publicerad: 1960
RUTA rɯ3ta2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
indela l. uppdela (ngt) i rutor; förse (ngt) med ett rutformigt mönster, göra rutig; ofta i p. pf. i mer l. mindre klart adjektivisk anv.: indelad l. uppdelad i l. sammansatt av rutor, rutformigt mönstrad, rutig; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare: rutmönster. Serenius Mmm 1 a (1734). Marmorgolfvet, rutadt svart och hvitt. Snoilsky 1: 130 (1871, 1874). En vid slätt, rutad af åkerfält. Lagerlöf Jerus. 1: 123 (1901). Rutad spaljé. Böök Sommarl. 211 (1927). Ruta kakorna med hjälp av mjölad gaffel. StKokb. 48 (1940). (Spel-)Brädena .. ha haft en regelbunden rutning som på ett schackbräde. Näsström FornDSv. 1: 82 (1941). Rutning av ett betonggolv. Varulex. Byggn. 2: 182 (1955). — jfr AV-RUTA samt SCHACKSPELS-, SNED-RUTAD. — särsk.
a) med avs. på textilvara: tillvärka (väva) i rutformigt mönster, förse med rutor, göra rutig; ofta i p. pf. i mer l. mindre klart adjektivisk anv.: rutformigt mönstrad, rutig. Kjol af halfsiden randadt och rutadt på Skottskt vis. Portf. 1852, s. 40. Tyget till stoppetäcket vävdes ofta i helylle och rutades gärna i små rutor i olika färger. Västerb. 1940, s. 94. — särsk.
α) ss. vbalsbst. -ning i konkretare anv.: rutmönster. SthmModeJ 1850, s. 71. Se, så trevliga randningar och rutningar det finns att välja på för nya höstkostymen. UNT 1938, nr 211, s. 4.
β) (enst.) bildl., i uttr. randa och ruta efter ngns mönster, i sitt handlande följa ngns planer l. intentioner l. önskningar l. dyl.; jfr RUTA, sbst.2 1 c slutet. Zedritz 3: 89 (1855).
b) medelst varandra korsande linjer indela (en yta) i rutor, förse (ngt) med ett rutnät (se d. o. a), ruta upp; ofta i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Rutadt papper. Tigerhielm 45 (1867). Bilden öfverföres (vid autotypering) på en fotografiplåt medelst fotografering genom en rutad glasskifva. Laurin Konsth. 447 (1900). — jfr MILLIMETER-RUTAD.
d) herald. i p. pf. i adjektivisk anv., om vapensköld l. vapenfält: indelad i (vanl. på kant ställda) rutor, försedd med rutvärk l. rutgaller l. rutformigt mönster; upprepade gånger styckad o. ginstyckad; jfr RUTA, sbst.2 1 d. Schlegel o. Klingspor Herald. 44 (1874). Är en sköld flera gånger delad och klufven, kallas skölden rutad, äro rutorna kvadratiska, kallas skölden schackrutad. 2NF 25: 1362 (1917). Hellström Herald. 101 (1941). — jfr SCHACK-, SCHACKSPELS-, SNED-, SPETS-RUTAD.
Särsk. förb.: RUTA IN10 4. indela l. uppdela (ngt) i rutor; särsk.: medelst linjer indela (en yta) i rutor, förse (ngt) med ett rutnät (se d. o. a). Det rödlackerade locket på en stor kakaoburk blef schackbräde. Detta rutades in i 64 fält. Antarctic 2: 296 (1904). Den i fransk stil anlagda vidsträckta trädgården, som rutades in av långa spaljergångar av buxbom. Granlund Prins. 71 (1915). jfr inruta. särsk.
a) indela (ett område) i rutor medelst utstakade l. blott tänkta linjer. Det område som skall undersökas rutas in i regelbundna fyrkanter. Dahlgren o. Richter SvSjökart. 330 (1944).
b) bildl., ss. beteckning för en strikt indelning l. uppdelning (med geometrisk exakthet) l. sträng schematisering av ngt o. d. Strindberg Hafsb. 31 (1890). Fastän man givetvis inte med psykologiska prov kan direkt ruta in människor, är det tydligt att inskrivningsnämnderna härigenom få en god vägledning. GHT 1944, nr 24, s. 11. Direktör Mark tycker om att ruta in sitt liv med exakta linjer. Inget slarv, inga avsteg. Fogelström Vakna 99 (1949). —
RUTA UPP10 4. indela l. uppdela (ngt) i rutor, ruta in. 2NF 26: 884 (1917). Kanaler rutade upp landskapet i geometriska figurer. Blomberg Landsv. 34 (1927). jfr uppruta.
Spoiler title
Spoiler content