SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1955  
PUDER 4der, n.; best. pudret; pl. =.
Ordformer
(pouder 16631831. poudre 16351799. puder (-uu-) 1571 (: puder bösser) osv.)
Etymologi
[fsv. puder, pudel, puder, pulver, finmalen krydda; jfr fd. puder, dan. o. nor. pudder, mlt. o. t. puder, eng. powder; ytterst av fr. poudre, av lat. pulvis, stoft, damm (se PULVER); etymologiskt identiskt med PULVER]
1) pulver; numera i sht (se dock a, d) dels om ytterst finsiktat (vanl. parfymerat o. färgat) pulver av stärkelse (av ris, vete o. d.) l. av talk o. d., använt ss. kosmetiskt medel (numera, i sht av kvinnor, företrädesvis för att täcka fläckar i (ansikts)huden l. för att färga den l. för att ge den en jämn o. mjuk yta), i sht förr äv. använt (av män o. kvinnor) för att färga huvudhåret l. en peruk o. d.; dels om pulver använt ss. skydd för huden l. mot hudlöshet l. för att hålla huden torr l. ss. antiseptiskt medel o. d. KlädkamRSthm 1650 Fransk., s. 12. Pudret rök ur peruquen. Dalin Arg. 1: 72 (1733, 1754). Ett färgadt puder, hon ständigt nytjar, torde skämma hennes hy. GJEhrensvärd Dagb. 1: 81 (1776). Indifferenta puder eller kylsalvor. Asplund Hud. 83 (1924). — jfr ANSIKTS-, DIAMANT-, GULD-, HÅR-, RIS-PUDER m. fl. — särsk.
a) (i fackspr.) om mycket finsiktat (vete)mjöl använt vid bakning o. d.; numera särsk. om dylikt mjöl av vete, majs o. potatis, använt vid framställning av konfektyrer o. d. Warg 492 (1755). Grafström Kond. 47 (1892).
b) om pulveriserade kryddor; i ssgr; jfr INGEFÄR-PUDER.
c) (†) om pulveriserad drog använd ss. medel att stegra fortplantningsförmågan. Han war impotens. och hade köpt i Stocholm puder till att sterkie sigh medh. UppsDP 2/4 1595.
d) (i sht i fackspr.) om medel i puderform för bekämpning av skadeinsekter o. d.; insektspulver o. d. Et Puder hvarigenom Vägglös .. kunna fördrifvas ifrån Tapeter och Sängkläder. VetAH 1745, s. 179. Spridning av puder å fruktträd. AllmSvTrädgT 1932, s. 614.
2) mer l. mindre bildl. En ovanligt kall snö, ett lätt puder, som fallit på natten. Hallström GHist. 165 (1895). — särsk.
a) om vita l. grå hårstrån ss. inslag i ngns huvudhår. Våra lockar åren lugga / Och strö puder i till slut. Sehlstedt 3: 59 (1867). jfr (†): Haf aldrig then för narr, som genom många åhr / Af tidsens puder fåt et ’silfverblänckand' hår. JGHallman Vitt. 156 (1727).
b) [efter fr. jeter de la poudre aux yeux] (vard., ngt ålderdomligt) i uttr. slå puder i ögonen (äv. ansiktet) på ngn, lämna ngn falska upplysningar, slå blå dunster i ögonen på ngn. Ekstrand Karlbg 88 (i handl. fr. c. 1820). Författaren har förmodligen ansett, att man ej behöfver annat än vara bizarr för att slå puder i ögonen på folk och anses genialisk. VL 1895, nr 108, s. 3. Fiktiva anordningar, tillkomna för att slå puder i ansiktet på myndigheterna. DN(B) 1933, nr 293, s. 2.
c) (†) i uttr. slå puder i ngn l. stöpa i ngn puder, lura ngn, slå blå dunster i ögonen på ngn. Innan han (dvs. en spion) .. kunde få reda på, att jag stöpt i honom puder. Almqvist TreFr. 3: 92 (1843). Det skall hin springa kring källarborden i blått förklä' och slå i supar åt brackor, när man kan slå puder i en verld! Blanche Bild. 3: 97 (1864).
d) (vard., ngt ålderdomligt) närmande sig l. övergående i bet.: osanning, lögn, bluff o. d. Blanche Posit. 48 (1843). Det är bara puder och skepparlögner. Sehlstedt 4: 116 (1871). GHT 1944, nr 62, s. 11.
