publicerad: 1929
GYMNASTIK jym1nasti4k, r. (l. f.); best. -en; pl. (i bet. 2 (föga br.) o. 3) -er (Lundin NSthm 9 (1887; i bet. 2), Auerbach (1909; i bet. 2)).
Etymologi
[jfr t. gymnastik, eng. gymnastics, av gr. γυμναστική (näml. τέχνη, konst), till γυμνάζειν, idka kroppsövningar (naken), till γυμνός, naken (se GYMNO-)]
1) utförande av systematiskt ordnade kroppsrörelser för att därigm (allsidigt) utbilda o. stärka kroppen (l., ngn gg, ngn särskild kroppsdel); äv. om läran om dylika kroppsrörelser o. deras riktiga utförande; äv. (i fråga om antika, i sht grekiska förh.) i vidsträcktare anv. om kroppsrörelser i allm.: idrott. Fristående, pedagogisk, rytmisk, svensk gymnastik. Lings gymnastik. Björkegren (1784; under gymnastique). Norrmann Eschenburg 1: 37 (1817; i fråga om grek. förh.). Törngren GymnRegl. 1 (1878). NutMusL 1921, s. 1. — jfr APPARELJ-, FRISK-, HEM-, LINJE-, MEDIKAL-, MILITÄR-, REDSKAPS-, SJUK-, SKOL-, TUNG-, ÖGON-GYMNASTIK m. fl. — särsk. i bildl. anv. Det måste .. äfven kunna gifvas en Gymnastik för anden. CJLAlmqvist i Skandia 7: 37 (1819, 1836). Latinska språkets, grammaticaliskt stränga och grundliga studium är .. en intellectuell Gymnastik. BerRevElLärov. 1824, Bil. I, s. 12. jfr FÖRSTÅNDS-, SJÄLS-, TANKE-GYMNASTIK.
2) (vard.) lokal l. hus där gymnastik bedrives; förr äv.: gymnastikinrättning. BerUppfostrCom. 1813, s. 46. Fredlund Dahlgren 23 (1903).
3) (i sht förr) om en i det fria rest träställning avsedd för bruk vid gymnastiska övningar. Knorring Ståndsp. 2: 39 (1838). Abelin VTr. 168 (1903).
Ssgr (till 1): GYMNASTIK-APPARAT. äv. koll.: gymnastikapparelj. Sundsvallsp. 1886, nr 70, s. 4. SvFlicksk. 171 (1888). —
-APPARELJ. samling av redskap, behövliga för gymnastikövningar; äv. (numera knappast br.) = GYMNASTIK 3. Malmberg (har) å sin .. egendom uppfört en .. Gymnastik-Appareil. Schotte NyköpElLärovH 2: 74 (cit. fr. 1823). Björkman (1889). —
-DIREKTÖR.
1) (†) gymnastiklärare. (Förordnas) till Gymnastik-Direktörer vid Gymnasier och Skolor. BerUppfostrCom. 1813, s. 38.
2) titel som tillkommer den som fullständigt genomgått gymnastikinstitut med examensrätt l. fullständig sjukgymnastkurs. SFS 1887, nr 54, s. 16. —
-DRÄKT. Freja 1873, s. 89. jfr: En vacker Fruntimmers Gymnastik-Drägt. DA 1824, nr 136, Bih. s. 1. —
-FEST. Santesson Nat. 154 (1880). Redan 1876 anordnade denna förening (dvs. Sthms gymnastikförening) den första svenska gymnastikfesten. Lundin NSthm 735 (1890). —
-INRÄTTNING~020. (numera föga br. utom i Finl.) anstalt l. institution för bedrivande av l. (i Finl.) undervisning i gymnastik. En .. systematisk Gymnastikinrättning i Linköping. BtRStP 1823, 8: 421. HforsProgr. 1928—29, s. 77. —
-INSPEKTÖR. (N.) är gymnastikinspektör öfver folkskolorna i Lunds stad från 1906. 2NF 19: 1438 (1913). —
-MÖNSTRING. besiktning av lärjungar vid en skola för att utröna vilka som lämpligen kunna deltaga i (frisk)gymnastik. LärovKomBet. 1884—85, III. 1: 661. —
-REDSKAP~02 l. ~20. äv. (†) koll.: gymnastikapparelj. Santesson Nat. 136 (1880). Verd. 1884, s. 54. —
-SKOLA, r. l. f. skola för utbildning av gymnaster l. gymnastiklärare; numera i sht mil. Journalen 1826, nr 30, s. 2. —
-ÖVNING. särsk. konkretare om genomgående av en gymnastisk dagövning, gymnastiklektion; jfr IDROTTS-, MILITÄR-ÖVNING. Gynther Förf. 4: 106 (1854; efter handl. fr. 1848). Lärotimme, som kommer närmast efter gymnastiköfning. SFS 1894, nr 94, s. 5.
Spoiler title
Spoiler content