SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1964  
SALMIAK sal4miak, stundom 302, förr äv. SALARMONIAK l. SALMONIAK l. SALARMIAK l. SALMIAX l. SERMIAK, r. l. m. (ApotT 1698, s. 28, osv.) ((†) n. VetAH 1747, s. 306, Lind (1749)); best. -en (ss. n. -et); pl. (†, om olika slag) -er (Wallerius Min. 188 (1747)).
Ordformer
(salamoniak (-amm-, -ac) 1751—1797. salarmiak 1698. salarmoniak (sall-, -ac, -ack) 1579—1739. salemoniater 1584. sallarnoniak 1578. salmach 1640. salmachum 1557. salmiak (-ac, -ach, -ack) 1578 osv. salmiax 1642. salminiach 1679. salmoniak (-ack) 1698—1754. salmoniakell 1571—1581. salmoniaker 1571. sermiack 1560)
Etymologi
[jfr d. salmiak, ä. d. äv. salarmoniak, salminiakum, holl. salmiak, salmoniak, mht. salmiak, salarmoniak (t. salmiak, ä. t. äv. salarmoniac, salmiax, salmoniak), eng. salmiac, sal ammoniac, ä. eng. äv. sal aramoniakle, salmoniakill m. m., ffr. sal armoniac (fr. sel ammoniac, ä. fr. äv. salmiac, sel armoniac); sannol. av mlat. sal armoniacum, salmiak, resp. lat. sal ammoniacum, om salt bestående av en blandning av natriumkarbonat o. natriumklorid, i nylat. äv. om salmiak, av sal (se SALT, sbst.) o. armoniacus (sannol. sidoform till armeniacus, armenisk, till Armenia, Armenien) resp. ammoniacus (se AMMONIAK); jfr EPlösz i ArchStudNSpr. 195: 321 ff. (1959)]
trådigt kristalliniskt ämne med medicinsk o. teknisk anv., utgörande saltsyrans ammoniumsalt, ammoniumklorid (NH4Cl); äv. (numera bl. ss. senare ssgsled) i allmännare anv., om annat ammoniumsalt. TullbSthm 12/8 1557. (Tag vid behandling av sår efter sele l. sadel på häst) Salarmoniac Alun och Victril, slå uthi friskt Watn at thet med smelter, twätta skadan ther medh. IErici Colerus 2: 306 (c. 1645). Vitriolisk Salmiak. Retzius Min. 57 (1795; om svavelsyrans ammoniumsalt). Den genom sublimation erhållna rena salmiaken bildar en hvit halfgenomskinlig massa af trådigt, på vissa ställen grofkornigt brott. Almström KemTekn. 1: 700 (1844). Ända till midten af 18 årh. infördes nästan all salmiak från Egypten, där den antagligen framställdes genom torrdestillation af kamelspillning. KommentSvFarm. 343 (1903). Smith OrgKemi 291 (1938). — jfr ARSENIK-, BERG-, JÄRN-, PLATINA-, SALPETER-SALMIAK.
Ssgr: A: SALMIAK-BEREDNING. (salmiak- 1832 osv. salmiaks- 1751) framställning av salmiak. VetAH 1751, s. 265. —
-BLOMMA, r. l. f. (salmiak- 1698—1857. salmiaks- 1765—1847) [jfr t. salmiakblume] (numera mindre br.) i sg. o. pl.: sublimerad salmiak; jfr blomma, sbst. 5 h. ApotT 1698, Reg. Andersson (1857). —
-ELEMENT. [jfr t. salmiakelement] (i fackspr.) galvaniskt element vari ss. elektrolyt användes salmiak (i torrbatterier uppsugen i sand, sågspån, gips o. d.) o. ss. elektroder zink o. kol. BonnierKL 4: 1033 (1924). —
-FABRIK. (salmiak- 1832 osv. salmiaks- 1797) fabrik för framställning av salmiak. Orrelius 321 (1797). —
-LAKRITS. lakrits försatt med salmiak (i handeln ofta förekommande i små, tunna, rombformade stycken). Gentz Lindgren 202 (1933). —
-LÖSNING. i sht kem. konkret; jfr lösning, sbst.2 4. Pasch ÅrsbVetA 1838, s. 73. —
-MIXTUR. (salmiak- 1857 osv. salmiaks- 1907) (i sht förr) farm. lösning av salmiak i fänkålsvatten försatt med lakrits. Wetterbergh SamhKärna 2: 176 (1857). —
-PASTILL. [jfr t. salmiakpastille] pastill innehållande salmiak; jfr -tablett. Lindgren Läkem. (1902). —
-PLATINA. (†) platinasalmiak. Berzelius Brev 9: 83 (1813). —
-PULVER. salmiak i pulverform. Rinman JärnH 567 (1782). LindbladHb. 11: 34 (1925). —
-RÖK. = -ånga. Rinman 1: 189 (1788). —
-SALT, n. [jfr t. salmiaksalz] (numera bl. tillf.) om salmiak (betraktad ss. ett salt); förr äv. i uttr. flyktigt salmiaksalt, luktsalt (med lukt av ammoniak) berett gm blandning av pulveriserad salmiak o. kaustik kalk l. kaliumkarbonat. Åstrand (1855: flyktigt). —
-SKORPA. (salmiaks- 1747—1807) (numera bl. tillf.) skorpa l. skorpliknande anhopning av salmiak (förekommande i naturen). Wallerius Min. 186 (1747). Möller (1807). —
-SLAGG. [jfr t. salmiakschlacke] tekn. (vid galvanisering uppkommen) slagg innehållande salmiak. VaruhbTulltaxa 1: 109 (1931). —
-SOLUTION. (†) = -lösning. Rinman 1: 141 (1788). Dens. 2: 493 (1789). —
-SPIRITUS. [jfr t. salmiakspiritus; ammoniak framställdes urspr. ur salmiak] (numera knappast br.) = -sprit. ApotT 1698, s. 81. Sahlin SkånFärg. 162 (1928; om förh. c. 1870). —
-SPRIT. ammoniakgas löst i vatten, ammoniak(lösning); jfr -spiritus o. ammoniak-sprit. Wikforss 2: 444 (1804). VaruhbTulltaxa 1: 129 (1931). —
-TABLETT. [jfr t. salmiaktablette] tablett innehållande salmiak; jfr -pastill. Ahlberg FarmT 272 (1899). —
-TVÅL. (förr) tvål innehållande salmiak. Waldenström Österl. 12 (1895). —
-VATTEN. (salmiak- 1782 osv. salmiaks- 1748) (numera bl. tillf.) salmiak löst i vatten. Wallerius Hydrol. 49 (1748). Rinman 1: 84 (1788). —
-VERK. (salmiaks- 1751) (förr) anläggning för framställning av salmiak. VetAH 1751, s. 249. —
-ÅNGA, r. l. f. ånga av förgasad salmiak. Bolin LevLivKem. 63 (1931).
B (numera föga br.): SALMIAKS-BEREDNING, -BLOMMA, -FABRIK, -MIXTUR, -SKORPA, -VATTEN, -VERK, se A.
Spoiler title
Spoiler content