SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
INFANTERI in1fanteri4 l. 01—, n.; best. -et, äv. -t.
Etymologi
[jfr t. o. fr. infanterie, eng. infantry; av it. infanteria, till infante (se INFANT) i bet.: fotsoldat. Benämningen får sin förklaring därav att de medeltida riddarna o. adelsmännen, vilka kämpade till häst, i striden åtföljdes av sina tjänare (”gossar”, it. infanti), som bildade fotfolket. Beträffande bet.-utvecklingen av infante jfr KNEKT]
truppslag bestående av män vilka manövrera o. strida till fots; fotfolk, fotsoldater. OxBr. 6: 38 (1629). Infanteriet består nu i 25 reg(ementen), reg(ementet) på 8 comp(anier) och comp(aniet) på 200 man. RP 15: 116 (1651). Et godt infanterie är oemotsägeligen styrkan af en Armée. Wrangel Tact. 1 (1752). Kaptenen vid borgerskapets infanteri, .. Herr Carl Johan Falk. Strindberg RödaR 18 (1879). Arméen är sammansatt af följande vapen- och trupp-slag: infanteri (fotfolk), kavalleri (rytteri), artilleri, .. fortifikationstrupper, och träng. UInf. 4 (1889). Vid nyare tidens början bestod infanteriet av två slag: tungt infanteri, pikenerare, väpnat med rustning och blanka vapen samt uppställt i stora kvadrater, och lätt infanteri, musketerare, utan skyddsvapen men med eldvapen och uppställt utomkring och i hörnen av de tunga slaghoparna. 3NF (1929).
Ssgr (i sht mil.): INFANTERI-AMMUNITION.
-AMMUNITIONS-KOLONN. LbFältartill. 54 (1883). En infanteriammunitionskolonn består af 17 infanteriammunitionsvagnar, 1 fältsmedjevagn, 1 handtverkarevagn samt 2 packvagnar. Därs. 56 (1892).
-AMMUNITIONS-VAGN. Rappe Nordarm. 80 (1874). Infanteriammunitionsvagnen .. är i hufvudsak lika med en packvagn, men förer å bakvagnen en ammunitionskista i stället för häck. LbFältartill. 56 (1892).
-ANFALL~02, äv. ~20. —
-AVDELNING~020. konkret. Palmblad Norige 213 (1846).
-BATALJON. PT 1758, nr 5, s. 2. Hallands infanteribataljon. Thomée IllSv. 32 (1866).
-BEFÄL. konkret. KrigVAH 1810, s. 203.
-BESTÄLLNINGSHEMMAN~01020. (förr) LMil. 4: 982 (1696).
-BEVÄPNING. EldhandvSkjutsk. 2: 77 (1877).
-BOSTÄLLE~020. (förr) LMil. 2: 520 (1691).
-BRIGAD. Hofcal. 1816, s. 89. StridslInf. 12 (1915).
-BUSS, m. (-burs) (†) infanterisoldat, infanterist. KKD 1: 196 (1708).
-CHARGE. (†) infanterianfall. Lefrén Förel. 2: 35 (1817).
-DETACHEMANG l. -DETACHEMENT. SP 1809, nr 42, s. 1. Hjärne Decker 104 (1835).
-ELD. eldgivning av infanteri. Lefrén Förel. 2: 33 (1817).
-EXERCIS, förr äv. -EXERCITIE. Infanterie exercitierne. KKD 6: 33 (1707). Föreläsningarne uti Infanterie-Excercitien. DA 1793, nr 172, s. 2. Cavall. och Infant. Excercicen. SvNorrStatscal. 1816, s. 186.
-EXERCIS-REGLEMENTE. WoJ (1891).
-FANA. BtHforsH 2: 102 (1757). Infanterifanorna äro vanligen fyrkantiga och af siden (taft). 2NF 7: 1363 (1907).
-FLYGNING. (förr) flygning med ”infanteriflygplan”. FlygHb. 53 (1921).
