publicerad: 1933
ILA i3la2, v.1 -ade ((†) pr. ind. sg. -er G1R 14: 139 (1542)). vbalsbst. -AN (†, Nicander VirgÆn. 41 (1751), Rutström i 2SAH 3: 232 (1803)), -ANDE, -NING (†, Lind (1738), Schultze Ordb. 2071 (c. 1755)).
Etymologi
[fsv. ila; liksom d. ile av mnt. ilen, motsv. fsax. ilian, holl. ijlen, fht. ilen, t. eilen; möjl. till den ieur. roten i, gå (jfr ED, sbst.1—2, ID, sbst.3). — Jfr IL, sbst.1]
I. (numera i sht i vitter stil) intr.
1) i fråga om förflyttning: röra sig med snabb fart, skynda, ”flyga”, ”jaga”, rusa; i sht med adverbial angivande den plats till l. från vilken ngn skyndar; äv. i överförd anv., om livlöst föremål o. d. Hertigh Carl .. / .. till Stocholm .. ijlar. JMessenius (1629) i HB 1: 173. I sträcktåg nyss hans skaror norrut ilat. Runeberg 2: 111 (1846). Pennan ilar öfver papperet. Ödman VårD 1: 85 (1881, 1887). En ensam släde ilar öfver Mälarsjö. Tigerschiöld Dikt. 1: 86 (1888). Det Stockholm som är sysselsatt med att ila till banker och kontor vid denna tid på dagen. SvD(A) 1929, nr 95, s. 3. — särsk.
a) i p. pr. ilande i adjektivisk anv.: som rör sig snabbt, snabb; äv. mer l. mindre bildl. (jfr b). SvForns. 1: 234. Atterbom LÖ 1: 246 (1824). Det ilande ordet nödgas hejda sin flygt. Topelius Fält. 1: 197 (1853). Klockan .. sände tolv .. slag ut i nattrymden, där man anade ilande moln. Siwertz JoDr. 127 (1928). — särsk.
α) (†) i uttr. ilande (sände)bud l. post o. d., ilbud; jfr ILIG, adj.2 1. G1R 14: 228 (1542). Ett ilande sändebud skulle infinna sig genast efter nästa postjakts ditkomst. Atterbom Minn. 10 (i senare bearbetat brev fr. 1817). Fahlcrantz 1: 214 (1863).
β) i vissa uttryck för hastig rörelse l. snabb fart.
α') (i sht i vitter stil) i l. med ilande fart l. hast o. d. (jfr 2 d), i flygande fart l. hast, i ilfart o. d. (Han) uppbröt .. med ilande hast till Danmark från Vimmerby. BL 2: 360 (1836). Lagerlöf Holg. 2: 304 (1907).
β') (†) med l. på ilande fot l. vinge (vingar) o. d., med l. på snabba fötter resp. vingar. Leopold 6: 56 (1798). På ilande vingar en engel / kom. FGrafström Dikt. 7 (1846). Hon .. / sprang med ilande fot. Johansson HomIl. 6: 389 (1846).
γ') (†) i ilande marsch o. d., i ilmarsch. Carl X .. följde sjelf i ilande dagmarscher de sednare. Carlson Hist. 1: 229 (1855).
b) i mer l. mindre bildl. anv. Från vårt grus .. (den vises) fria tanke ilar. Tegnér (WB) 1: 95 (1806). Helige! Du nalkas, och våra brinnande hjertan ila Dig till möte. Wallin 1Pred. 2: 5 (c. 1830). Blicken ilar genast (vid inträdet i kyrkan) till .. koret. Schück o. Lundahl Lb. 1: 105 (1901). — särsk.
α) om tiden i allm. l. om tidsdel, period av livet o. d.: hastigt förrinna, flyga bort. SynodA 1: 615 (1786). Tiden ilar. Tegnér (WB) 1: 79 (1803). Sedan min ungdom nu ilat sin kos. Atterbom (1819) i 2Saml. 27: 50. Östergren (1928). jfr: Rastlös ilar tidens ström. Oscar II 2: 237 (1876, 1887).
β) (†) i uttr. ila till ända, om tillstånd o. d.: snabbt lida mot sitt slut; äv. opers. Som j och wäll wette, ath .. samme frijdstand fast jler till ende. G1R 14: 139 (1542). När thet til ändan ijlar, / O Herre tag wår siäl! Ps. 1695, 410: 16.
2) i allmännare anv. (utan omedelbar tanke på rörelse l. förflyttning): skynda, hasta. Skulle rådeligit vara genom slick handlung så myckit att hasta eller ila. RA I. 1: 420 (1544). Den njuta vill må visligt ila. Börjesson E14 14 (1846). Ila att offra med fröjd lifvet för kommande slägt! Rydberg Dikt. 1: 34 (1874, 1882); jfr 1. — särsk.
a) (†) i uttr. ila med ngt, hasta med ngt; hava brådtom med ngt. Lundström LPGothus 1—2: Bil. 6 (i handl. fr. 1595). Det (är) ius partis att intet ila med sin betalningz uthsökiande. FörarbSvLag 3: 185 (1714).
b) (†) i uttr. ila efter ngt, ivrigt sträva efter ngt, ”stå efter”. Ther efter ijlar Gudh, at han må wara wår egen. Muræus Arndt 3: 16 (1648).
c) (†) i uttr. ila till slut med ngt, skynda sig att avsluta ngt. Han ilade til slut med sin resa. Sahlstedt (1773). Widegren (1788).
d) (föga br.) i uttr. ilande hast (jfr 1 a β), stor brådska. Har det en så ilande hast med denna undervisning. Leopold 4: 297 (c. 1820).
