publicerad: 1976
SLAKTNING slak3tning2, förr äv. SLAKTING, r. l. f.; best. -en; pl. -ar (OPetri Kr. 232 (c. 1540) osv.) ((†) -er G1R 4: 202 (1527), Ekeblad Bref 1: 114 (1652; rättat efter hskr.)).
Ordformer
(schlacht- 1589. schlat- 1687 (sannol. felaktigt för schlacht-). slacht- 1528—1755. slakt- (-c(k)t-, -g(t)t-, -kct-) 1525 osv. -ing (-inng) 1527—1620. -ning 1525 osv.)
Etymologi
[fsv. o. sv. dial. slakt(n)ing; jfr d. slagtning, nor. slakting; vbalsbst. till SLAKTA, sannol. delvis (i sht i bet. 1) bildat direkt till mlt. slachtinge; jfr mht. slahtunge (t. schlachtung)]
1) [delvis (o. av nutida språkkänsla vanl. uppfattat ss.) oeg. l. bildl. anv. av 2] motsv. SLAKTA 1: dödande, dräpande; numera nästan bl. (i sht i vitter stil) om (blodigt l. grymt l. obarmhärtigt) nedgörande l. massakrerande l. mördande (i sht av värnlösa l. utlämnade människor l. djur) o. i denna anv. särsk. liktydigt med: blodbad l. massaker; äv. (numera bl. i vitter stil l. arkaiserande) övergående i bet.: strid l. vapendrabbning l. batalj l. (fält- l. sjö)slag; förr äv. om manfall i strid, manspillan (äv. närmande sig l. övergående i bet.: förlust l. nederlag); jfr SLAKT, sbst.1 1, SLAKTERI 1. G1R 2: 89 (1525). Tå strijdde the Philisteer, och Israel wardt slaghen .. och thet war en ganska stoor slachting. 1Sam. 4: 10 (Bib. 1541; Bib. 1917: och nederlaget blev mycket stort). Alexander skyndadhe sigh effter .. (den flyende Demetrius), och giorde een gruffueligh slachting, jfrå morghonen alt in til afftonen. 1Mack. 10: 50 (Därs.). Anno 1632 är .. Gustaf Adolph .. vthj den Store Slachtningen widh Leipzig .. den 6. Nouembris skuten. RARP 1: 188 (1632). (Sv.) Slachtning (lat.) clades, strages. Wollimhaus Ind. (1652). Skön är han (dvs. ynglingen) ännu som död, fallen i slagtningens midt. Rydberg Dikt. 1: 35 (1874, 1882). Män och hästar stupade öfverallt. Det var inte längre ett slag, det var en slaktning. Janson CostaN 2: 247 (1910). En del hetsiga unga officerare, som fått uppdraget att rekognoscera .., ”engagerade sig för hastigt och vida”, säger .. (A. Oxenstierna), varpå slaktningen snart var i full gång (vid Alte Feste). Ahnlund AOxenstierna 697 (1940). — jfr FÄLT-, HUVUD-, MÄNNISKO-, SILLE-, SJÖ-, SKEPPS-SLAKTNING. — särsk.
a) (†) i förb. med bestämning inledd med prep. på, angivande vem som utsätts för nedhuggande l. dödande l. blodbad l. massaker. Israel är flydd för the Philisteer, och een stoor slachting är skeedd på folcket. 1Sam. 4: 17 (Bib. 1541). K: M: Folk sampt medh thet Folk hertig magnus til ösel hadhe, .. haffua giort en märhkielig slachtning på ryssens Folk inne vdi hans egit landh. VgFmT I. 8—9: 116 (i handl. fr. 1578).
b) (†) i förb. med ge (sig till) l. gå till l. söka l. hålla l. leverera l. lämna l. slå o. d., i uttr. betecknande att soldater beger sig till l. inlåter sig i l. söker strid l. levererar l. utkämpar strid l. att befälhavare låter sina soldater bege sig till l. inlåta sig i l. söka strid osv. Her Suante drogh med sitt folk nedh emoot them (dvs. danskarna), doch gaff han sigh icke til slactning med them. OPetri Kr. 302 (c. 1540). (Svenskarna o. deras danska o. lybska fiender) lefwererade hwarannan en wäldig slacktning. Tegel E14 169 (1612). (Harald Hildetand) sände Brune och Heida at besee huru fienden war stälter, och om han wore redo at lemna honom en slachtning. Peringskiöld Sogubr. 22 (1719). En General söker slagtning när han kan förmoda segren. Wrangel Tact. 113 (1752). Ethioperne dansade, då de gingo til slagtnings. Kellgren (SVS) 4: 92 (1779). Den slagtning är slagen, / och fritt är vårt land. Tegnér (TegnS) 2: 56 (1811). Af flera skäl ville .. (Rikard av York) icke genast ge slagtning (sedan han samlat en här mot Henrik VI). JPTheorell i 2SAH 8: 28 (1816). Cavallin (1876: hålla).
c) biodl. motsv. SLAKTA 1 a, om slaktande av bin, bislakt; jfr SLAKT, sbst.1 1 a. Gullander SvarVetA 114 (1773). Resultaten af .. (W. R. Leuhusens i hans bok omnämnda) slagtning äro väl underlägsna (komminister) Wieselgrens skattning, men ändå tillfredsställande. Dahm Biet 165 (1878). jfr BI-SLAKTNING.
