publicerad: 1928
GEVÄR jevä4r l. -æ4r, i kommando äv. -ær4, n. ((†) m. l. f. Kempe Graanen 82 (1675)); best. -et (ss. m. l. f. -en); pl. = ((†) -er ÅngermLandstingspr. 1639, fol. 36).
Ordformer
(gevär (ghe-, gie-, -ve(h)r, -vä(h)r, gefwer, gefwär) 1621 osv. gewärd 1697 (: gewärdz dehlar). gevärr (i kommando) 1837—1838. 'ärr (i kommando) 1912. Anm. Skämtsamt förekommer stundom den hypersvecistiska formen geväder. Fröding NDikt. 43 (1894), Hedin Scoutl. 179 (1913))
Etymologi
1) († utom ss. senare ssgsled; jfr dock a, b β, b γ, c, d o. e) om vapen i allm. (omfattande såväl skjutvapen som hugg- l. stötvapen m. m.); äv.: skyddsvapen, skydd, värn; tillhygge. TbLödöse 570 (1621). Han hade ingen käpp eller annat gewehr, uthan slogh Måns medh sin knytnäfwa tu slagh. VRP 1669, s. 379. Wti sitt fyllerij och dryckenskap draga (de) knijfwar och andra gewähr. VDAkt. 1680, nr 352. En del af .. (bönderna) begaf sig straxt på flyckten, men 24 stycken grepo til gevär. Dahlberg Lefn. 16 (c. 1755; uppl. 1911). Palmblad Nov. 2: 187 (1819, 1841; om dolk). Cavallin (1875). — jfr BORGAR(E)-, BRÖST-, FICK-, KAST-, KORS-, KRIGS-, LÖNN-, SIDO-, STORM-, STÖT-, UNDER-, ÖVER-GEVÄR. — särsk.
a) mil. i kommando o. d. vid exercis med sabel l. huggare. — särsk.
α) (med avs. på bruklighet se under de enskilda orden) i uttr. på axel gevär, skyldra gevär, se AXEL, sbst.2 1 a α γ', SKYLDRA.
β) (fullt br.) i uttr. gevär in, gevär ut, (kommando till) instickande resp. utdragande av sabel osv. i resp. ur baljan; ställning varvid sabeln osv. är instucken i resp. utdragen ur baljan. När Regements-Befälhafvaren emottagit rapporten af Bataillonerne commenderar han .. Gevär in. ReglCav. 1795, II. 1: 6. Kavaleristen kan, med släpsabel, under alla rörelse-takter göra ”gevär ut”. KrigVAT 1845, s. 340. Då officer eller underofficer utgår med patrull, går han med ”gevär in” samt omedelbart åtföljd af patrullen. TjReglArm. 1889, s. 321.
b) mil. i uttr. i, äv. (utom i bet. β o. γ) uti gevär, i vapen, under vapen; efter ord betecknande rörelse l. befallning l. uppmaning o. d. äv.: till vapen; äv. bildl. OxBr. 1: 339 (1627). (Fursten) blefve föranlåthen att träda i gevähr emoot Keyssaren. Därs. 8: 384 (1642). Borgerskapet hades i gevähr. Nordberg C12 1: 71 (1740; efter handl. fr. 1700). Påfvarne .. ropade hela Christenheten i gevär til otrognas omvändelse. Dalin Hist. 2: 109 (1750). Skyndom, skyndom i gevär! Kellgren 1: 59 (1786). Arndts bok, som njuter den .. hedern .. att hafva satt hela pommerska adeln i gevär. Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 33 (1804). De stackars Eskimoerna på motsatta stranden, ehuru de alla voro i gevär, försökte ej att öfvergifva sina tält. Nilsson Ur. I. 4: 52 (1843). — särsk.
α) i uttr. vara l. stå i gevär, stå uppställd beväpnad för att göra militärisk hälsning för ngn. Kiöping Resa 111 (1667). Capitainen utaf Gardiet stod sjelf vid vagten uti porten i gevär, när Förstinnan kom. Carl XI AlmAnt. 377 (1696). När et Regemente står i Gevär för Kongl. Maj:t, bör det låta röra alt spelet. PH 5: 3147 (1751). Ehrenheim Tess. 276 (1819). — jfr: Borgerskapet hade .. unfått H. K. Maij:tt ståendes uti felde gevehr. RP 8: 95 (1640).