Ssgr (i allm. till 1. Anm. Vissa av ssgrna kunna äv. anslutas till pudra, v.): PUDER-ARTAD, p. adj. Östergren (1935).
-ASK. [jfr eng. powder-box] jfr -dosa 1. HusgKamRSthm 1650—55, s. 265. Hon tog upp puderasken ur väskan. Hedberg Häx. 32 (1950). jfr silver-puderask.
-BESTRÖ. (mindre br.) jfr -strö. 2NF 22: 554 (1915).
-BLAD. (i fackspr.) tunt pappersblad preparerat med (ansikts)puder. VaruhbTulltaxa 1: 184 (1931).
-BOK; pl. -böcker. [jfr d. pudderbog] (föga br.) om i bokform hophäftade puderblad. Essén HExc. 229 (1916).
-BRUK. (†) puderfabrik. PH 6: 4336 (1756). Puder- och Stärkelse-Bruk. SFS 1830, s. 693.
-BÖSSA. [fsv. puderbyssa; jfr (ä.) d. pudderbøsse] (†)
1) till 1: puderask, puderdosa. 1 Puderbössa af Sölfwer. KlädkamRSthm 1650 Fransk., s. 213.
2) till 1 b: dosa l. burk för förvaring av kryddor. TullbSthm 18/9 1571.
-DAMM, n. jfr damm, sbst.2 2 c. Perukmakare .. få .. (yrsel) af pouderdammet. Linné Diet. 2: 74 (c. 1750).
-DOCKA, r. l. f. [jfr d. pudderdukke] (†) om person som pudrar sig (mycket). Dalin Vitt. II. 5: 96 (1738).
-DOFT. jfr doft I 1. Snoilsky 4: 134 (1887).
-DOSA. [jfr t. puderdose]
1) dosa för förvaring av (kosmetiskt) puder; numera i sht om vanl. platt o. tunn dosa innehållande puder o. pudervippa (oftast äv. en spegel), avsedd att förvaras l. medföras i en ficka l. handväska o. d.; i sht förr äv. om (större) dosa med puder, avsedd att stå på ett toalettbord o. d.; jfr -ask. BoupptSthm 1667, s. 1217 (1668). (Damerna) fällde upp puderdosorna för att bättra på krigsmålningen. Asklund Fanfar 163 (1934).
2) (förr) artill. liten, med mjölkrut fylld bläckdosa med strölock, använd vid inpudring av stubiner till bomber. Styckeregl. 1788, s. 52. 2NF (1915).
-DUSK, r. l. m. [jfr d. pudderdusk] (†) = -vippa. BoupptVäxjö 1811.
-FABRIK. jfr -bruk, -kvarn 2. Sundelius NorrköpMinne 107 (1798).
-FABRIKANT. Dalin FrSvLex. 2: 312 (1843).
-FABRIKÖR. (tillf.) Linné Diet. 2: 66 (c. 1750).
-FIN, adj. jfr fin, adj. II 1. AshtonWolfe Spind. 135 (1930).
-FJÄDER. (†) = -vippa. SthmStadsord. 1: 39 (1635).
-FORM. jfr form I 1; särsk. i uttr. i puderform. Östergren (1935).
-FÄRG.
1) färg(nyans) som ett (kosmetiskt) puder har. (En puderkräm) Finnes i de moderna puderfärgerna. Husmodern 1934, nr 7, s. 46.
2) (i fackspr.) till ett puderlikt pulver riven färg. Nordin Boktr. 352 (1881).
