SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1927  
FÖR- ssgr (forts.):
FÖR-NEM m. fl., se FÖRNÄM m. fl. —
-NEMA, se FÖRNIMMA. —
(I 6) -NEMEN, n.? [efter mnt. vornement l. t. vornehmen] (†) = FÖRNEMING. Szaa att Fiendernes szwinde förnemenn och practicher motte til jnthet göres. GR 10: 273 (1535). —
(I 6) -NEMING, f., anträffat bl. i pl. -ar. [efter mnt. vürneminge; jfr mnl. voreneminge] (†) plan, förslag. Förundrar oss .. ath eder på thenne tijd wåre forneminger och anslege vm thenne same vproriske hoop .. [icke] scriffteligen tilhonde kompne äre. GR 14: 156 (1542). —
(II B) -NESA, v. [till NESA, v.] (†) skymfa, vanhedra. Wij .. skole (icke) förachta eller förnesa (Guds tjänare i predikoämbetet). Lenæus Rudbeckius B 1 a (1646). Att blifva således till deras heder och privilegier förneesade. RARP 9: 287 (1664). Laurelius Opusc. 8: G 2 b (1665). —
(II 3) -NESLIGA, v. ade. [till NESLIG] (tillf.) göra neslig, bringa nesa över. Var slaf, lät en tyrann förnesliga ditt namn. Leopold 1: 97 (1790, 1814). —
(II B) -NEVRA, v. (-neffra) [till NEVRA; jfr fsv. forneva] (†) förhindra, förmena. BtFinlH 3: 187 (1545). Att the icke förneffre honum att upbygge sig en gårdh. GR 28: 120 (1558). AAndreæ FörsprKyrkiost. B 8 a (1587). —
(II 2 b α) -NICKLA040 (jfr anm. 2:o sp. 2313), v. -ade; -ing (äv. konkret); -are, -erska. [jfr t. vernickeln; till NICKEL]
1) förse (ett föremål, oftast av järn) med ett ytterst tunt ytlager av nickel; i p. pf. ofta med adjektivisk bet.: överdragen med nickel. Förnicklingen är nästan bortnött och behöver förnyas. TT 1876, s. 262. Här i staden arbetande silfverpolererskor och förnicklerskor. SD(L) 1897, nr 185, s. 2. jfr OM-FÖRNICKLA, SVART-FÖRNICKLAD.
2) [anv. möjl. att uppfatta ss. en stegring av ”smord”, ”påstruken” i motsv. bet.; jfr ä. eng. a little gilded o'er, ngt berusad] (vulg., föga br.) bildl. i p. pf.: berusad. Såväl skjutsbonde som gevaldiger voro vid framkomsten till Norrtelje kronohäkte så pass ”förnicklade”, att — fången själf måste lämna fram ”förpassningen”. GHT 1898, nr 3 A, s. 3.
Ssgr (till FÖRNICKLA 1): förnicklings-fabrik. SmålAlleh. 1883, nr 146, s. 1.
-vätska, r. l. f. (i fackspr.) nickellösning som användes vid förnickling. JernkA 1881, s. 454. —
(jfr II 3) -NIKTIGA, v. -ade. (-nek- VDAkt. 1696, nr 358. -nich- RP 7: 178 (1638), VDAkt. 1696, nr 71. -nick- VDAkt. 1695, s. 468) [av t. vernichtigen, till nichtig, ogiltig m. m. (se NIKTIG)] (†) göra kraftlös, omintetgöra; annullera, upphäva. (Kurfursten) annulerar och .. förnichtigar den Interimsregeringen, som dhe Pommerske Ständerne i nästförledne åhr haffve fattat. RP 7: 178 (1638). VDAkt. 1696, nr 358. —
(II A) -NILA, v. (-nijla) [av mnt. vornielen l. holl. vernielen; trol. till mnt. nule, mnl. niel, framstupa m. m., motsv. feng. neowol, niwel, nēol, av oviss härledning] (†) tillintetgöra; jfr RUINERA. (Generalstaterna ha givit) stränge ordre till sin Admiral, att ehwar han kunde annträffa den Swänske flottan, .. han skulle uthan respect på något annat honom fiendtligen anfalla och förnijla. RARP 7: 143 (1660).
Spoiler title
Spoiler content