β) (fullt br.) i uttr. gå l. träda i gevär, om (den slutna delen av) en militär vakt: ställa upp sig med vapen på därför bestämd plats; särsk. med prep. för: ställa upp sig för att göra militärisk hälsning för ngn. 2RARP 4: 470 (1727). En grefvinna Adlerberg, som alla vakter skola gå i gevär för. AvHauswolff (1809) hos Bååth-Holmberg FlickDagb. 241. Då kavalleri- eller artilleri-vakt går i gevär, göres ej ”gevär ut” förr, än efter vederbörligt kommando. TjReglArm. 1858, 2: 39. Därs. 1889, s. 34; jfr a β. — jfr: Wiesnowicki förböd sina troupper, til at taga Pocey emot med den vanliga hedern, eller gå i gevähr vid Hans ankomst. Nordberg C12 1: 424 (1740).
γ) (fullt br.) elliptiskt, ss. uppmaningsrop: till vapen. Scherping Cober 1: 279 (1734; i bild). På Måndagen kom der ett bud till häst, / Som bragte ett brådskande: i gevär! / Till Polen att stöta till kungens här! Snoilsky 2: 85 (1881). — särsk. ss. gevärsrop angivande att den slutna delen av en militär vakt skall ställa upp sig med vapen å vaktstället. MarkallN 2: 114 (1821). TjReglArm. 1889, s. 315.
c) mil. i uttr. under gevär.
α) (numera mindre br.) i uttr. stå under gevär, om trupp: hålla sig beredd till omedelbar användning, stå under vapen. Preusiska arméen (hade) stådt .. ifrån kl. 4 om morgon till sent om afton under gevähr. Höpken 1: 67 (1758). KrigVAT 1843, s. 209. — jfr (†): Båda tropparne hålla sig stilla under gevären. Gustaf III 2: 46 (c. 1785).
β) (fullt br.) i uttr. vara under gevär, vara beväpnad. För H. M. Konungen och för H. M. Drottningen (enkedrottning) gör enhvar arméen tillhörande honnör: den, som är under gevär, medelst ”stor salut” eller ”helsning”. TjReglArm. 1889, s. 30.
d) i uttr. på geväret, under vapen; numera bl. i uttr. vila på geväret, om trupp: (efter oavgjord strid) hålla sig beredd till omedelbar användning; äv. bildl.: intaga en avvaktande hållning, ”vila på hanen”. Vij hafve satt oss .. i ordning och linie, och alt sedan Middags tiiden i går på Geväret afväntat .. (fiendens) anfall. HFinlÖ 1: 324 (1714). Hela åratal nödgades vi i Pommern ligga på geväret mot Preussarne. Wingård Minn. 2: 7 (1846). Man hvilade (i riksdagen) på geväret i afvaktan på regeringens förslag i de stora frågorna. De Geer Minn. 2: 254 (1892).
e) (fullt br.) i uttr. sträcka l. lägga ned l. nedlägga gevär, sträcka vapen; giva sig, förklara sig besegrad, kapitulera; äv. bildl. The Salentiner ha, fastän the varit dryga, / Måst lägga ner gevär och under oket smyga. Knöppel Reg. 3 (1741). Sträcka gevär. Lindfors (1815). Men skulle du lägga ned gevär för vår Herre, så Gud vare med dig på resan. Topelius Vint. I. 1: 139 (1863, 1880). Annerstedt UUH II. 1: v (1908).
f) i sg., koll.: samling av vapen; äv.: beväpning, utrustning. Skall talas med Louis [de Geer] om gevehrett till armeerne. RP 1: 82 (1628). 11 à 12,000 man kumme (och) lade för mig som ej mer hade än till det högsta 600 man qvar, utan något skott krut allt deras gevär till fötterne. MStenbock (1700) i BL 15: 311; jfr e. Med gevähr af bössor Spiuth, Parduscor och lijor försedde. HFinlÖ 1: 3 (1700). Sedan .. (ryssarna efter slaget vid Narva) gifvit ifrån sig alla fahnor och Estandarer, lät Hans Maj:t dem marchera af och passera strömen med fullt gevähr. Nordberg C12 1: 133 (1740). På samma gång såg jag .. / Cupido flyga uti fullt gevär. Hagberg Shaksp. 1: 24 (1847); jfr b.
g) oeg.: truppslag, vapenslag, vapen. De tvänne gevär, hvaraf en Armée består, nemligen rytteri och fotfolk. 1VittAH 1: 176 (1755).
h) oeg., om anfalls- l. försvarsmedel hos djur. En Orm har ganska små gevär; men de äro så mycket farligare. IIBiberg (1750) hos Linné Skr. 2: 49. Julin IVetA 1792, s. 23.
i) mer l. mindre bildl. (jfr b, d, e). Lät Sinetz Stadigheet, som Dygders Modher är, / Moot theras (dvs. dina affekters) infall blij, ett starkt och trygt Gewär. Palmcron SundhSp. 260 (1642). Oskyldiga gevär för segrar utan brott, / J lior! hvilen er. JGOxenstierna 2: 141 (1796, 1806).
