SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
IL i4l, sbst.2, r. l. m. ((†) n. Broman HelsB 23 (c. 1730), Lindfors (1815; i bet. 2)); best. -en, äv. -n; pl. -ar (ss. n. = (BtFinlH 2: 336 (1670), Lindfors (1815))).
Ordformer
(ijhl 16651686. il (ihl) 17161928)
Etymologi
[fsv. il, äl, stormby, sv. dial. il, el, häftig vindstöt, obehaglig, hastigt övergående känsla i kroppen, hastig förändring i sinnelaget m. m., motsv. d. il (el, æl), häftig blåst i förening med nederbörd, nor. dial. el, rägnby, lynne, nyck, isl. él, storm i förening med nederbörd o. d.; av ovisst urspr. — Jfr ILIG, adj.1, ILING]
1) (numera nästan bl. i högre stil) (plötsligt uppträdande) häftig vind; vindstöt; förr äv. övergående i bet.: storm; jfr ILING 1. Låta segel refva / För hastig ijhl och storm. Rosenfeldt Vitt. 181 (1672, 1686; i bild). Så brast nu upp ett Il, en storm hvasst yrde an. Broman HelsB 23 (c. 1730). En il kullstjelpte slupen. Meurman (1846). Hän över härjade fält de isiga ilarna jaga. Ekelund Väg. 49 (1919). Östergren (1928). — jfr RÄGN-, SNÖ-, STORM-, VIND-, VÄDER-IL m. fl. — särsk. i mer l. mindre bildl. anv. (jfr 2). UHiärne Vitt. 148 (1665). Tryggad emot ödets kast och il. Rosenius Sat. 40 (1902). Bergman JoH 89 (1926). jfr MOTGÅNGS-, SKADE-IL.
2) (numera knappast br.) i överförd anv., dels om plötsligt påkommande (o. hastigt övergående) fysisk smärta: borrande värk, ”stickning” o. d.; dels om plötslig yttring av viss sinnesstämning, känsla osv.: raptus, anfall, ”ryck”, nyck, hugskott. (Ett barn var) illa siukt, hafwandes så starka jil, at dhet wände ögonen omkring. BtFinlH 2: 336 (1670). Nordforss (1805). Då han är förtretad har han elaka il. Dens. Il af glädje. Lindfors (1815). Jag gaf intet svar på denna plötsliga il af likgiltighet. Bremer Pres. 229 (1834). En sällsam il af lycka strömmade / Min hela varelse igenom. Risberg Vallmo 107 (1906).
Ssgr (till 1): IL-RÄGN. (†) = ILINGA-RÄGN. På några ställen il- och åske-rägn. SvMerc. 3: 166 (1757).
-VÄDER. (numera bl. i Finl.) byigt väder; jfr ILINGA-VÄDER. JTBureus (1604) i 2Saml. 4: 35. jfr Bergroth FinlSv. 305 (1917).
Spoiler title