publicerad: 1956
REGAL rega4l, adj. o. sbst.4; ss. adj. -are (i bet. I 2 f); adv. -T; ss. sbst. r. l. m. l. f. (Orrelius 305 (1797; i bet. II 2 a), WoJ (1891; i bet. II 2 c)) l. n. (Orrelius 279 (1797; i bet. II 2 a), Synnerberg 2: 29 (1815; i bet. II 2 a)); best. -en (WoJ (1891)); l. REAL, adj.3 o. sbst.5, numera bl. ss. förled i ssgn REAL-SKEPP rea3l~.
Ordformer
(real (reeal) 1579 (: Reals papper), 1620 (: Real Skep), 1665 (i bet. I 1), 1671 (i bet. II 2 d), 1897 (: realskepp) osv.; jfr Carta Reals papijr 1539. reall- i ssg 1620 (: Reall scheep). regal 1623 (: Regal Papper), 1646 osv. reijal- i ssg 1633 (: Reijal skepp). reoal 1671. rial (rii-, rij-) i ssgr 1566 (: Rialspapp(er))—1678 (: tafftrial). rigal- i ssg 1575 (: Rigalspappir). riiol- i ssg c. 1550 (: Riiolspapper))
Etymologi
[jfr d. regal- (ss. förled i ssgr), real, holl. reaal, holl. dial. reeoal, t. o. eng. regal, fr. réal, i sht i ä. fr. äv. régal, it. reale, span. real; av lat. regalis, avledn. av rex (gen. regis), konung, i avljudsförh. till regere (se REGERA). — Jfr REAL, adj.1, REGAL, sbst.3, REGALE, RIK, ROYAL]
I. adj.
1) kunglig (se d. o. 1); vanl. o. numera företrädesvis: tillhörig konungen l. (i fråga om moderna sv. förh.) kronan; som tillkommer konungen l. (i fråga om moderna sv. förh.) kronan (ss. en uteslutande rättighet) l. som det till kommer konungen resp. kronan att disponera över; som utgör ett regale (se d. o. 1). Tollarne i Rijket äre regale. Stiernman Com. 2: 463 (1646). Regale värk och enskylte monopoler. Fennia XVI. 3: 60 (1761). Kongl. Directionen öfver den Regale Bränvins-bränningen. SthmStCal. 1776, s. 58. En ibland regale rättigheter (på Vänskapsöarna) är den, att icke tatueras. Cook 3Resa 148 (1787). Att dessa tomtören .. sägas vara af Konungen ”efterlåtna” åt staden (Kalmar), bevisar .. ingenting med afseende å deras ursprungliga natur; det är blott en af dessa regala fraser, som Konung Gustaf (I) .. så ofta bragte till användning. Forssell Hist. II. 1: 113 (c. 1871, 1875). Att Ume elf sedan gammalt betraktats som en kronans regala ström, till hvilken kronan ensam egde rätt. PT 1911, nr 148 A, s. 2. (†) Sölffwerduukz kappa Real. KlädkamRSthm 1665, s. 13 (bland kröningskläder); jfr ROYAL. — särsk.
a) (om ä. förh.) om pastorat l. kyrka o. d.: vars kyrkoherde utnämndes av Kungl. Maj:t; äv. om dekanat (se d. o. 1 a) o. d.: vars innehavare utnämndes av konungen; motsatt: konsistoriell o. patronell. BtVLand 6: 13 (1660). Biskopen (skall), när ett Regalt Giäll blifwer ledigt, inkomma med förslag på them, som han weet wara til sådane Lägenheter skickelige och wärdige; Tå Wij antingen någon af them, eller en annan .. förordna wele. Kyrkol. 19: 10 (1686). Ansökan af .. A. B. Berg von Linde att få till sig byta jus patronatus till Svalufs kyrka, som vore regal, emot jus patronatus till Konga kyrka. 1NJA 1874, s. 288. (Almby socken) utgör sedan 1879 ett regalt pastorat i Strengnäs stift. NF 19: 181 (1895). Lagergren Minn. 1: 182 (1922; om ä. förh.). jfr: Det regalt patronella dekanatet. KyrkohÅ 1938, s. 88 (om förh. på 1500-talet).
b) (†) om stipendium: som skänkes av konungen l. som utgör avkastning av medel som donerats av konungen (l. en konung), kunglig. SFS 1852, nr 20, s. 46.
d) (†) i utvidgad anv.
α) om brännvin: framställd vid regalt bränneri (kronobränneri). KulturbVg. 1: 78 (1777). VGR 1780, Verif. s. 455.
β) (tillf.) om (ngt som tillhör) präst i regalt pastorat (se a). Allenast vår Herre behagade anamma nu i vefvan någon Regal WestgöthaPrästsjäl! Kellgren (SVS) 6: 240 (1789).