Anm. till 1. I anv. 1 b, c, d o. e torde numera i allm. inläggas bet. 2.
2) [eg. specialfall av 1] längre handeldvapen; jfr BÖSSA; särsk. om för krigsbruk avsett, med bajonett försett dylikt vapen. Räfflat, slätborrat gevär. Ladda geväret. RiksdBesl. 19/3 1689, s. A 3 a. PH 5: 3075 (1751). Knappt nattens dok till hvila tvingar / De ännu rökande gevär. Stenhammar 49 (1793). Ja, kommer vår ovän i skotthåll en gång, / Det har ingen fara, fast freden var lång, / Ej klicka de svenska gevären. Böttiger 3: 5 (1843, 1858). Jägaren måste förstå sig på sitt gevär, huru det är konstrueradt och huru det bör vårdas. UB 3: 472 (1873). Geväret är infanteristens huvudvapen. Det utmärker sig för mycket god träffsäkerhet inom 800 m. och för stor elduthållighet. ExInf. 1927, s. 18. — jfr ARTILLERI-, AUTOMAT-, BAJONETT-, BAKLADDNINGS-, DRAGON-, ELD-, EXERCIS-, FLINT-, FLINTLÅS-, FRAMLADDNINGS-, HAGEL-, HJULLÅS-, INFANTERI-, JAKT-, KRIGS-, KULSPRUTE-, KÄPP-, LUNT-, MAGASINS-, MASKIN-, MAUSER-, REKYL-, REMINGTON-, REPETER-, RYTTAR-, SALONGS-, SKJUT-, SLAGLÅS-, SNAPPHANE-, SNAPPLÅS-, TAPP-, TÄNDNÅLS-, VALL-, ÅNG-GEVÄR m. fl. — särsk.
a) i utvidgad anv., i pl.: med gevär beväpnade personer. En af (konung) Kasasuras senaste bedrifter har varit att stänga vägen för en karavan på 150 gevär. Dahlgren Stanley 2: 433 (1890).
b) mil. i kommando o. d. vid exercis med gevär. — särsk.
α) (med avs. på bruklighet se under de enskilda orden) i uttr. i armen gevär l. gevär i armen, på axel gevär l. gevär på axel, för fot gevär l. gevär för fot, färdigt gevär, gard gevär, i handen gevär l. gevär i handen, på hanen gevär, presentera gevär, i remmen gevär, på ryggen gevär, skyldra gevär, vila gevär, se ARM, sbst. I 1 e δ, AXEL, sbst.2 1 a α α' o. β', FOT 1, FÄRDIG 4 b α, GARD, HAND, HANE, PRESENTERA, REM, RYGG, SKYLDRA, VILA, v.
β) (†) i uttr. gevär av, (kommando till) gevärets förande från axeln till en ställning närmast motsv. numera brukligt ”skyldra gevär”. Söderman ExBook 164 (1679). Alla (salutera) på en gång Kongl. Maj:t i marchen; Hvaruppå Öfversten, sedan han stannat, commenderar: Gevär af. PH 5: 3154 (1751). KrigsmSH 1798, 1: 11. Nordforss (1805). Anm. till β. Uttr. förekommer under formen gevärau hos Bellman 3: 136 (1790).
γ) (†) i uttr. gevär över, (kommando till) gevärets flyttande från vänstra till högra axeln. Berndtson (1880). UFlott. 1: 66 (1903).
δ) (†) i uttr. till anfall gevär, kommando till intagande av utgångsställning vid bajonettfäktning o. till utförande av bajonettanfall. Båda leden sättas (vid bajonettfäktning) i gardställning genom kom:orden: 1:o Till anfall — gevärr! 2:o Gard — gevärr! LäsnCorp. 1837, s. 51. KrigVAT 1844, s. 371.