-FLYGPLAN~02, äv. ~20, n. (förr) (vanl. bepansrat) flygplan avsett för rekognoscering, ledning av o. deltagande i infanteriets strid (i det moderna flygvapnet ersatt av attackplan l. lätt bombplan). KrigVAH 1920, s. 99.
-FOT. (†) i uttr. sätta (kavalleriregemente) på infanterifot, omändra (det) till infanteritrupp. (Det) hemställes .. om icke .. ock detta (kavalleri-)regementet (kunde) sättias på infanteriefot. 2RA 1: 141 (1720).
-FRIHEMMAN~020. (förr) kam. LMil. 4: 761 (1695). Därs. 982 (1696).
-FYRKANT~02, äv. ~20. (förr) infanteri uppställt i fyrkant (till strid l. försvar mot anfallande kavalleri). AJourn. 1813, nr 123, s. 3. (Överste v. Cardell) sprängde fram mot en av fransmännens infanterifyrkanter med sitt ridande artilleri. Grimberg SvH 490 (1909).
-FÄLTVAKT ~02, äv. ~20. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 141 (1886).
-FÖRBAND. jfr FÖRBAND 3 a. 2NF 36: 615 (1924).
-FÖRDELNING. konkret; jfr FÖRDELNING 2 a. Lefrén Förel. 1: 137 (1818). Inom de flesta härar utgöres slagenheten af infanterifördelningen, som räknar 12,000—18,000 man. Tingsten AnvTakt. 1 (1887).
-GEVÄR. KrigVAH 1805, s. 119. I Sverige infördes infanterigeväret 1692. EldhandvSkjutsk. 2: 56 (1877).
-HEMMAN. (förr) kronohemman som anslagits till boställe för infanteriofficer l. -underofficer. LMil. 1: 26 (1680).
-HÅLL. skotthåll för infanterigevär. Afståndsmätare .. afsedda för infanterihåll. Billmanson Vap. 235 (1882).
-KANON. dels (förr) om kulspruta l. mitraljös, dels (i senare tid) om lätt, rörlig, i infanteriet organisatoriskt ingående fältpjäs (vanl. av kaliber som understiger den lätta fältkanonens). Den franska infanterikanonen eller mitraljösen. UB 6: 66 (1874). Kristoferson Spräng. 48 (1928).
-KAPTEN. NF 2: 850 (1877).
-KARRÉ. (†) infanterifyrkant. AJourn. 1815, nr 225, s. 3.
-KOLONN. DA 1808, nr 72, s. 1.
-KOMPANI. Hvart Infanterikompani af 500 man hade (på G. II A:s tid) blott en Kapiten och en Löjtnant. KrigsmSH 1802, s. 14. TjReglArm. 1889, Bil. s. 6.
-KORPRAL. KrigVAT 1835, s. 324.
-KRONOHEMMAN~0020. (förr) LMil. 1: 26 (1680).
-LÄGER. Schultze Ordb. 2594 (c. 1755).
-MANSKAP~20 l. ~02. KrigVAH 1840, s. 179.
-MUSKÖT. (förr) KrigVAH 1805, s. 111. WoJ (1891).
-OFFICER l. -OFFICERARE. RARP 15: 388 (1689).
-OFFICERAR(E)-HEMMAN~0010(0)20. (förr) kam. jfr -HEMMAN. LMil. 1: 157 (1682).
-PATRULL. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 117 (1880).
-PLUTON. Wrangel Tact. 78 (1752).
-REGEMENTE. RARP 14: 16 (1682). Södra Skånska infanteriregementet. Svedelius Lif 36 (1887). SFS 1919, s. 265.
-REGLEMENTE. SthmStCal. 1804, s. 38. Konung Carl XII:s Infanteri-Reglemente. KrigVAH 1834, s. 146.
-REKRYT. KrigVAH 1844, s. 91.
