publicerad: 1967
SENNA sän3a2 l. sen3a2, ngn gg40 (se`nna Weste, sä`nna Dalin; jfr LoW (1889; angivet ss. uttalat med grav l. akut accent)), r. l. f.; best. -an; äv. SENNET l. SENET (numera bl., föga br., ss. förled i ssgr SENNETS- sän3ets~ l. sen3ets~ resp. SENETS- se3nets~), n.; förr äv. SENA, sbst.2 (anträffat bl. ss. förled i ssgr).
Ordformer
(sena- i ssg c. 1550 (: Senachol). senat 1640. sene- i ssg 1578 (: Sene pulwer). senes- i ssgr 1659 (: Senes trää)—1757 (: senes-ört). senet 1578—1893 (: sen(n)ets-té). senna 1752 osv. sennet 1760 (: Sennets-mos), 1795—1951 (: Sennetste))
Etymologi
[jfr mlt. sene, t. senna, ä. t. äv. sena, sene, senne, eng. senna, fr. séné, it. sena, span. sen, sena, nylat. senna, sena; ytterst av arab. sanā; formerna på -t sannol. av ä. t. senet, sennet, liksom katalanska senet av arab. sanāt, om enskild växt l. enskilt blad o. d. av senna, till sanā. — Jfr SENNABLAD]
(i sht i fackspr., särsk. farm.) ss. ämnesnamn, om (drog av) blad l. baljor av sennaväxt (med anv. ss. laxermedel); särsk. dels om drog av småbladen av den i bl. a. distriktet Tinnevelly i Främre Indien (samt i andra delar av tropiska Asien) odlade buskväxten Cassia angustifolia Vahl, tinnevellysenna, dels om drog (äv. kallad alexandrinsk senna [bladen salufördes urspr. över Alexandria]) av småbladen av den i nordöstra Afrika inhemska buskväxten Cassia acutifolia Del. (vilka förr ofta uppblandades med blad från andra växter, t. ex. Colutea arborescens Lin. (blåsärt l. blåsbuske) l. Cassia obovata Coll. l. Solenostemma arghel Hayne); äv. om sennaväxt; äv. koll.; jfr SENNABLAD 1. BOlavi 137 b (1578; i medel mot syfilis). All Senna växer i Öfra Ægypten vild. Hasselquist Resa 535 (1752). Med senna stiftade Europas folk bekantskap först genom araberna (antagligen i 8 årh.). KommentSvFarm. 563 (1904). SvFarm. 202 (1925: alexandrinsk senna). Gentz Lindgren 219 (1933).
-PULVER, se C.
-BUSKE, se C. —
-TRÄ.
2) [jfr d. sennestræ] i uttr. oäkta senesträ, om busken Colutea arborescens Lin., blåsbuske. Franckenius Spec. E 2 a (1659: Oächtad Senes trää). —
-TRÄD, se C. —
C: SENNA-BALJA. (senna- 1917 osv. sennets- 1855) [jfr d. sennesbælg, t. sennesbälglein, sennesbälge, pl.] (i sht i fackspr., särsk. farm.) fruktbalja av sennaväxt; i sht i pl. (äv. i sg. best.), om drog av fruktbaljor från buskväxten Cassia acutifolia Del. med anv. ss. laxermedel. Åstrand 2: 264 (1855). Av sennabuskens båda droger var ursprungligen sennabaljan den mest värderade och tillerkändes redan av araberna större laxeringsförmåga än sennabladen. .. Sennabaljan kom emellertid mer och mer ur bruk. Gentz Lindgren 226 (1933). —
-BITTER, n. (senna- 1828—1872. sennets- 1854) (†) bitterämne i sennablad. Berzelius Kemi 5: 821 (1828). SvTyHlex. (1872). —
-BLAD, se d. o. —
-BUSKE. (senes- 1794. senna- 1786 osv. sennets- 1804—1855) [jfr t. sennesstrauch, sennastrauch, ä. t. äv. senetstrauch] (i sht i fackspr.) buskartad sennaväxt; förr äv. om buskväxten Colutea arborescens Lin., blåsbuske; jfr -träd, sennablad 2. Alexandrinsk sennabuske, Cassia acutifolia Del. Björkegren 2520 (1786). Lindfors (1824; om Colutea arborescens Lin.). —