Ssgr (i allm. till 2; i sht mil.): A (†): GEVÄR-ELD, -FABRIK, -FAKTORI, -KORS, -PLATS, -STOCK, -STÅNDARE, -TILLVÄRKNING, se B. —
B: GEVÄRS-AMMUNITION. —
-BARACK. (†) byggnad av enklaste slag för förvaring av gevär. ReglInf. 1751, s. 475. Sylvan Vial 1: 243 (1863). —
-ELD. (gevär- 1839. gevärs- 1821 osv.) jfr ELD 9. (Grekerna) underhöllo en mördande gevärseld emot de inträngande Turkarne. SC 2: 152 (1821). Tingsten o. Hasselrot 78 (1902). —
-FABRIK. (gevär- 1755—1808. gevärs- 1846 osv.) fabrik för tillvärkning av gevär (o. karbiner, kulsprutor o. d.). Oelreich 755 (1755). Husqvarna gevärsfabrik. SDS 1894, nr 312, s. 2. —
-FAKTOR. (förr) föreståndare för kronans gevärstillvärkning; jfr FAKTOR I 2 a α. Hallenberg Hist. 5: 461 (1796). —
-FAKTORI. (gevär- 1784. gevärs- 1750 osv.) = -FABRIK. HSH 3: 41 (c. 1750). Statens gevärsfaktori. SFS 1892, Bih. nr 57, s. 1. —
-FOLK. sjömil. med handeldvapen beväpnat vaktmanskap ombord. Konow (1887). Wrangel SvFlBok 353 (1898). —
-FÖRING. vid exercis: förande av geväret från en ställning till en annan. SD(L) 1894, nr 108, s. 12. All gevärsföring (vid preussiska armén) verkställes med en utomordentlig kraft och precision och ganska hörbart. IllMilRevy 1900, s. 349. —
-FÖRRÅD. upplag av gevär; byggnad l. lokal inom vilken dylikt upplag inrymmes. Nordforss (1805). 2NF (1908). —
-GAFFEL.
1) (förr) med klyka försett stöd av trä vid eldgivning med äldre tiders handeldvapen (musköt o. d.). Jochnick Handgev. 123 (1854). Billmanson Vap. 283 (1882).
2) (mindre br.) gevärsståndare. Fändricken .. fattade ett af de i gevärs-gafflarna stående gevären. JournLTh. 1810, s. 272. —
-GALLERI. (mindre br.) bef. galleri med skottgluggar för gevär. Hazelius Bef. 287 (1836). 2NF 8: 1312 (1908). —
-GLUGG. (†) bef. skottglugg för gevär. Sturtzenbecher IngLex. 138 (1805). Björkman (1889; med hänv. till skottglugg). —
-GRANAT. mindre granat som avskjutes medelst ett därför anordnat gevär. 2NF 19: 347 (1913). BonnierKL (1924). —
-GRANAT-SKYTT. soldat utbildad till skjutning med gevärsgranater. —
-GRUPP. minsta underavdelning av ett gevärskompani. Pluton består (vid gevärskompani) av plutonchef, plutonchefs ställföreträdare och fyra gevärsgrupper. ExInf. 1927, s. 145. —
-GYMNASTIK. om gymnastiska övningar med gevär till övning i gevärets hanterande vid skjutning. IllMilRevy 1899, s. 354. —
(1 b β) -GÅNG. uppställning av vakt å vaktstället för hälsning l. för visitering o. d. Sparre Findl. 2: 173 (1835). ”I gevär” ropas ej, då den som gevärsgång tillkommer vinkar. URytt. 48 (1890). —
-HANDTVÄRKARE~0200. vid truppförband anställd beställningsman som har att värkställa erforderliga reparationer å gevär o. andra handeldvapen. Hallman Förf. 99 (1881; efter handl. fr. 1774). SFS 1920, s. 959. —
-HÅLL. avstånd inom vilket skytt har utsikt att träffa med gevär. KrigVAT 1846, s. 47. ExFältartill. 1893, 1: 191. —
-KOLV. —
-KOMPANI. huvudsakligen med gevär beväpnat infanterikompani. Infanteriets truppförband äro brigad, regemente, bataljon, gevärskompani, kulsprutekompani, granatkastarpluton och pionjärpluton. ExInf. 1927, s. 17. —
-KOPPEL. (förr) tre l. flera gevär, så hopställda att de bilda ett stående koppel; jfr -PYRAMID. SvT 1852, nr 173, s. 4. Auerbach (1908). —
-KORS. (gevär- 1790—1807. gevärs- 1751 osv.) (förr) anordning för gevärs uppställning i pyramidform. När Majoren beredskapen visiterat, insättes deras gevär i de bredevid Fahnevackten upsatte Gevärs korss. ReglInf. 1751, s. 386. Dalin (1852). Kindblad (1871). —
