SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1975  
SKÄVELAPPAR, pl.
Ordformer
(schäve-, sjäfve-)
Etymologi
[sv. dial. skävelappar, skävilappar, skävarlappar, pl., stora snöflingor, ängsull; möjl. av SKÄVER, sbst.2, o. LAPP, sbst.3; sv. dial. skävi- torde kunna uppfattas ss. uppkommet gm fonetisk anslutning till sv. dial. skävilapp, skämtsam benämning på person från V. Skedvi]
(†) eg. om (små samlingar av) skävor; anträffat bl. dels i bild, dels bildl., om de ullhåriga axen av växten Eriophorum angustifolium Honck. (ängsull); jfr lapp, sbst.3 2. Allmogen i några delar af Westmanland säger, då den på marken upptäcker ett större antal af .. (ängsull) med sina hvitulliga fröfjun: ”här ha' Schäve-lappar fallit”. Dybeck Runa 1845, s. 50. Fries BotUtfl. 2: 119 (1852; bildl.).
Spoiler title
Spoiler content