publicerad: 1945
MJÖLKE mjöl3ke2, sbst.2, i bet. 1 r. l. m., i bet. 2 m. l. r. ((†) n. Sjöberg Singstock 172 (1832; i bet. 1)); best. -en; pl. -ar; i bet. 1 förr äv. MJÖLK, sbst.2, r. l. f.
Ordformer
(mjöl(c)k (miö-) c. 1645—1817. mjöl(c)ka (miö-), nom. c. 1635—1745. mjölke (miö-) 1538 osv. miolke 1752. molke 1738—1755)
Etymologi
[fsv. mialke (anträffat bl. ss. tillnamn för person; ordets eg. bet. oviss); jfr d. mælke, nor. mjølke, mjelke, nisl. mjólkvi; avledn. av MJÖLK, sbst.1, med tanke på den mjölkvita färgen (jfr MJÖLK, sbst.1 1 d β). Formen mjölk är identisk med MJÖLK, sbst.1; jfr d. mælk, mnt. melk, t. fischmilch]
1) sädesvätska hos fiskar; äv. om det organ hos fiskhannen som avsöndrar sädesvätskan. VarRerV 55 (1538). Rom och Miölkan äre swåre til at förtäras. Palmchron SundhSp. 105 (1642). Sundevall Zool. 81 (1835). I Frankrike hade tvänne .. fiskare .. påfunnit, då de uppfiskade lekande Foreller, med hannarnes mjölke befrukta honornas rom. Dens. ÅrsbVetA 1845—50, s. 345. Landsm. 1926, s. 26. jfr FISK-, KARP-, LAK-, SILL-, STRÖMMINGS-MJÖLKE m. fl. särsk. (†) i oeg. o. utvidgad anv.
2) (i vissa trakter) fiskhanne. IErici Colerus 1: 23 (c. 1645). Af sillen får man härstädes allenast mjölkar. VetAH 1748, s. 111.
-GÄDDA. Honan eller rom-gäddan är altid större än hannen eller miölk-gäddan. Schultze Fisk. 46 (1778). —
-SÄCK, -VÄTSKA, se B. —
B: MJÖLKE-SÄCK. (mjölk- 1751—1852. mjölke- 1836 osv.) om organet. VetAH 1751, s. 125. SvD(A) 1927, nr 54, s. 6. —
-VÄTSKA, r. l. f. (mjölk- 1865. mjölke- 1855) om sädesvätskan. Nilsson Fauna 4: XVIII (1855).
Spoiler title
Spoiler content