II. (†) i p. pf. i adjektivisk anv.: påskyndad, pådriven. Schultze Ordb. 2071 (c. 1755). Med ilad flykt jag (dvs. ryktet) far, att genom sekler föra / Två nya Carlars namn, som Sveriges ära gjort. Leopold 2: 507 (1815).
Särsk. förb. (till I 1; i sht i vitter stil): ILA AV10 4. (mindre br.) skynda åstad. Almqvist TreFr. 1: 124 (1842). Blanche Våln. 309 (1847). —
ILA EMOT10 04, äv. MOT4. skynda fram mot (ngn); skynda (ngn) till mötes. Hon ilar emot Alonzo (o. omfamnar honom). Eurén Kotzebue Cora 111 (1794). Hallström Händ. 66 (1927). —
ILA FRAMÅT10 4~1 l. 04, sällan 3~2. Fosz 293 (1621). Tamdjur och vilddjur ilade framåt i kapp. Lagerlöf Holg. 2: 322 (1907). —
ILA IGENOM10 040 l. 032, äv. GENOM40 l. 32. äv. bildl., med sakligt subj.: genomfara. Vi veta alla hvilka väldiga skakningar .. vid presidentvalen ila genom hela det nordamerikanska statsförbundet. Samtiden 1874, s. 482. —
ILA UT10 4.
Ssgr (i allm. till I 1. Anm. Av nedan anförda ssgr, vilka i åtskilliga fall äv. kunna hänföras till IL, sbst.1, men av praktiska skäl sammanförts här, äro de flesta bildade direkt efter tyska (o. danska) motsvarigheter): IL-BEFORDRAN. [jfr t. eilbeförd(e)rung] post. o. telegr. befordran (av paket, telegram o. d.) med största möjliga snabbhet. SFS 1918, s. 1834. —
-BEFORDRING. [jfr t. eilbeförd(e)rung] post. o. telegr. = -BEFORDRAN. Cederborg Korresp. IX (1889). —
(jfr I 1 a α) -BUD, förr äv. -BÅD. [jfr d. ilbud, t. eilbote] person som för fullgörande av brådskande uppdrag förflyttar sig med stor hastighet; särsk. (före 1923) telegr. om expressbud för utbärande av telegram; äv. (tillf.) om brådskande budskap; äv. i mer l. mindre bildl. anv. Lindfors (1815). Nyss på löddrig häst ett ilbud sprängde in i Pallas' stad. Rydberg Dikt. 1: 25 (1876, 1882). Och än på vårdkastecknet ständigt bidar jag, / det sken, som ilbud öfverför från Trojas stad. Risberg Aisch. 3 (1890). (Telegrams) befordring med ilbud. SFS 1920, s. 1045. —
-FÄRDIG. [jfr d. ilfærdig, t. eilfertig] (numera knappast br.) skyndsam, snabb; anträffat bl. ss. adv. Ling As. 177 (1833). Lena återvände lika ilfärdigt som hon kommit. Knorring Torp. 2: 306 (1843). —
-FÄRDIGHET—00~2 l. ~200. [jfr. d. ilfærdighed, t. eilfertigkeit] (numera knappast br.) skyndsamhet, snabbhet. Emanuelsson Plut. 4: 189 (1845). Wulff Petrarcab. 553 (1907). —
-GODS. [jfr d. ilgods, t. eilgut] järnv. gods som befordras l. är avsett att befordras med person- l. snälltåg enl. särskilda (högre) tariffer (motsatt: fraktgods). Jungberg (1873). SFS 1914, s. 88.
-MARSCH. [jfr d. ilmarch, t. eilmarsch] synnerligen snabb marsch; särsk. mil. om visst slags forcerad marsch (i regeln om tre till fyra dygn i rad med en dagsmarsch om 30—40 km.). I ilmarsch(er). Lindfors (1815). ÖgCorr. 1854, nr 9, s. 1. Tingsten AnvTakt. 29 (1887). —
-PAKET. post. paket som (mot särskild tilläggsavgift) befordras med snabbast möjliga postlägenhet (brevpostlägenhet). Döss o. Lannge (1908). —
-RESA, r. l. f. [jfr d. ilrejse] (föga br.) synnerligen snabb resa. Fryxell Ber. 12: 28 (1843). Beskow i 2SAH 40: 305 (1865). —
-SAMTAL~02 l. ~20. telef. interurbant telefonsamtal som (mot förhöjd avgift) expedieras med företrädesrätt framför vanliga samtal. SD(L) 1894, nr 138, s. 4. RTKatal. 1932, 1: 8. —
-SNABB. (i sht i vitter stil) mycket snabb, blixtsnabb. Böttiger i 2SAH 50: 432 (1874). Österling Minut. 53 (1912). —
-STYCKEGODS~002. järnv. styckegods som sändes l. är avsett att sändas som ilgods. SFS 1917, s. 1173. Därs. 1922, s. 464. —
-TELEGRAM. telegr. telegram som (mot förhöjd taxa) expedieras med företrädesrätt framför vanliga telegram. Cederborg Korresp. X (1889). SFS 1926, s. 265. —
-TÅG, sbst.2 (sbst.1 se sp. 159).
-TÅGS-FART. till -TÅG 2; nästan bl. bildl. om hög fart, ”snälltågsfart”; särsk. i uttr. i l. med iltågsfart, i l. med stor hastighet. Wirsén Dikt. 232 (1877). TurÅ 1892, s. 144.
Avledn.: ILSAM, adj.1; adv. -t. (i vissa trakter, föga br.) snabb, brådskande; ss. adv.: snabbt, fort. Thet hastige och ijlsamma rännandet hijt och tijt. Sylvius Curtius 244 (1682). Lundegård DrMarg. 2: 141 (1906). Ilsamma resor tröttade honom icke. Segerstedt Händ. 371 (1926).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content