2) motsv. SLAKTA 2: slaktande, slakt (se SLAKT, sbst.1 2); stundom äv. dels konkretare, om tid- (punkt) l. tillfälle l. förrättning o. d. då slakt av ett l. flera djur sker, dels allmännare, om yrkesverksamheten l. sysslan l. näringsfånget att utföra slakt; jfr SLAKTERI 2. Slaktningen av julgrisen var ett äventyr för barnen. I väntan på de övriga i jaktlaget påbörjade skytten genast slaktningen av den fällda älgen. Bönderna har i år överlåtit slaktningen åt en man från grannbyn. Det är först på gamla dar som han på allvar börjat med slaktning. Effter slactningenne på stockholms slot pläga saltas .. oxahudhar. J åår är saltat xlvj deker (dvs. däcker) oxahudhar. HH XI. 1: 9 (1530; rättat efter hskr.). Herren håller .. een stoor slachtning j Edoms land. Jes. 34: 6 (Bib. 1541; Bib. 1917: slaktande). Thetta (dvs. betala accisen) skal .. (köttmånglaren) göra så offta han effter hwar Slachtning hafwer vthsålt sit köt. OrdnLilleTull. 1622, s. C 1 a. Slacktarehus .. uti Stockholms Stad .. äro bygde öfver Strömmar och rinnande vatn, hvarigenom alla afskräden vid slacktningen beqvämligast afföras. Kiellberg KonstnHandtv. Slackt. 3 (1753). (Chefen för ”departementet för Sveriges boskap”) utfärdade .. några hotelsebref för olaga slagtning. Strindberg NRik. 46 (1882). Handteringen skall bedrifvas sålunda, att på tiden emellan slagtningarne ingen obehaglig lukt får förmärkas inom eller utom slagthusen. Palmberg Hels. 106 (1889). Festen (hos infödingarna till minne av en mäktig hövding) började med en slaktning av ett flertal oxar. Kaudern Mad. 33 (1913). — jfr MÄNNISKO-, SALU-, ÅRS-SLAKTNING.
3) [jfr motsv. betydelseutveckling vid SLAKT, sbst.1] (†) koll. l. ss. ämnesnamn, om slaktkött l. -varor (som erhålls vid viss slaktning (i bet. 2)); jfr SLAKTERI 3. Bätre är en torr bitte (dvs. matbit) ther man med läter sich nöya, än itt hws fult aff slactning med kijff. SalOrdspr. 17: 1 (öv. 1536; Bib. 1541: itt fult wisthws; Bib. 1917: ett hus fullt av högtidsmat). Aff 1648 åhrs Slacktning .. Hafwa Inkiöparna bekommit .. Saltgrönt Oxekiöt. HovförtärSthm 1649, s. 441.
4) (numera i sht ngt vard.) motsv. SLAKTA 3, i oeg. l. bildl. anv., om handling l. verksamhet o. d. som på ett l. annat sätt liknar l. erinrar om slaktning (i bet. (1 o.) 2), slakt (se SLAKT, sbst.1 4); särsk. om (bryskt l. hänsynslöst) sönderstyckande l. eliminerande l. avskaffande o. d. av ngt; jfr SLAKTERI 5. (Det) må .. påpekas, att polackerna genom sin oenighet i hög grad underlättade slaktningen (dvs. delningen av Polen 1772). ÖgD 1939, nr 223, s. 5. Att en ansedd bank .. deltager i eller förbereder deltagande i slaktningen av ett bruksföretag kunde knappast betecknas som tilltalande. De Geer Bergsl. 100 (1951). — särsk.
a) (†) motsv. SLAKTA 3 a, i uttr. leverera en slaktning mot ngn, leverera en (grym l. nedgörande) salva (se SALVA, sbst.1 2 d) mot ngn; jfr SLAKT, sbst.1 4 a. Rydqvist i 3SAH LVII. 3: 10 (1827).
b) motsv. SLAKTA 3 b, = SLAKT, sbst.1 4 b. Delar av sammanbundna häften (av landskapshandlingarna) hava genom slaktning utbrutits och avlägsnats. Almquist CivLokalförv. 1: 5 (1917). Det blev ovillkorliga frihetsstraff för samtliga fyra ynglingar .., vilka åtalats för bensinstölder, s. k. slaktning av en ny bil samt en del andra brott. SvD(A) 1964, nr 172, s. 9.
Ssgr (i allm. till 1): SLAKTNINGS-DAG.
-FÄLT. (†) slagfält; jfr slakt-fält. Lagus Kellgren 101 (i handl. fr. 1776). Stagnelius (SVS) 3: 169 (1822). —
(1, 2) -LIK. (†) om lust: som liknar lusten att (grymt l. skoningslöst) döda. Fahlcrantz 3: 208 (1864; om lust upplevd vid jakt). —
-LINJE. (†) stridsformering l. slagordning; jfr slakt-linje. Agardh (o. Ljungberg) I. 1: 13 (1852: slagtnings-linea). —
-STYCKE. (†) om målning l. teckning o. d. som framställer en strid l. ett slag; jfr batalj-stycke 1. Atterbom Minn. 216 (1817). SvLittFT 1833, sp. 351. —
-TUMMEL. (†) stridstumult; jfr slakt-tummel. Phosph. 1812, s. 20. Johansson HomIl. 5: 377 (1846). Därs. 824. —
Spoiler title
Spoiler content