SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1955  
PULSÅDER pul3s~å2der, r. l. f. (m. Möller (1790), Lindfors (1824)); best. -n (Möller (1790) osv.) ((†) -ådren BOlavi 97 b (1578), Widegren (1788)); pl. -ådror (se nedan) l. (numera föga br.) -ådrar (Spegel GW 254 (1685), NDag(B) 1952, nr 143, s. 6) ((†) -ådrer BOlavi 2 a, 107 b (1578)); l. (i sg. numera bl. mera tillf.) PULSÅDRA pul3s~ å2dra, r. l. f.; best. -an; pl. (numera äv. motsv. sg. -åder) -ådror (Schroderus Comenius 274 (1639) osv.).
Ordformer
(puls- 1538 osv. pultz- 1578—1650. -åder c. 1580 osv. -ådra 1538 osv.)
Etymologi
[jfr d. pulsaare, t. pulsader; av PULS, sbst.1, o. ÅDER]
1) åder som för blod från hjärtat, artär; jfr LIVS-ÅDER, SLAG-ÅDER, VÄDER-ÅDRA. VarRerV 6 (1538). Tagh .. (en salva) och smör ther medh pwls ådrene på tinningerne. BOlavi 13 b (1578). Jacobæus HjärtBlodSj. 118 (1935). jfr ANSIKTS-, ARM-, BEN-, KRANS-, KROPPS-, LUNG-, MAG-, MJÄLT-, NJUR-, NYCKELBENS-PULSÅDER m. fl.
2) i mer l. mindre bildl. anv.; särsk. om viktig kommunikationsled. Enholm Anm. 1: 3 (1753). Vid Newyorks stora pulsåder, Broadway. Carlsson KNilsson 356 (1921).
Ssgr (till 1; i sht i fackspr.): A: PULSÅDER-BLOD. arteriellt blod i stora kretsloppet o. venöst blod i lilla kretsloppet. Lovén Anv. 3 (1838). —
-BLÖDNING. blödning som uppstår på grund av skada på en pulsåder. Lovén Anv. 75 (1838). —
-BROCK, n. (-åder- 1758 osv. -ådre- 1767—1777) blodfylld patologisk utvidgning av pulsåder. SvMerc. IV. 1: 454 (1758). —
-BULTNING. (numera mindre br.) förnimmelse av pulsation (se d. o. 1). Cederschiöld HbBarnm. 152 (1822). Dens. QvSlägtl. 2: 265 (1837). —
-GREN. jfr gren, sbst.1 3 c α. Berzelius Kemi 6: 98 (1830). —
-GÅNG(EN). [efter nylat. ductus arteriosus] (†) om förbindelseleden mellan lungpulsådern o. stora kroppspulsådern hos däggdjursfoster. Möller (1790). Sönnerberg Loder 616 (1799). —
-HINNA, r. l. f. (mindre br.) om vart o. ett av de tre utanpå varandra liggande hinnartade lager som bilda en pulsåders väggar. Berzelius Kemi 6: 98 (1830). —
-KANAL(EN). (†) = -gång(en). Hernquist Hästanat. 45 (1778). —
-LUCKA, r. l. f. (†) om var o. en av de halvmånformiga valvlerna mellan hjärtat o. de därifrån utgående stora pulsådrorna; jfr lucka, sbst.2 1 g. Hernquist Hästanat. 98 (1778). —
-RÄNNIL(EN). (†) = -gång(en). Hernquist Hästanat. 92 (1778). —
-SLAG. (†) pulsslag. Hernquist Hästanat. 78 (1778). —
-STAM. (-åder- 1838—1855. -ådre- 1777) (mindre br.) om (större) pulsåder; jfr -gren. VetAH 1777, s. 83. Dalin (1855). —
-SVULLNAD. (†) = -brock. Möller 2: 625 (1785). Heinrich (1828). —
-SVULST. (†) = -brock. Sönnerberg Loder 254 (1799). Landsm. VII. 1: 37 (1888). —
-SYSTEM. (-åder- 1782—1830. -åders- 1860) (†) sammanfattande benämning på pulsådrorna o. deras förgreningar. Martin Bensj. 361 (1782). Thorell Zool. 1: 75 (1860). —
-VÄGG. Lundberg HusdjSj. 246 (1868). Pulsåderväggarna äro mycket tjockare än venväggarna. Svenson Sinnessj. 40 (1907).
B (†): PULSÅDERS-SYSTEM, se A.
C (†): PULSÅDRE-BROCK, se A. —
-RÖR. pulsåder. VetAH 1756, s. 157. —
-STAM, se A.
Avledn.: PULSÅDRIG, adj. [jfr t. pulsaderig] (†) arteriell. Möller (1745, 1755; under artérieux).
Spoiler title
Spoiler content