SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1945  
MUSKÖT muskø4t l. mɯ-, ngn gg -ʃöt4 l. -ʃø4t (muskö´t (l(äs) musschöt) Weste; muschö´tt Dalin; jfr: (Efter uttalet) borde man skrifva .. muskiöt. Hof Skrifs. 240 (1753)), r. l. m.; best. -en; pl. -er ((†) -or BtÅboH I. 9: 254 (1637)).
Ordformer
(masqvet 1699. moske(e)t 1658. moskett 1698. moskytt 1767. moskött 1620. mosquet (-qvet) 16581702. mousquet (-sqv-, -szq-) 16761801. mousquett (-qve-, -ette) 16801808. musche(e)t 16041640. muschett 16161808. muschuet 1669. muschöt 1889. muschött 1889. musket 1607 (: Musketehakar)1871. muskete 1620. muskett 16731853. muskiet- 1635. muskjöt (-iöt) 16681753. muskott- 1682. muskwe- 1644 (: muskwestock). musköt c. 1660 osv. muskött 1621c. 1908. musquet (muss-, musz-; -kv-, -qv-) 15891793. musquett (-scq-, -qv-) 16251837. musqvat- 1632. musqvitt- 1788 (: Musqvitte kulor). mösköt 1791)
Etymologi
[jfr t. muskete, eng. musket; av fr. mousquet, av it. moschetto, eg.: en hökart som användes vid jakt. För bet.-utvecklingen jfr FALKON]
om äldre handeldvapen; dels i fråga om förh. under 1500- o. 1600-talen: tungt handeldvapen med slätborrad, grov kaliber o. med stocken så formad att den kunde stödjas mot skuldra o. bröst, vid eldgivningen stött på en gaffel (i sht använt av fotfolket o. fartygens besättningsmän); dels i fråga om förh. under senare tid: tungt gevär med flintlås, flintbössa (för fotfolket l. rytteriet). KlädkamRSthm 1604 A, s. 47 a. En godh Muskete medh Gaffell och Bandeler. KalmPriv. 1620, s. 22. Sköldvagten .. lade an med mösköten. Ekmanson Sterne 2: 122 (1791). Till en början lära (i Sv.) 2ne slags musköter hafva användts nemligen dubbla eller hela samt enkla eller halfva. Spak Handskjutvap. 18 (1890). Runt omkring knattrade musköterna. Hemmer Gogol TarBulb. 158 (1924). — jfr FLINT-, FÄSTNINGS-, INFANTERI-, LUNT-, LUNTLÅS-, PIK-, SNAPPLÅS-MUSKÖT m. fl. — särsk.
a) (†) i vissa uttr. använda ss. kommandoord vid exercis med musköt; jfr b. Mousqueten på Axlen. .. Mousqueten på Handen. AntecknSaml. 10 (1677). Mousqvet på Gaffel. Söderman ExBook 48 (1679). Muszquet för Fohten. Därs. 58. Musket på axel. Möller (1790, 1807).
b) (†) i uttr. presentera sin musköt, skyldra gevär; äv. använt ss. kommandoord (jfr a). Delachapelle ExBook 75 (1669). Præsenterer eder Musquet. ExInf. 1693, s. 7.
c) (†) i vissa uttr. ss. beteckning för krigstjänst (särsk. ss. gemen soldat). På mitt 19. åhr slapp (jag) Masqveten och togh i Boken (dvs. började studera). VDAkt. 1699, nr 689. Afledne Gouverneuren Tulbach, som ifrån Mousquetten tjänt sig up til högsta heders påst. Thunberg Resa 1: 346 (1788). Bära musköten. Nordforss (1805). Gripa till musköten. Bergman VSmSkr. 3 (1816). Man lät honom förstå, att han borde börja med musketten. BL 8: 2 (1842). Gå under musköten. Snellman Tyskl. 27 (1842).
Ssgr (förr): A: MUSKÖT-ANSLAG. (musköt- 1730. musköte- 1730) (†) muskötkolv. Iag stötte med Musqvette Anslag honom under hakan. HFinlÖ 1: 400 (1730). Därs. 411. —
-BANTLÄR-REM. (†) = bantlär 1. GenMRulla 19/9 1719.
-BANTLÄRS-TASKA. (†) = bantlär 2. GenMRulla 19/9 1719.
-BÖSSA. (†) musköt. BoupptSthm 8/3 1682.
-DRAGARE. (†) musketerare. Isogæus Segersk. 535 (c. 1700).
-ELD. jfr eld 9. Törngren Artill. 2: 146 (1795).
-FLINTA, r. l. f. (musköt- 1847 osv. musköte- 1808) tillpassat stycke av flinta som användes i musköt med flint- l. snapplås för att åstadkomma fängkrutets antändning; jfr flinta, sbst. 2 a. DA 1808, nr 33, s. 3.
-FODER. (†) = -hölster. KKD 10: 280 (1703).
-FORMA, f. (†) form för stöpning av muskötlod. BoupptSthm 10/3 1659.