(1 a) -GJUTNING. (i fackspr.) gjutning av konfekt l. praliner o. d. i ss. formar (se form II 1) använda fördjupningar i ett lager av finsiktat mjöl (av vete, majs o. potatis) på bottnen av en därför avsedd låda o. d. Grafström Kond. 298 (1892).
-GULD. (i fackspr.)
1) finpulveriserat guld, guldpulver. Möller (1790).
2) (†) pulveriserat musivguld (se d. o. 1). Rinman 1: 94 (1788).
-HATT. (†) om lätt, bredskyggig hatt varmed man skyddade det pudrade håret l. den pudrade peruken. Bellman (BellmS) 4: 200 (1777).
-HERRE. (†) = -hjälte. Hasselroth Campe 106 (1794).
-HJÄLTE. [jfr d. pudderhelt] (†) nedsättande, om mansperson med puder i håret l. peruken; äv. allmännare: sprätt. Lindahl Tanckef. 26 (1740). Wallenberg (SVS) 1: 149 (1771). Schulthess (1885; allmännare).
-JUNKER. (†) = -hjälte. Dalin Arg. 2: 314 (1734, 1754).
(1 a) -KAKA, r. l. f. (†) kok. ett slags sockerkaksliknande bakvärk av finsiktat (vete)mjöl m. m. Dalin Vitt. 4: 263 (1743). SvKock. 129 (1837).
-KAMMARE, r. l. m. (förr) toalettrum där man kunde pudra sitt hår l. sin peruk. Stort brunt furuskåp .. ståendes .. i Kongl. Maÿ:tz Pouder Cammaren. HovförtärSthm 1725, s. 2489. Sthm 2: 33 (1897).
-KAMP, m. (enst., †) använt ss. egennamn för en sprätt. Wallenberg (SVS) 1: 242 (1771).
-KAPPA, r. l. f. [jfr d. pudderkåbe, t. pudermantel] (i sht förr) kappa avsedd att användas vid pudring l. kamning; kamkofta, penjoar; jfr -mantel, -rock, -skjorta, -tröja. KlädkamRSthm 1663, s. 251. Puderkappan fram, / Nåden till conquete (dvs. erövring) skal smyckas. Lenngren (SVS) 2: 192 (1797). Kulturen 1937, s. 20.
-KNIV. [jfr d. pudderkniv, t. pudermesser] (†) liten (toalett)kniv använd vid avskrapning av puder i ansiktet o. d. Rothof 62 (1762). VRP 19/10 1767.
-KORN. jfr korn 6. Vid trotsig knyck på nacken / Flyga lätta puderkorn. Snoilsky 2: 99 (1881).
-KRÄM. kräm (se kräm, sbst.2 3) innehållande puder, vilken anbringas (i st. f. puder) på ansiktshuden. Husmodern 1934, nr 7, s. 46.
-KVARN. [jfr d. puddermølle]
1) (förr) (liten) handkvarn för krossning av (stärkelse till) puder. Nordforss (1805).
2) (†) puderfabrik. VL 1908, nr 133, s. 5.
-KVAST. [jfr d. pudderkvast, -kost, t. puderquast(e)] (förr) pudervippa; förr äv. bildl. Tersmeden Mem. 2: 210 (1736). Lögnen .. är en puderqvast som gör det svartaste hår hvitt. Creutz Vitt. 92 (1759). 2SvUppslB 23: 507 (1952).
-LAV. bot.
1) (†) laven Evernia prunastri (Lin.) Ach., med finmjölig bål, slånlav. VetAH 1794, s. 22. EconA 1807, dec. s. 136.
2) laven Cladonia cenotea (Ach.) Schaer., med finmjölig bål. Krok o. Almquist Fl. 2: 125 (1907).
-LOCK, r. l. m. (†) pudrad lock, pudrat hår. MarkallN 2: 172 (1821).
-LÄTT, adj. jfr lätt, adj.2 1. Long SkogHeml. 1: 57 (1919).
-MAKARE. [jfr d. puddermager, t. pudermacher] (†) puderfabrikant. Schultze Ordb. 2951 (c. 1755). Heinrich (1828).