-DRYCK. (senna- 1755 osv. sennets- 1790, 1807) [jfr ä. t. senettrank] (numera bl. tillf.) av senna beredd dryck; jfr -te 1. VetAH 1755, s. 20. —
-HANDEL. (senna- 1832 osv. sennæ- 1752) (i sht i fackspr.) handel med produkt av sennaväxt (i sht sennablad). Hasselquist Resa 535 (1752). —
-INFUSION. (senna- 1828 osv. sennets- 1810—1868) farm. infusion (se d. o. 3) på sennablad; särsk. i uttr. sammansatt l. salt sennainfusion, infusion på sennablad med tillsats av manna o. seignettesalt; jfr -te 1. VetAH 1810, s. 208. SvFarm. 161 (1901). Krook Handköpsben. 131 (1951). —
-KÅL. (†) koll.: sennablad; jfr kål, sbst.2 1 c. (Lat.) De Senæ foliis (sv.) Senachol. 2LinkBiblH 4: 82 (c. 1550; rättat efter hskr.; i utgåvan felaktigt: Senachel). —
-MOS. (senna- 1847 osv. sennets- 1760—1916) [jfr d. sennesmos, t. sennesmus] (i sht förr) farm. mos av sennablad o. vissa andra ämnen (t. ex. tamarind, koriander o. sockersirap); jfr senaps-mos anm. Darelli Sockenapot. 94 (1760). —
-PULVER. (sene- 1578. sen(n)ets- 1578—1760) [jfr d. sennespulver, t. sennapulver, ä. t. äv. senetpulver] farm. pulver berett av sennablad. BOlavi 113 a (1578). —
-SIRAP. [jfr t. sennasirup] farm. medicinsk sirap beredd av sennablad m. m.; särsk. i uttr. sennasirap med manna, om medicinsk sirap beredd av sennablad, manna, fänkål m. m. Sennasyrup med manna. Ekbohrn 2: 462 (1878). Gentz Lindgren 227 (1933). —
-SOPPA. (sennets- 1760) [jfr d. sennessuppe] (i sht förr) soppa (kokad på sviskon) med tillsats av sennablad. Darelli Sockenapot. 94 (1760). —
-TE. (senna- 1824 osv. sen(n)ets- 1783—1951) [jfr d. senneste] i sht farm.
1) med vatten berett utdrag av sennablad (oftast med tillsats av andra ämnen, t. ex. manna, koriander), nyttjat ss. laxermedel; jfr -dryck, sennets-vatten. VeckoskrLäk. 4: 382 (1783).
-TINKTUR. (senna- 1902 osv. sennets- 1851—1904) [jfr t. sennatinktur] (förr) tinktur på sennablad (med tillsats av kryddor), använd ss. laxermedel. Berlin Farm. 2: 730 (1851). —
-TRÄD. (senes- 1738. senna- 1836 osv. sennets- 1785—1880) [jfr ä. t. senesbaum, senetbaum] (i sht i fackspr.) trädartad sennaväxt; jfr senes-trä 1. Lind 1: 271 (1738). —
-VIN. (senna- 1891 osv. sennets- 1851—1878) [jfr t. sennawein, ä. t. äv. senetwein] (förr) av sennablad o. kryddor (fänkål, koriander) berett vin (äv. i uttr. sammansatt sennavin), använt ss. laxermedel. Sammansatt Sennetswin. Berlin Farm. 2: 743 (1851). Gentz Lindgren 346 (1946). —
-VÄXT. (senna- 1910 osv. sennets- 1876) [jfr t. sennapflanze] (i sht i fackspr.) om växt av släktet Cassia Lin.; särsk. om dylik växt av vilken blad l. frukt nyttjas (l. nyttjats) ss. drog med anv. ss. laxermedel. HbTrädg. 6: 49 (1876). Jönsson Gagnv. 494 (1910).
D (numera föga br.): SENNETS- l. SENETS-BALJA, -BITTER, se C. —
-BUSKE, -DRYCK, se C. —
-INFUSION, -MOS, -PULVER, -SOPPA, -TE, -TINKTUR, -TRÄD, se C. —
-VATTEN. (senetz-) (†) med vatten berett utdrag av sennablad; jfr senna-te 1. BOlavi 50 a (1578; använt mot ”svart o. hett blod”). —
-VIN, -VÄXT, se C.
-HANDEL, se C.
Spoiler title
Spoiler content