publicerad: 1933
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
IN-FRASA. [till FRASA, v.2] (vard.) i uttr. komma infrasande, om dam klädd i siden o. d.: komma in (i ett rum) under frasande ljud från (siden)dräkten. Nordensvan Pens. 73 (1883). Högberg Utböl. 1: 160 (1912). —
-FREDA, v.1, -ning. (i vissa trakter) gm stängsel l. inhägnad freda, inhägna; jfr FREDA 1 c, BEFREDA 1 c α, ävensom INNEFREDA. Infredade, i ängar och marker uppkomna (ek- o. bokplantor). 2RA 3: 794 (1734). LdVSkr. 1808, s. 174. Hygget hade .. infredadts till skydd mot beteskreaturen. SkogsvT 1910, s. 142. —
-FREDA, v.2 [hypersvecistisk ombildning av INFRIA] (†) infria (en skuldförbindelse). VRP 9/6 1729. VGR 1801—02. —
-FRIA, -else (mindre br., Levertin 13: 66 (1905), TFogelqvist (1922) hos Andersson 1: XLV), -are (tillf., Nyblæus Forskn. I. 2: 144 (1875)). [jfr ä. dan. o. dan. infri; jfr FRIA, v.1 9, ävensom FRI 27 d] jfr FRIA IN.
1) (i fackspr., numera mindre br.; se dock b) med avs. på skuldebrev, revers o. d., äv. växel: inlösa, lösa; förr äv. med avs. på räkning: betala. Betalningen til H. Maville, hvarigenom obligationen på 500 D(aler) skal vara infriad. ÅgerupArk. Brev 15/4 1740. Särskilte räkningar i och för Blomgrens begrafning, infriade efter Boupteknings dagen. ArvskifteVäxjö 1833. Kallenberg CivPr. 1: 1053 (1924). Då växel infrias, varde .. växeln utlämnad till (växelbetalaren). SFS 1932, s. 205. särsk.
a) med avs. på banksedel: inlösa. EkonS 1: 323 (1893). Förete sedeln till infriande i banken. PT 1904, nr 76 A, s. 2.
b) (fullt br.) bildl., med avs. på löfte, förhoppning(ar), förväntning(ar) o. d.: uppfylla; jfr BETALA 3 a γ. Nyblæus Forskn. I. 2: 144 (1875). I viss mån infriade de icke dessa förhoppningar. Paulson Minnestal 10 (1893, 1899). Detta löfte hade .. i fullt mått infriats. VL 1907, nr 68, s. 5. AB(A) 1931, nr 79, s. 4. jfr (†): Frågan, huru .. (Thorvaldsen gm utsmyckningen av Frue Kirke i Köpenh.) infriat sitt påstående om plastikens lämplighet för protestantismens grundlynne. Estlander KonstH 265 (1867).
2) (†) med avs. på pantsatt föremål: utlösa. Hafvandes och Mäster Stöök infrijat Värjan medelst penningars erläggiande till P. B. VRP 3/8 1726.
3) (†) med avs. på fast egendom: lösa till sig, inlösa, vanl. på grund av bördsrätt (se d. o. 2) l. annan liknande förmånsrätt; äv. i förb. infria ngt från ngn, tillösa sig (fast egendom) från ngn, o. infria ngt under ngt, inlösa o. lägga (mindre, fast egendom) under en annan, större. KKD 6: 65 (1708). Att honom måtte förunnas bebo och bruka samt infria ett torp på stora Eckornahults ägor. VDAkt. 1731, nr 680. I sådane fall der Bördeman kommer någon fast egendom at infria. Bergv. 2: 144 (1739). Sedan afledne Herr Probsten hade infriat thenne tract under Prästegården. OfferdalKArk. N II 1, s. 138 (1753). Johansson Noraskog 1: 10 (i handl. fr. 1785).
4) (†) med avs. på mottagen men icke betalt vara: likvidera. (Det av domarna på kredit bekomna) Chartæ-Sigillatæ-Papperets infriande inom årets slut. SPF 1817, s. 127. (Finska) Banken (tillerkännes) rättighet att öfvertaga och infria säkra kredit- och lånepapper emot afdrag af viss afgäld eller procent. Därs. 1856, s. 205.
5) [jfr motsv. anv. i d.] (†) befria (en jordegendom från därå vilande gäld). Hemmanets infriande från den derå giorda giälld. VDAkt. 1737, nr 55.
6) [jfr FRIA, v.1 11, o. FRI 29, ävensom -FREDA, v.1] (†) (gm inhägnad) freda l. skydda (för ngt). Den upväxte rågbrådden .. bör infrias för boskapstramp. Gadd Landtsk. 3: 299 (1777).
Spoiler title
Spoiler content