SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1925  
FRAS fra4s, sbst.1, r. (m. Nordforss (1805), Lundell); best. -en; pl. -er40, ngn gg 32. Anm. I ä. tid förekommer äv. den gr.-lat. formen phrasis med pl. phrases.
Ordformer
(förr stundom skrivet phrase)
Etymologi
[jfr d. frase, t., eng. o. fr. phrase; av lat. phrasis, av gr. φράσις (gen. sg. -εως), tal, uttryck; jfr FRASEOLOG, FRASEOLOGI, FRASERA]
1) (stående) uttryck, vändning, talesätt; förr äv.: uttryckssätt; stundom närmande sig 2; jfr FRATS 1. En tom, en ihålig fras. Stereotypa fraser. Latinska, ciceronianska fraser. Lära glosor och fraser. M. Oluff (hade) medh sijne falske phraser, lärdom och skalckestycker .. förwändt skriftennes rette sinne. KyrkohÅ 1909, MoA. 79 (1539); jfr 2. (David) sägher (om döden) .. iagh såffuer. thenna Phrasis eller konst til at tala, är icke j then heliga Skrifft obrukeligh. NBenedicti KSoop C 2 a (1624). Äreminnets fraser. Wieselgren Samt. 35 (1870, 1880); jfr 2. jfr HÄLSNINGS-, KROG-, LATIN-, SKOL-FRAS m. fl. — särsk.
a) (†) i sg. best. ss. sammanfattande benämning på ett språks förråd av fraser, fraseologi. Ullrich och .. Koije, hvilke medh dhenn Polnsche frasen bettre vahne ähre. OxBr. 5: 264 (1624).
b) (†) i vissa uttr.: såsom frasen går, som man plägar säga, ss. det gängse uttrycket är. Geijer I. 7: 133 (1835). hava frasen i sin makt, ha ordet i sin makt. Cavallin (1875).
2) välklingande (uppskruvat) uttryck som (för den kritiska eftertanken) saknar l. i vilket (till följd av stark användning) ej inlägges (djupare) innehåll l. som användes utan prövning av dess innebörd, granna ord, tomt prat, utnött uttryck, ”klisché”; jfr FRATS 1, SLAGORD. Svaghet för fraser. En frasernas man. Slå ikring sig med fraser. Avfärda en invändning med några fraser. Svarva fraser. GJEhrensvärd Dagb. 1: 341 (1779). Hvilka phraser! / Äckliga at höra på. Lenngren (SVS) 2: 218 (1798). Med fraser, fraser bäst besvaras. Leopold 2: 349 (1802, 1815). Detta (är) icke en blott fras utan min uppriktiga mening. Wikner Vitt. 241 (1864). ”Tro på barnen” kan så lätt blifva en fras. Verd. 1887, s. 91. — jfr HÖVLIGHETS-, KÄRLEKS-, TIDNINGS-, VARDAGS-FRAS m. fl. — särsk. (i vitter stil, mindre br.) med koll. bet. Frihet från prål och fras. Stavenow Frihetst. 78 (1898). NDA 1913, nr 215, s. 5.
3) språkv. (större l. mindre) ljudmassa som är innesluten mellan tvenne pauser i artikulationen. Noreen Pros. 9 (1897).
4) mus. större l. mindre sammanhängande avdelning av en period i en komposition; äv.: kort period; i modern musik stundom liktydigt med: sats. SP 1779, s. 346. Bergenson Mus. 58 (1903). — jfr MUSIK-FRAS.
Ssgr: (2) FRAS-FRI. Böök SvStud. 85 (1913).
(1, 2) -FÖRRÅD. Svedelius i SAH 40: 552 (1865). Vetterlund StudDikt. 32 (1901).
(2) -HJÄLTE. jfr -MAKARE. Snällp. 1848, nr 27, s. 2.
(2) -LIBERAL, adj. o. sbst. (vard.)
I. adj.: som tillhör l. är utmärkande för ”frasliberalismen”. Klint (1906).
II. sbst. person vars liberalism är l. anses vara ”frasliberalism”. Lundell (1893).
(2) -LIBERALISM. (vard.) liberalism som bl. består l. anses bestå i vackra fraser. LdVBl. 1887, nr 9, s. 2.
-LÄNGD. särsk. språkv. till 3. Noreen VS 2: 170 (1908).
(2) -MAKARE. (vard.) person som i tal l. skrift begagnar klingande fraser; äv. närmande sig bet.: pratmakare. Weste (1807). Dessa olidliga frasmakare som lefva af att skrifva och tala om konst. ELundgren (1850) hos Nordensvan Lundgren 168. Verd. 1884, s. 161.
(2) -MAKERI1004. (vard.) jfr -MAKARE. AdP 1812, 1: 821.
(2) -RADIKAL, adj. o. sbst. (vard.)
I. adj.; jfr -LIBERAL I. Steffen Krig 3: 166 (1916).
(2) -RIK. BL 2: 136 (1836). Mången stor och frasrik dikt. PT 1897, nr 210 A, s. 3.
(2) -VÄSEN(DE). Hyckleri och frasväsende. NF 3: 881 (1879).
Spoiler title
Spoiler content