2) allmännare, använt för att beteckna ngt ss. utmärkt l. stort l. ståtligt o. d. samt i anv. som ansluta sig härtill.
b) ss. förled i ssgn REGAL-PAPPER samt i ssgr som äro bildade efter denna (jfr REGAL-ARK, -FOLIO, -FORM, -FORMAT m. fl.).
c) (†) om papper: som är av (fin kvalité o.) stort format (särsk. i storlek mellan imperialformat o. medianformat), som utgör regalpapper. Hvar Landtmätare bör följa en viss til Chartornes inrättande utgifven methode och modell, hvartil godt regalt papper brukas. PH 1: 624 (1725). Swedberg Lefv. 148 (1729). Botin Hem. 1: 126 (1755). Widegren (1788).
d) (numera bl. ngn gg om ä. förh.) om format, särsk. bokformat: som är utmärkande för regalpapper resp. för bok tryckt l. skriven på regalpapper. En stoor Regal foliant på pergament. Schück VittA 3: 63 (i handl. fr. 1679); möjl. ssg. 1 Tysk Bibel i Regal qvart. BoupptSthm 21/8 1689; möjl. ssg. Copier af Sal. Sten Bielkes Pergamentsbref i regal fol. Schück VittA 2: 320 (i handl. fr. 1693); möjl. ssg. En Svensk Bibel i regal octavo. Swedberg Lefv. 320 (cit. fr. 1721); möjl. ssg. En bibel i regal kvart utan kopparstycken. Schück SvFörlBokhH 2: 151 (1923; om ä. förh.).
f) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) förträfflig, utmärkt; redbar o. präktig, rejäl; äv.: som gör skäl för benämningen, ordentlig (se d. o. 4), riktig; stundom övergående i bet. av ett förstärkningsord: kraftig, grundlig o. d.; äv. ss. adv.; jfr KUNGLIG 3. Möller (1790). Från min första skjutsbonde skildes jag med det berömliga testimonium .. att jag var en Regal Herre. Sjöberg (SVS) 2: 163 (1818). Jag .. lofvar att bli en regal och stadig man! Carlén Ensl. 1: 133 (1846). (Bössan är) den regalaste refflare inom hela Danderyds socken. Blanche Band. 336 (1848). Jag blef riktigt regalt lurad häromdagen. Backman Dickens Pickw. 1: 316 (1871). Smith Colstrup 116 (1916).
II. sbst.
1) (†) motsv. I 1 d α: brännvin som framställts vid regalt bränneri (kronobränneri). En sup Regal. Lidner (SVS) 2: 54 (c. 1785).
2) motsv. I 2.
a) [jfr motsv. anv. i t. samt av eng. royal] (numera bl. ngn gg om ä. förh.) motsv. I 2 b—d: regalpapper l. regalformat l. regalfolio. (Bibeln) är .. färdig uti ett serdeles vackert format både i regal, qvart och octav till opläggiande i tryck. RARP 16: 285 (1697). Ordinärt Regal, til Musicalier. Orrelius 279 (1797). Agrell Maroco 2: 318 (1800, 1807). Ambrosiani DokumPprsbr. 377 (1923; om ä. förh.). jfr SUPER-REGAL.
c) [jfr motsv. anv. av t. regal, real] (†) boktr. stilsort (affischstil), till storleken ngt mindre än imperialstil (med kägel omfattande mellan 96 o. 120 typografiska punkter). Dalin (1871). WoJ (1891).
d) [jfr fr. royal, à la royale (ss. bestämning till huvudord betecknande tyg o. d.); jfr äv. fr. royale, ett slags fodertyg] (†) om vissa (finare) tyger; jfr ROYAL o. REGALS-MOHÄR. Stofft Real eller podesay. KlädkamRSthm 1663, s. 294; möjl. adj.; jfr I 2 e o. REAL, adj.1 1. jfr TAFT-REAL.
Ssgr (Anm. Vissa ssgr som ansluta sig till bet. I 1 ovan kunna äv. hänföras till regal, sbst.5 (se regale)): A: REGAL-ANSPRÅK, se regale ssgr. —
(I 2 b) -ARK, n. [jfr t. regalbogen, ä. eng. royal sheet] ark av regalpapper; i fråga om nutida förh. (i fackspr.) om format för kartblad med en rityta av 40 × 60 cm samt med en marginal av 11 cm på ena långsidan o. 3 cm på de övriga sidorna. LandtmFörordn. 70 (1725). Formatet på Renovationsböckerne fordra, att regalarken ej få öfverstiga 20 decimal-tum i längd och 16 tum i bredd. SPF 1835, s. 100. SFS 1924, s. 73. —
(I 2 b) -FOLIANT. (om ä. förh.) bok i regalfolio; jfr regal, adj. I 2 d. Wettersten Forssa 80 (c. 1750). —
(I 2 b) -FOLIO. [jfr t. regalfolio, eng. royal folio] (om ä. förh.) folio (se d. o. 1) av regalpapper; jfr regal, adj. I 2 d. Björnståhl Resa 1: 281 (1771). —
(I 2 b) -FORM; pl. -ar. (om ä. förh.) tekn. form (se d. o. II 4) för tillvärkning av regalark. Ambrosiani DokumPprsbr. 379 (1923). —