-FRI. (†) skottsäker mot musköteld. Wärnskiöld Fortif. D 2 b (1673; om jordvall).
-GAFFEL. (musköt- 1715 osv. musköte- 1740) [jfr t. musketengabel] gaffel varpå musköten stöddes vid eldgivning. HC12H 4: 233 (1715). Alm VapnH 72 (1927).
-HAUBITS. (†) = bösse-haubits; jfr haubits 2. Jochnick Handgev. 126 (1854).
-HÅLL. avstånd inom vilket värksam musköteld kunde uppnås, skotthåll för musköteld. VDAkt. 1677, nr 361. TSjöv. 1905, s. 256.
-HÖLSTER. (musköt- 16831719. musköte- 1684) (†) läderskydd för muskötlås. LMil. 1: 310 (1683). GenMRulla 19/9 1719.
-KALIBER. Bössa af Mousquet caliber. LMil. 3: 539 (1694).
-KOLV. kolv på en musköt; äv. allmännare, om viss typ av gevärskolv som var särskilt avpassad för stödjande mot axeln o. bröstet (o. som i sht användes på musköter). SP 1792, nr 268, s. 3. Alm Eldhandv. 1: 95 (1933).
-KRUT. (musköt- 1747 osv. musköte- 1679c. 1695) Söderman ExBook 53 (1679). Muskötkrut är gröfre (än bösskrut). Berlin Lsb. 315 (1852). Alm VapnH 73 (1927).
-KULA. (musköt- 1695 osv. musköte- 16841797. musköts- 1756) BoupptSthm 12/5 1684. Alm VapnH 56 (1927).
-LOD. (musköt- c. 16951773. musköte- 1634c. 1695) (†) = -kula; jfr lod, sbst.4 2. KrigVAT 1859, s. 20 (1634). Fernow Värmel. 128 (1773).
-LÅS. (musköt- 1703 osv. musköte- 16871749) jfr lås 2 a. BlBergshV 18: 38 (1687). Alm VapnH 72 (1927).
-PATRON, r. l. m. (musköt- 1758 osv. musköte- 1752) PH 5: 3455 (1752).
-PIPA, r. l. f. (musköt- 1681 osv. musköte- 16321687) BtÅboH I. 4: 182 (1632).
-PLUNDERSKRUV. (†) vid plunderstocken fastskruvad korkskruvsliknande järnspiral för uttagning av kulan ur en laddad musköt. Grundell AnlArtill. 1: 22 (c. 1695).
-PLÅT. (musköt- 1933 osv. musköte- 1687) plåtämne till muskötpipor. BlBergshV 18: 36 (1687). Alm Eldhandv. 1: 182 (1933).
-REM. (musköt- 1792 osv. musköte- 17711780) jfr gevärs-rem. DA 1771, nr 122, s. 3.
-SALVA, r. l. f. (musköt- 1831 osv. musköte- 1706) skottsalva från flera musköter. Hiärne 2Anl. 211 (1706). Berndtson (1880).
-SKO, r. l. m. (musköt- 17021703. musköte- 1717) (†) vid ridsadeln fäst skoliknande anordning vari ryttaren vid ritt lät musköten vila. KKD 10: 211 (1702). LMil. 4: 1565 (1717).
-SKOTT. (musköt- 1671 osv. musköta- 1638. musköte- 1635c. 1740)
1) med musköt avlossat skott. LMil. 1: 325 (1683).
2) (†) = -håll. OxBr. 11: 82 (1635). Et godt Musqvette skott ifrån huset. Broman Glys. 3: 696 (c. 1740). Wettersten Forssa 23 (c. 1750).
3) (†) så mycket (krut) som gick åt till laddning av ett muskötskott. Et Musquet-skott Krut. Bruno Gumm. 29 (1762).
-STOCK. (musköt- 1638 osv. musköte- 16441786) om den av trä förfärdigade delen av en musköt, i vilken pipan o. avfyringsinrättningen voro lagrade. UpplDomb. 4: 79 (1638). Spak Handskjutvap. 13 (1890).
B (†): MUSKÖTA-SKOTT, se A.
C (†): MUSKÖTE-ANSLAG, -FLINTA, -GAFFEL, -HÖLSTER, -KRUT, -KULA, se A.
-LADDSTOCK. BoupptSthm 15/2 1589.
-LOD, -LÅS, se A.
-MAKARE. hantvärkare som bedrev tillvärkning av musköter. AOxenstierna 1: 342 (1625).
-PATRON, -PIPA, -PLÅT, -REM, -SALVA, -SKO, -SKOTT, -STOCK, se A.
-TASKA. väska för muskötpatroner o. muskötkulor. LMil. 4: 721 (1695).
D (†): MUSKÖTS-KULA, se A.
Avledn.: MUSKETERA, v. (†) skjuta med musköt(er). Fiendernas canonerande och musqueterande. Rålamb 8: 77 (”69”) (1691). Högberg Vred. 3: 190 (1906).
Spoiler title
Spoiler content