SAOL SO SAOB läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok tryckår: 1949 OBSTINERA, v. Etymologi [av fr. obstiner, av lat. obstinare, motstå m. m., besläktat med obstare (se OBSTAT; jfr DESTINERA)] (†) vara obstinat, tredskas. Pfeiffer (1837). jfr: Adelen willja obstinera, att ingen ofrälse skall få äga frälsehemman. PrästP 1: 70 (1719). SAOB Alfabetisk lista obstinat adj obstinathet subst obstinatighet subst obstination subst obstinatisk adj obstinera verb obstipation subst obstruera verb obstruerad obstruerande obstruering Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