(I 2 b) -FORMAT. [jfr t. regalformat] (om ä. förh.) format hos regalpapper l. hos bok tryckt l. skriven på sådant papper. Heinrich (1814). —
(I 2 b) -KVART l. (i uttr. i regalkvarto) -KVARTO ~kvar2tω. (om ä. förh.) kvartformat av regalpapper; jfr regal, adj. I 2 d. Så snart en Biblisk Bok .. i Concept färdig blifver, aftryckes den .. i Regal-Quarto. Wallquist EcclSaml. 5—8: 39 (1773). —
(I 2 b) -OKTAV l. (i uttr. i regaloktavo) -OKTAVO ~okta2vω. (om ä. förh.) oktavformat av regalpapper; jfr regal, adj. I 2 d. Mangård Dybeck 118 (i handl. fr. 1844). —
(I 2 b, II 2 a) -PAPPER. (-al- 1623 osv. -ale- 1634. -als- c. 1550—1579; jfr Carta Reals papijr 1539) [jfr (ä.) d. regalpapir, realpapir, holl. regaalpapier, t. regalpapier, eng. royal paper, ä. eng. äv. rial paper, paper royal l. rial, fr. papier royal, it. carta reale] (om ä. förh.) ett slags jämförelsevis tjockt papper av (fin kvalité o.) stort format (särsk. i storlek mellan imperialformat o. medianformat), särsk. använt för kart- l. konstruktionsritning l. notskrivning; dels koll. l. ss. ämnesnamn, dels om blad av sådant papper. Forssell Hist. II. 1: 22 (i handl. fr. c. 1550). Reeals papper — 10 böcker, thill en Suerigis Rijkis Herals boch. KlädkamRSthm 1579 C, s. 17 b. 10 Ex. (av bibeln) på Regal Papper. AntecknSaml. 144 (i handl. fr. 1623). Han har i fickan .. / Ett stort regalpapper. Bellman (BellmS) 4: 22 (1769). Alla kartor öfver ägoaffattningar och rågångar .. skola af Landtmätaren å regalpapper renoveras. SPF 1848, s. 145. Ambrosiani DokumPprsbr. 377 (1923; om ä. förh.). jfr (†): En Boock Carta Reals papijr. VaruhusR 1539, s. 85 b [jfr mht. karta regāl, it. carta reale, regalpapper]. —
(I 2 a) -SKEPP. [jfr fr. galère réale, it. galera reale, span. galera real, alla med bet.: den förnämsta (för konungen l. storamiralen avsedda) galären] benämning på den största typen av svenska örlogsfartyg under 1600-talet; jfr linje-, rang-, royal-skepp. Hallenberg Hist. 4: 1037 (i handl. fr. 1620). Regalskeppet ”Wasa”. DN(B) 1956, nr 264, s. 22. —
(I 2 b) -SKRIVPAPPER~020. (om ä. förh.) regalpapper avsett att skriva på. Rudbeck Bref 357 (1697). —
(I 2 e, II 2 d) -TAFT. (real-) (†) ett slags finare taft; jfr royal-taft, taft-real. BoupptSthm 8/9 1675, Bil.
(I 2 b, II 2 a) -TRYCKPAPPER~020. (regal- 1791 osv. regals- 1697) (om ä. förh.) regalpapper avsett för tryckning. Rudbeck Bref 356 (1697). Ambrosiani DokumPprsbr. 377 (1923; om ä. förh.). —
(I 1) -VÄRK, sbst.2 (sbst.1 se sp. 710), n. (†) (industriell) anläggning tillhörande kronan; jfr krono-värk. Bergv. 1: 155 (1649).
B (†): REGALE-PAPPER, se A.
C (†): (II 2 d) REGALS-MOHÄR. ett slags finare moaré (se d. o. 1). Regals mohere medh rutor. KlädkamRSthm 1651—52 Fransk., s. 208 (fr. originalräkningen: Mohair Rojalle). —
-PAPPER, se A. —
-TRYCKPAPPER, se A.
Avledn. (till I 1; i fackspr.): REGALISERA, v., -ing. [jfr eng. regalize] (numera föga br.) göra regal; göra (ngt) till regale (se d. o. 1); i sht ss. vbalsbst. -ande l. -ing. CGNordin (1786) hos Kellgren BrefClewbg XXIII. Bergverkens regaliserande. Nordström Samh. 1: 118 (1839). LAHT 1914, s. 132. —
REGALISTISK1040, adj. som utmärkes av framhävande l. betonande av de regala rättigheterna l. regalrätten (se regal-rätt 1). HT 1931, s. 267. (Man) kan .. mycket väl kalla .. (G. I:s) uppfattning patrimonial eller regalistisk. Heckscher SvEkonH 1: 130 (1935). —
REGALITET1004 l. 0104, r. l. f. [jfr t. regalität, eng. regality, ffr. regalité, mlat. regalitas (gen. -ātis)] (numera föga br.) rätt som tillkommer konungen l. (i fråga om moderna sv. förh.) kronan; regalrätt (se d. o. 1). Andersson (1857). Ekbohrn (1904).
Ssgr (i fackspr., numera föga br.): regalitets-anspråk. regalrättsanspråk. LAHT 1914, s. 133. Minnesskr1734Lag 1: 292 (1934).
Spoiler title
Spoiler content