INSIDA in3~si2da, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[jfr d. indside, t. in(nen)seite, eng. inside; av IN o. SIDA]
inre sida; motsatt: yttersida, utsida; särsk.: den inåt (mot ett centrum l. vad som uppfattas ss. ett centrum av ngt) vända sidan l. ytan; jfr INNERSIDA. Man betraktar hvar ock en (insektvinge) i anseende .. til dess delar. .. Insidan, Pars Interior, derest vingarne med kanterne råkas. Retzius Djurr. 182 (1772). Händernas insidor. Norman GossLek. 57 (1878). Man borstar först insidan af kragen (på en rock) och sedan rygg och ärmar. Hagdahl DBäst. 27 (1885). — särsk.
b) på vägg som (jämte en annan l. andra) begränsar ett rum l. utrymme: den sida som vetter inåt, den invändiga sidan. Serenius Ff 2 a (1734). Insidan af bägaren. Mat. 23: 26 (Bib. 1917). — särsk. (i vitter stil) mer l. mindre bildl. Frågar man ändteligen huru det ser ut med Kyrkans egentliga insida, Gudsfruktan och Seder, .. så utfaller svaret sorgeligt nog. Tegnér (WB) 8: 135 (1836). De fleste af kamraterna känner jag till deras insida icke det ringaste. Wieselgren OBord 181 (1882). Siwertz JoDr. 118 (1928).
Avledn.: INSIDES, adv. o. adj.
I. (mindre br.) adv.: på den inre l. inåt vända sidan; ngn gg äv. i prepositionell anv. Hemberg Tramps. 23 (1897; adv.). Insides stalldörrarna varsnar man oupphörligt stallmannens passion för tvenne slag af väggprydnader. TIdr. 1897, Julnr s. 13.
II. [efter eng. inside] (numera bl. tillf.) adj.: som befinner sig inne i ngt. På de engelska lokomotiven brukades knäböjda axlar .. och insides cylindrar. SD(L) 1895, nr 192 B, s. 4. särsk. (†) i uttr. insides resande l. passagerare, i fråga om äldre förh.: resande l. passagerare som färdas inuti täckt vagn (diligens o. d.). Berzelius Res. 41 (1812). Den fjerde af de insides resande. Wingård Minn. 4: 72 (1847).