-MALARE, m. (†) puderfabrikant. Nordforss (1805).
-MANTEL. [jfr d. puddermantel, t. pudermantel] (†) = -kappa. Nordforss (1805). WoL 213 (1885).
-MATTA, r. l. f. (†) (golv)matta till toalettrum för pudring o. d. HusgKamRSthm 1772, s. 662.
(1 (a)) -MJÖL. [jfr t. pudermehl] (†) mycket finsiktat (vete)mjöl. Sjöberg Singstock XXII (1832).
-OMSLAG~02, äv. ~20. med. jfr omslag, sbst.1 3. 2NF 7: 127 (1907).
-PAPPER. (†) ett slags papper använt vid paketering av puder? Blått Puderpapper 4 ris. Ambrosiani DokumPprsbr. 48 (i handl. fr. 1749).
-PARNASS. (enst., †) använt ss. egennamn för en sprätt. Wallenberg (SVS) 1: 199 (1771).
-PERUK. [jfr d. pudderparyk, t. puderperücke] (om ä. förh.) pudrad peruk. Weibull LundLundag. 59 (cit. fr. 1882).
-PLATINA. (i fackspr.) finpulveriserad platina. Seitz Glas. 19 (1933).
-PUNG. [jfr t. puderbeutel] (förr) pung l. påse (av skinn o. d.) för förvaring av puder. BoupptRasbo 1744. En puderpung med puder och vipp. CAEhrensvärd Brev 2: 183 (1797). Dalin (1855).
-PUST. [jfr d. pudderpuster, t. puderpüster] (förr) liten pust varmed puder kunde utblåsas (över håret l. peruken). BoupptVäxjö 1774. Kulturen 1940, s. 53.
-PÅSE. [jfr d. pudderpose] (förr) = -pung. Landsm. VIII. 3: 240 (c. 1900).
-ROCK. (förr) = -kappa. Bellman SkrNS 1: 159 (c. 1770). Crusenstolpe Tess. 4: 189 (1849).
-RÖK. (tillf.) rykande puder, pudersky. MoB 4: 29 (1795).
-SIKT. (†)
1) till 1: sikt använd vid framställning av puder. BoupptSthm 1667, s. 1215 (1668). PH 6: 3999 (1756).
2) till 1 a: sikt använd vid finsiktning av vetemjöl, florsikt. BoupptSthm 1689, s. 574 b (1688).
-SILVER. (i fackspr.)
1) finpulveriserat silver, silverpulver. Möller (1790).
2) (†) musivsilver (se d. o. 1). Rinman (1789).
-SKJORTA. [jfr d. pudderskjorte, t. puderhemd] (förr) skjortlik puderkappa. Dalin Vitt. 5: 40 (1751). En besökande kunde (på 1700-talet) bli mottagen av värden i puderskjortan. Fatab. 1936, s. 124.
-SKY, r. l. m. [jfr d. puddersky] moln l. sky av puder. Lilliehöök MaryAnne 57 (1933).
-SKÅP. (i ä. fackspr.) tillslutbar låda i vilken en vid klichétillvärkning använd metallplåt ”kornades”, dvs. försågs med ett lager av fint asfalt- l. hartspulver för åstadkommande av s. k. rasterton. 2UB 10: 326 (1907).
-SNÖ. lös kornig snö som icke kan kramas till bollar o. som lätt virvlas upp av vinden. PåSkid. 1928, s. 146.
-SOCKER. [jfr d. puddersukker, t. puderzucker, eng. powder-sugar] socker i form av (mer l. mindre fint) pulver; förr vanl. o. ännu i fackspr.: mer l. mindre gulaktigt socker i pulverform, farin(socker); äv. (i sht handel. o. kok.): till ett fint, puderlikt mjöl krossat socker, florsocker; förr äv. mera obestämt: råsocker, maskovad. ArvskifteSthm 6/12 1625. Rödt Pudersåcker. ApotT 1739, s. 65. Femton skålpund groft pudersocker. Nordström Matlagn. 227 (1822). Till farin eller pudersocker inkokas afloppssirapen från melis. 2UB 4: 523 (1899). Heckscher SvEkonH 1: 596 (1936).