-ROTERING. (förr) Linde Kam. 91 (1852). Infanteriroteringen eller hållandet af soldat åtogo sig hemmanen endast för att befrias från utskrifningen, och utan att dervid få någon afqvittning af sina öfriga skatter. Den ålades krono-, skatte- och allmän frälsejord. Agardh (o. Ljungberg) II. 2: 430 (1856). Knektehåll eller Infanterirotering. Linde Kam. 361 (1867).
-RUSTHÅLL~02 l. ~20. (förr) KrigVAH 1840, s. 181.
-RUSTHÅLLARE~0200. (förr) KrigVAH 1840, s. 181.
-SABEL. sabel som bäres av infanteriofficer o. -underofficer. KrigVAT 1835, s. 372.
-SKATTEHEMMAN~0020. (förr) Alla Infanterie Skatte-Hemman, som Officerarne til Lön anslagne äre. LMil. 1: 209 (1683).
-SKJUTSKOLA~020. skola för infanteri- o. kavalleriofficerares utbildning i skjutning o. eldgivning. Till infanteriskjutskolan å Rosersberg hafva såsom elever varit beordrade 47 officerare. SFS 1894, Bih. nr 7, s. 7.
-SKÖLD. av infanterist (i ställningsstrid) använd, bärbar stålsköld. 2NF 20: 1450 (1914). ExInf. 1927, s. 20.
-SOLDAT. KrigVAH 1833, s. 4. Genom roteringen bestämdes huru många och hvilka hemman gemensamt skulle underhålla en infanterisoldat. Finland 123 (1893).
-STRID. Hazelius Förel. 272 (1839).
-STYRKA, r. l. f. konkret: infanteri; infanteritrupp. Björnstjerna Beskattn. 60 (1832). Den relativt obetydliga infanteristyrka, som nationalbeväringen utgör. BtRiksdP 1869, I. 1: nr 11, UnderdMem. s. III. 18. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 14 (1886).
-TILLDELNINGSHEMMAN~01020. (förr) LMil. 1: 293 (1683). Därs. 4: 981 (1696).
-TJÄNST. (krigs)tjänst vid infanteri. KrigVAH 1805, s. 114. IllMilRevy 1902, s. 75.
-TRUPPFÖRBAND~002. Bataljon är det största infanteritruppförband, som vederbörande chef direkt i terrängen kan leda under gruppering och strid. ExInf. 1927, s. 216.
-TRÄFFEN. (†) KrigVAT 1836, s. 360. (Den öppna kolonnen) begagnades, när de 20 à 30 bataljons-fronter långa infanteri-träffena uti fiendens åsyn skulle verkställa de då ofta brukliga flankmarscherna. Därs. 1857, s. 453.
-UNDERBEFÄL ~0002. —
-UNDEROFFICER~00102 l. -UNDEROFFICERARE ~0010200. Spak Unif. 47 (cit. fr. 1807).
-VAKT. vakt bestående av infanteri. KKD 1: 13 (c. 1710). TjReglArm. 1858, 2: 39. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 129 (1886).
-VAPEN.
1) (numera mindre br.) i sg. om infanteriet (ss. truppslag). Lefrén Förel. 1: 222 (1818). BtRiksdP 1871, I. 1: nr 11, Underd-Mem. s. 49.
2) inom infanteri användt vapen. De lätta infanterivapnen äro gevär och karbin med bajonett, kulsprutegevär, pistol samt handgranat och gevärsgranat. .. De tunga infanterivapnen äro kulspruta och granatkastare. ExInf. 1927, s. 17.
-VOLONTÄR. WoJ (1891).
-VÄRJA, r. l. f. (förr) värja som bars av infanteriofficer o. -underofficer. LMil. 3: 221 (1693). 2 st. Infanterivärjor, med förgylda fästen. Beskow Theat. 1832, Bil. 2, s. 3. KrigVAT 1847, s. 100.
Spoiler title
Spoiler content