SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1929  
GÖROMÅL 3rω~må2l l. 3-, n.; best. -et; pl. = (Dalin Arg. 1: 218 (1733, 1754) osv.) ((†) -er KalmarDP 1758, s. 146, VexiöBl. 1817, nr 6, s. 2).
Ordformer
(gö- 1680 osv. gjö- (giö-) 16961781. gör- 1734. göra- 16801727. göre- 16961815. göro- 1727 osv.)
Etymologi
[av GÖRA, v.1 IV 1, 2, o. MÅL, sak m. m.; jfr Tamm SammansOrd 152 (1900)]
1) (†) handling, gärning; åtgärd, åtgörande; äv. (särsk. i vissa uttr., ss. av eget göromål, stå l. ställa ngt i ngns göromål o. d.) närmande sig bet.: avgörande, beslut o. d. Emedan wydriare Casus förefaller än man seer sig böra eller kunna af egit göramåhl beslutha. VDAkt. 1678, nr 375 (1680). Detta ståår allena uthi Ehrs Faderliga Högwördigheetz höggunstiga Giöremåhl. Därs. 1696, nr 235. Det Eder Excellence och Höglofl. Kongl. Hofrätten nådrättvisel. tecktes ändra max. Ven. Consistorii giöromål härutinnan. Därs. 1750, nr 81 d. Lär at mästra dig sjelf, innan du klandrar andras göromål. Tessin Bref 2: 144 (1754). Ämbetsmän .. äro Kongl. Maj:t redo och ansvar skyldige för sine göromål. AdP 1786, s. 65. RO 1810, § 41.
2) (†) värksamhet; funktion. Allmenna Besvärs-Deputationen är långesedan .. i fult göremåhl. VDAkt. 1731, nr 93. När iag var som bäst i tankar och giöromål therutinan. Därs. 1760, nr 197. Vårt sinnes trefaldiga göremål, begrep, omdöme och slut-sätt. Molander Förn. 6 (1762). Trendelenburg GrSpr. 79 (1801).
3) (†) uppgift, uppdrag; föremål för ngns värksamhet (l. framställning) o. d.; stundom utan skarp gräns övergående i 5. (Kommissionens) egentelige giöramåhl blifver att efterfråga och ransaka om och när ett conspirations-ryckte varit utspridt. 2RARP 5: 626 (1727). Nu vele vi komma til vårt egenteliga giöromål, och det som i synnerhet anrörer Konung Carls anstalter och förehafvande. Nordberg C12 2: 637 (1740). (Sv.) Det är hans giöromål, (eng.) That is his duty. Serenius (1741). Philosophiens göromål. SKN 1843, s. 209. Göra sig ett göromål af ngt. LoW (1862).
4) (†) ärende, fråga (se FRÅGA, sbst. 3), angelägenhet. Han (dvs. Hilmer) rådfrågade (Minnur) i alla tänckvärdigaste giörmål. Dalin Arg. 2: nr 26, s. 3 (1734; uppl. 1754: mål). Sochnestämma om thetta giöremåhlet befinnes vara hållen. VDAkt. 1750, nr 57. Dähnert (1784).
5) arbete, sysselsättning, förrättning, bestyr, syssla, ”göra” (som ngn har för händer l. som tillhör ngns tjänst l. värksamhet o. d.); oftast i pl.; förr äv. övergående i bet.: tjänst, kall. Brådskande, viktiga, dagliga göromål. Duglig i sina göromål. Överhopad av göromål. Sköta sina göromål väl, illa. De tjänsten åliggande göromålen. Hennes (dvs. den sysslolösas) angelägnaste giöremål och viktigaste roo består i de orden: Remis, matador (osv.). Dalin Arg. 2: nr 29, s. 6 (1734; uppl. 1754: syssla). Amanuensis beställningen vid detta Högvördiga DomCapitel; et giöromål, som fordrar jämn upvaktning åhren igenom. VDAkt. 1760, nr 126. En hvar åligger att godvilligt, muntert, raskt och hurtigt förrätta alla göromål. ReglFl. 1834, 1: 152. Bland de nomadiserande Lapparne äro .. göromålen ute hufvudsakligen mannens. Düben Lappl. 130 (1873). Göromålens fördelning bland tjenstemännen å p(ost)anst(alt). Geijer Postförf. 93 (1880). Vi .. skötte våra göromål fritt. Hallström Händ. 53 (1927). — jfr BANK-, BETJÄNT-, BI-, BIBLIOTEKS-, FAKULTETS-, FRUNTIMMERS-, HANDRÄCKNINGS-, HUSHÅLLS-, HUVUD-, INTENDENTUR-, KANSLI-, LIVSTIDS-, PRÄST-, REGERINGS-, REKTORS-, RIKS-, RIKSDAGS-, UTE-, VARDAGS-, ÄMBETS-GÖROMÅL m. fl.
Spoiler title