SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1938  
KROG krω4g, r. l. m. l. f. (m. Lind (1749), LoW (1911; jämte r.), f. Weste (jämte m.), Lundell (jämte m.)) ((†) n. Gyllenius Diar. 195 (c. 1660), Wigström Folkd. 1: 140 (1880)); best. -en; pl. -ar (PErici Musæus 5: 252 b (1582) osv.) ((†) -er LReg. 127 (1618), VDAkt. 1699, nr 11; -or Schroderus Os. 1: 667 (1635), HSH 31: 143 (1667); kröger G1R 25: 47 (1555), RP 5: 39 (1635)).
Ordformer
(kro 16411707. krog (-oo-, -gh) 1527 osv. kru 1798. krug 17041735. i ssg: cröga- 1533 (: Cröga peninga))
Etymologi
[fsv. krogher, sv. dial. kro(g), kru, liksom ä. d. krog (varav d. kro) av mnt. krōch (gen. krōges), krūch, motsv. t. krug, möjl. samma ord som t. krug, krus (av fht. kruog), i vilket fall benämningen härleder sig därav att krus användts ss. skyltar på krogarna]
urspr. o. eg. om de små värdshus som ända till midten av 1800-talet lågo spridda utefter vägarna i landet o. som uppkommit för att tillgodose resandes behov av vila o. förfriskning (för sig själva o. sina djur); sedermera ofta o. utom i fråga om ä. förh. numera nästan bl. dels om enklare värdshus i allm. (äv. i städerna) där brännvin o. öl (stundom bl. öl) serveras (jfr KÄLLARE), dels (vard., ofta ngt föraktligt l. skämts.) om varje värdshus med särskild tanke på detsamma ss. en plats där spritdrycker tillhandahållas o. förtäras, restaurang. Han sitter, hänger jämt, alltid på krogen, på krogarna, på någon krog. Gå på (förr äv. i) krogen. Gå från krog till krog. En sämre krog. Jag var på krog(en) i går kväll. Äta på krog, (vard.) intaga sina måltider på restaurang, äta ”ute”. Hålla krog (i sht i fråga om ä. förh.). OPetri Tb. 327 (1527; uppl 1929). Iagh gåår i krogen. Asteropherus 18 (1609). Allmänne Krogar och Tafwerner, som medh Allmogens och Cronones omkostnad, hafwe warit .. wed almänne wägar opbygde. RiksdBesl. 25/6 1655, s. B 4 a. Ondt gå på krogen vthan mynt. Grubb 119 (1665). Gatan, der Krogen hålles. PH 6: 4750 (1757). Alla oanständiga historier han hört på krogar. Strindberg NRik. 67 (1882). Ni hade varit på krog tillsammans? SvD 16/8 1931, Söndagsbil. s. 1. Levander Landsv. 100 (1935). jfr: (I det av kammarkollegium till k. m:t insända förslaget till ny gästgivarordning) ändrades det ordet krog och krögare och i stället sattes gästgifvare, emedan det ordet krog och krögare .. synes numera iklädt sig en annan och sämre bemärkelse. RA 15/3 1731, vol. 20 a. — jfr BIR-, BOLAGS-, BOND-, BRÄNNVINS-, BUS-, CIDER-, FRÄLSE-, GULD-, HOR-, LANDSVÄGS-, LANDT-, LÖNN-, SYLT-, VIN-, ÖL-KROG m. fl. — särsk.
a) i uttr. förgylld krog, se FÖRGYLLA 3 b.
b) (numera bl. tillf., skämts.) i uttr. till krogs, till krogen. CFDahlgren 2: 300 (1821). Och så bar det af till krogs. Mattsson VSkr. 1: 13 (1898).
c) i utvidgad anv. om skrå- l. gesällhärbärge; i ssgrna KROG-DAG, -FADER, -MODER.
Ssgr: A: KROG-BOD. (†) till krog hörande bod. BoupptSthm 1687, s. 1145 b, Bil. DA 1793, nr 149, s. 3.