Avledn.: pudersockrad, p. adj. (tillf.) beströdd med pudersocker. Berger Hörnf. 8 (1915).
(1 d) -SPRIDARE, r. l. m. (i fackspr.) om redskap för spridning av i puderform förekommande medel för bekämpning av skadeinsekter o. d. AllmSvTrädgT 1932, s. 614.
-STEN. till en hård massa hoppressat (kosmetiskt) puder, puder i fast form. KatalÅhlénHolm 93: 209 (1927).
-STOL. [jfr d. pudderstol] (förr) stol använd (i toalettrum) vid pudring l. kamning o. d. BoupptAdFriedr. 1771, s. 9. Kulturen 1941, s. 126.
-STRÖ, v. beströ (ngn l. ngt) med puder, pudra; särsk. i p. pf. i adjektivisk anv. Puderströdda gracer. Hallner Kvällsus 27 (1922).
-STÄRKELSE. (†) finpulveriserad stärkelse. Berlin Farm. 1: 85 (1849).
-SVART, n. (i fackspr.) till ett puderlikt pulver riven svart färg; jfr -färg 2. NordBoktrK 1913, s. 309.
-TILLVÄRKNING~020. Sundelius NorrköpMinne 124 (1798).
-TORR. (tillf.) mycket torr, snustorr. Kræmer Orient. 199 (1866; om jord).
-TRATTING. bot. pudrad trattskivling (se pudra, v. 3 b). Krok o. Almquist Fl. 2: 203 (1907).
-TRÖJA. (förr) jfr -kappa, -skjorta. DA 1808, nr 36, s. 4.
-TYG. (†) koll., om tillbehör vid pudring. Dalin Vitt. 5: 467 (c. 1753).
(1 a) -TÅRTA. (†) kok. ett slags bakvärk av finsiktat vetemjöl m. m. Nordström Matlagn. 137 (1822).
-UNDERLAG~102. om kräm o. d. som ingnides i (ansikts)-huden, innan puder pålägges, för att huden skall bli jämn o. för att pudret skall fästa bättre. Östergren (cit. fr. 1928).
-VATTEN. (i fackspr.) uppslamning av puder l. läkemedel i pulverform i en vätska (t. ex. rosenvatten l. spritlösning o. d.) som kan anbringas på huden, varvid vätskan avdunstar o. kvarlämnar pudret l. pulvret jämnt fördelat på huden. BonnierKL (1926).
-VIPPA, r. l. f. liten knippa av hopsydda (svan)dun o. dyl. l. runt stycke sammet o. d. som användes för att anbringa puder i ansiktet l. (i sht förr) i håret o. som ofta (jämte puder) förvaras i en puderdosa; jfr -dusk, -kvast. DA 1793, nr 117, s. 4. Cecilia .. for med pudervippan öfver sitt ansigte. Edgren Lifv. 1: 47 (1883).
-VIT. (mera tillf.) vit av puder; äv. allmännare: mycket vit, mjölvit. Carlsson HelaSthm 231 (1912). Sjöberg Kris. 137 (1926).
Avledn.: PUDRA, sbst. o. v., se d. o.
PUDRIG, adj. [jfr t. pud(e)rig, eng. powdery, fr. poudreux] till 1.
1) betäckt l. överströdd med (ett lager av) puder, puderströdd; äv.: pudrad; äv.: dammig l. nedsölad av puder. Columbus MålRoo 55 (c. 1678). Pudrig, i hufvudt krithvit. Bellman (BellmS) 6: 43 (c. 1765). (En svart kappa som var) något pudrig på kragen. DA 1793, nr 119, s. 4.
2) puderartad, puderlik, finpulveriserad. Lindfors (1824). Pudrig sand. Mörne HöstlDikt. 34 (1919).
Spoiler title