SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
PLAKETT plakät4, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. plakette; av fr. plaquette, diminutivum av plaque (se PLACK, sbst.1)]
1) i allm. fyrkantig platta l. tavla av metall (l. porslin o. d.) med bildframställning i relief (stundom i gravyr) till prydande av en vägg l. möbel o. d. PT 1898, nr 273, s. 3. Stipendiaten Erik Lindberg .. som utställer några plaketter i brons. Därs. 1900, nr 227, s. 3. Roosval FornkristK 16 (1933).
2) plakett (i bet. 1) framställd i miniatyr (av storlek som en medalj), avsedd för utdelning, särsk. ss. pris vid tävlingar l. ss. minnesgåva l. dyl., fyrkantig medalj. PT 1901, nr 286 A, s. 3. Med anledning av jubiléet hade .. Göteborgstidningen låtit stansa särskilda plaketter, som utdelades till pristagarna och jubilerande funktionärer (vid tävlingen). IdrBl. 1924, nr 59, s. 3. SvFl. 1941, s. 164. jfr BRONS-, GULD-, MINNES-, SILVER-PLAKETT.
Spoiler title
Spoiler content