(c) -DAG. [jfr mnt. krōchdach] (förr) (dag för) av handtvärksgesäller i deras härbärge hållet möte. 1MinnNordM VI. 3: 7 (1884). Ambrosiani SvSkråämb. 22 (1920).
(c) -FADER. [jfr mnt. krōchvader] (förr) värd i skrå- l. gesällhärbärge, härbärgsfader. Ambrosiani SvSkråämb. 133 (i handl. fr. 1754). SvKulturb. 3—4: 113 (1930).
-FRIHET. (†) krogrättigheter. PH 3: 1835 (1749).
Ssg (†): krogfrihets-sedel. ”krogsedel.” PH 5: 3635 (1754).
-GRÄL. Schwartz Pos. 22 (1863).
-HUS. (krog- 16821899. kroge- 16421669) [fsv. kroghahus] (†) jfr -STÄLLE. RP 9: 130 (1642). BtRiksdP 1899, I. 1: nr 55, s. 4.
-HÅL. (vard.) föraktlig benämning på sämre krog. Weste (1807). Klint (1906).
-HÅLLNING. (i sht i fråga om ä. förh.) krogrörelse. Lind (1749; under tranck-steuer). Hagström Herdam. 4: 551 (1901).
-KAMMARE. (i fråga om ä. förh.) intill krogrummet befintlig kammare. BoupptVäxjö 1835. Fatab. 1933, s. 132.
-KUND. person som ofta besöker krog(ar). Dalin (1852).
-LEVNAD. (†) = -LIV. SP 1798, nr 61, s. 4. SC 1: 87 (1820).
-LIV. (vard.) livet på krogar o. restauranger. SvT 1852, nr 167, s. 2. Det stockholmska kroglivet (på 1870-talet). Linder Tid. 88 (1924).
-MAMSELL. (numera bl. tillf., vard.) (föraktlig) benämning på uppasserska på krog l. restaurang. Linder Tid. 144 (i handl. fr. c. 1885). Nordström Sönd. 152 (1910).
(c) -MODER. (förr) kvinna som biträdde ”krogfadern”. Gesellernes Krogmoder. BoupptSthm 1676, s. 1170 a, Bil. Ambrosiani SvSkråämb. 20 (1920).
-NOTA. (vard.) restaurangnota. DN(A) 1929, nr 190, s. 3.
-NYMF. (i fråga om ä. förh.) värdshusflicka av mer l. mindre tvivelaktig dygd; äv. om ung kvinna av tvetydig karaktär som brukade hålla till på krogar med sina kavaljerer. CIHallman 57 (1775). Tidigt blev hon (dvs. Ulla Winblad) krognymf. Upsala(A) 1924, nr 103, s. 10. NoK 116: 158 (1933).
-NÄRING. (numera bl. ngn gg i fråga om ä. förh.) krogrörelse. PH 4: 2825 (1748). Schück FUpsala 99 (1917).
-NÄSTE. = -HÅL. Rydberg Frib. 64 (1857). 2NF 25: 826 (1916).
-ORDNING. (i fråga om ä. förh.) förordning rörande krogväsendet. RP 15: 123 (1651).
-PIGA. (krog- 17761908. krogs- 1765) (i fråga om ä. förh.) på krog l. värdshus anställd tjänarinna. Ekelund Fielding 351 (1765). Wieselgren ÖBord 136 (1882). Landsm. B 2: 27 (1908).
-POET. poet som hämtar ämnen o. inspiration för sin diktning från sitt krogliv. 2NF 2: 1293 (1904). I andras ögon var .. (Bellman) blott .. en krogpoet. Schück (o. Warburg) Huvuddr. 2: 139 (1917).
-ROND. (vard.) det förhållande att ngn under en eftermiddag o. d. går från krog (restaurang) till krog (restaurang). Siwertz JoDr. 345 (1928). Chauffören råkade efter en fem timmars krogrond med lastbilen köra över en cyklist. SvD(A) 1934, nr 270, s. 7.