-KRUT. —
-KULA. —
-LÅS. (numera icke i militärt fackspr.) å gevär: mekanism medelst vilken eldgivning åvägabringas. Lind (1749; under abtruck). Cannelin (1921). —
-PASSEVOLANS. (förr) åtagande att, mot ersättning av staten, för truppförband anskaffa o. underhålla gevär. KrigVAT 1845, s. 428. (Det) har förordnats, att i den mån gevärs-passevolansen med vederbörande befäl upphör, gevärens underhåll vid dessa reg(e-men)ten skall ske af kronan. KrigVAH 1854, s. 4. Kindblad (1871). —
-PIPA, r. l. f. —
-PLATS. (gevär- 1691) bef. under fästningskrig: samlingsplats för trupp för värkställande l. avslående av utfall. Rålamb 8: c 1 a (1691). —
(1) -POST. i fråga om vakttjänst l. bevakning i fält: vaktpost med postställe omedelbart invid vaktens slutna del. Sparre Findl. 3: 87 (1835). LD 1911, nr 153, s. 3. —
-PYRAMID. (förr) (relativt stort antal) gevär uppställda i en pyramidformig anordning; jfr -KOPPEL. Heinrich (1814). KrigVAT 1850, s. 522. Björkman (1889). —
-PÄNNINGAR, pl. (förr) viss utskyld som erlades i o. för anskaffande o. underhåll av gevär för krigsmakten. RP 11: 90 (1645). Crone och Skattebönderne (böra) .. gifwa .. vthi Gewährspenningar sex öre. ResolAllmogBeswär 1672, § 6. ConsAcAboP 5: 367 (1683). —
-REM. med båda ändarna vid ett gevär fäst rem avsedd att däri bära detsamma över axeln l. på ryggen. KrigVAH 1811—15, s. 166. —
-ROP. rop av gevärspost, då vakt skall gå i gevär; jfr GEVÄR 1 b γ. Wingård Minn. 2: 11 (1846). Strindberg RödaR 5 (1879). —
(1) -SALVA, sbst.2 (†) vapensalva; jfr -SMÖRJA. Gevärssalva, hvarmed man smörjer och förbinder et gevär thermed någon blifvet sårad, och allenast håller såret rent, at thet skal läkas af sig sjelft. Lind (1749; under waffen-salbe). —
-SKOTT. —
-SKYTT. gevärsbeväpnad infanterist. Grupp (vid gevärskompani) består av: 1 gruppchef; 1 ställföreträdare; 1 kulsprutegevärsskytt .. samt 9 gevärsskyttar. ExInf. 1927, s. 107. —
-SMED. smed som tillvärkar l. reparerar gevär o. andra handeldvapen; förr äv.: gevärshandtvärkare. Nordforss (1805). KrigVAH 1811—15, s. 202 (om gevärshandtvärkare). AdrKalSthm 1921, s. 1551. —
-SMEDJA. värkstad (smedja) för reparation av handeldvapen. SFS 1895, Bih. nr 6, s. 12. Gevärshandtverkaren är i första hand ansvarig för regementets gevärssmedja och arbetena inom densamma. Därs. 1907, nr 101, s. 5. —
-STOCK. (gevär- 1752—1771. gevärs- 1850 osv.) om den av trä förfärdigade delen av ett gevär. Trozelius Rosensten 39 (1752). —
-STÅNDARE, r. l. m. (gevär- 1790—1807. gevärs- 1805 osv.) stöd för gevär, särsk. vid vaktställe; jfr -GAFFEL 2, -STÄLLNING. Möller (1790). TjReglArm. 1858, 2: 43. Auerbach (1908). —
-TILLVÄRKNING~020. (gevär- 1757. gevärs- 1761 osv.)
1) abstr.: tillvärkning av gevär. JernkA 1826, 1: 213. Gevärstillverkningen bedrefs (c. 1712) vid 7 faktorier i Sverige. VittAH 24: 41 (1864). SvH IX. 1: 236 (1909).
2) (†) konkret, om alla de gevär som tillvärkats under viss tid l. på viss plats o. d. Musquettekulorne äro för stora för calibren af den sednare gevährtillvärckningen. Höpken 2: 455 (1757).
3) (†) konkret: fabrik för tillvärkning av gevär. (Erik XIV) anlade et Rör-smide eller en gevärstilvärkning i Arboga. Dalin Hist. III. 1: 598 (1761). —
-VÅRD. om skötseln av gevär till detsammas skyddande mot väta, rost o. d. Tingsten o. Hasselrot 20 (1902). —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content