-RUM. (i fråga om ä. förh.) det förnämsta av en krogs rum, avsett för servering av mat o. dryck. DA 1808, nr 7, Bih. s. 2. Levander Landsv. 82 (1935).
-RÄTT, m. (†) om den värdshusrörelse som krogrättigheterna avse. LReg. 256 (1651).
-RÄTTIGHETER~0020, äv. ~200. pl. (i fråga om ä. förh.) kam. rätt att hålla krog o. där servera spritdrycker. PH 4: 2827 (1748). Hembygden(Hfors) 1914, s. 118 (i fråga om förh. 1776).
-RÖRELSE. (i sht i fråga om ä. förh.) rörelse som består i hållande av krog; värdshusrörelse. DA 1824, nr 154, Bih. s. 4. Levander Landsv. 88 (1935).
-SEDEL. (förr) till viss person utfärdad resolution på ”krogrättigheter”. KungörKrogsedl. 1741, s. 1. DA 1808, nr 74, Bih. s. 4. —
-SKYLT, förr äv. -SKILT l. -SKÖLD. (i sht förr) utanför krog uppsatt skylt. Lind (1749; under bier-kegel). MeddSlöjdF 1895, s. 56.
-STUGA. (förr) jfr -STÄLLE; förr äv.: krogrum. Lind (1749; under trinck-stube). Levander Landsv. 99 (1935).
-STÄLLE. (krog- 1619 osv. kroge- 1666. krogs- 1915) (i fråga om ä. förh.) hus, lägenhet o. d. där krog är inrymd. OxBr. 9: 15 (1619). Hembygden(Hfors) 1915, s. 36.
-TAVLA. (†) = -SKYLT. Stiernman Com. 3: 300 (1664).
-VAN. (vard.) som är förtrogen med förhållanden, seder o. bruk på restauranger, som är hemmastadd på restauranger. Gamla krogvana herrar med blå näsor och stora magar. Engström 5Bok 32 (1910).
-VÄRD, m. (ngn gg i fråga om ä. förh.) krögare. Leopold 2: 262 (1793, 1815). NoK 98: 154 (1931).
-VÄSEN l. -VÄSENDE. (i sht i fråga om ä. förh.) Gustaf II Adolf utfärdade flera förordningar för att bringa ordning i städernas krogväsen. KemT 1910, s. 111.
B (†): KROGA-PÄNNINGAR, pl. om viss skatt som förr erlagts av krogar. G1R 8: 246 (1533).
C (†): KROGE-BESVÄR. besvär (se d. o. I 2 b) bestående i skyldighet att hålla krog, gästgiveribesvär; jfr -JORD. RARP 4: 599 (1651).
-GÅRD. vid landsväg inrättad krog; jfr GÄSTGIVAR(E)-GÅRD. HSH 31: 194 (1664).
-HUS, se A.
-JORD. jord å vilken ”krogebesvär” vilar. G1R 26: 585 (1556).
-STÄLLE, se A.
D (†): KROGS-BRODER. kamrat vid krogbesök o. d.; dryckesbroder. RARP 3: 174 (1641).
-PIGA, -STÄLLE, se A.
Avledn.: KROGARE, m. [fsv. kroghare, efter mnt. kroger (jfr KRÖGARE)] (†) krögare. RP 6: 13 (1636). RARP 10: 262 (1668).
Ssgr (†): krogare-folk. om krögare o. hans hustru. VDP 1681, s. 309.
-hus. [jfr fsv. krogharahus] = krog-hus. RARP 1: 166 (1632). Stiernman Com. 2: 588 (1649).
-ordning. = krog-ordning. RP 6: 10 (1636). Stiernman Com. 2: 658 (1651).
-rätt, m. krogrättigheter. LReg. 284 (1676).
-ämbete. Linc. (1640; under cauponaria).
KROGERI, n. (†) krog(rörelse). Linc. (1640). HB 3: 225 (1644). Hamb. (1700).
Ssg: krogeri-ordning. = krog-ordning. RP 5: 165 (1635).
Spoiler title
Spoiler content