SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1982  
SOLD sol4d, sbst.1, r. l. m. (1Kor. 9: 7 (NT 1526) osv.) ((†) n. G1R 10: 45 (1535), Därs. 113, SthmSkotteb. 1543, s. 211); best. (ss. r. l. m.) -en; pl. (numera bl. tillf.) -er (Weste FörslSAOB (c. 1817; angivet ss. mindre br.) osv.).
Ordformer
(sold (sz-) 1525 osv. soldt (sz-) 15241535. soll 1533 (: sollera), 1622 (: sollade, ipf.)1636 (: månadzsollen, sg. best.). såld 15591773, 1794 (: såldade, p. pf. pl.). sålld 16451649. sååldh 1523. zåld 1626)
Etymologi
[fsv. saald, sold, soll, solt, m. l. n.; liksom (f)dan. o. nor. sold av mlt. solt (motsv. mht. solt, t. sold), av it. soldo (se SOLDO) l. därav lånat fr. solde. — Jfr BESOLD, BESOLDA, FÖRSOLDA, SOLDENÄR]
1) (pengar (o. varor) utgörande) ersättning l. betalning l. lön (avseende viss bestämd tid) till värvad menig krigsman l. befälsperson för prestationen att (för den ersättande osv. partens räkning) utföra krigs- l. militärtjänst; äv. dels om (pengar (o. varor) svarande mot) samtliga solder (i ovan angiven bet.) som (skall) utbetalas inom en armé l. ett förband l. en viss grupp av krigsfolk o. d., dels (numera ofta med nedsättande l. ironisk bibet.) i utvidgad l. oeg. anv.: (pengar (o. varor) utgörande) ersättning osv. som ngn får av ngn l. en stat o. d. mot att i gengäld utföra spionageuppdrag o. d. för dennes resp. dennas osv. räkning l. gå dennes osv. ärenden l. vara dennes osv. redskap o. d. (stundom närmande sig l. övergående i bet.: muta l. mutor). Spionen uppbar sold av såväl ryssar som amerikaner. G1R 1: 209 (1524; i fråga om militära förh.). (Utlämnat till) Grefwe Magno De la Gardie .. Commis .. för 2 månaders Sålld .. på hans öfwerste bestellningh. KlädkamRSthm 1649, parti 7. Det säges, at .. 40 man af hwarje (franskt) Cavallerie- och Infanterie-Regemente torde blifwa reducerade, för at derigenom winna tilgång til Soldens ökande för Soldaten. GT 1787, nr 40, s. 1. Arméen hade en månads sold innestående. Weste FörslSAOB (c. 1817). (I Sv. rådde på 1700-talet) en ohygglig depravation av de parlamentariska kretsarna. Där togo alla mutor — adel, präster, borgare och bönder ... Enligt .. uppgift .. uppburo av hattpartiets 700 riksdagsmedlemmar 400 sold. HT 1925, s. 112. När senare .. (G. I) ordnar försvaret genom fast anställning av svenska knektar, få dessa även i fredstid sold i penningar och kläde utom fördelen av inkvartering och någon kost. Därs. 1926, s. 226. (Efter värnpliktens avskaffande i Engl.) var det många som ..begagnade sig av rätten att betala tillbaka sin sold och lämna in uniformen. IdunVeckoJ 1964, nr 24, s. 7. Legoknektarna — värvade för en sold av 2 500 kr i veckan — återvänder nu från Angola till England. Expressen 1976, nr 43, s. 20. — jfr KRIGS-, MÅNADS-, ÅRS-SOLD. — särsk.
a) (numera bl. i vitter stil, företrädesvis i skildring av ä. förh.) i uttr. tjäna för sold, tjäna ss. krigsman för sold, tjäna ss. (yrkes)soldat. (Lat.) Æra merere (Sv.) Tiena för sold. VarRerV E 1 b (1579). Tiäna hos de svänska för såld. Schultze Ordb. 3898 (c. 1755). Cannelin (1939).
b) (numera bl. i skildring av ä. förh.) i pregnant anv., om en menig krigsmans sold bestämd l. uppfattad ss. grundenhet (inom en krigsmakt o. d.) i förh. till vilken en befälspersons (l. en speciellt duglig krigsmans) sold bestämdes (ss. multipel); numera företrädesvis i uttr. så l. så många mans sold, sold som är så l. så många gånger större än en menig krigsmans. Och vele wij huar och en Hoffuitzman giffue v sold, och en munstret dreng, Huar Fenrick iiij szold, och en dreng, Likemykit Profoss szom Fenrick, Feltweffuell iij szold och en dreng. G1R 10: 45 (1535). (Sören Norby) bjöd (den tappre sv. ryttaren) Knut den lille tio mans sold, om han wille öfwergå uti Norrbys tjenst. Fryxell Ber. 3: 41 (1828).
c) (numera bl. i skildring av ä. förh.) i utvidgad anv., om (till besoldning av krigsfolk avsedda pengar (o. varor) utgörande) ersättning l. betalning till furste o. d. för åtagandet att vid behov lämna den ersättande osv. parten militär hjälp. Grefwen af Schowenburg bar årligen upp .. solld till 600. Mk. därföre, att han på första kallelse skulle stå till Sweriges tjenst. Botin Hem. 2: 10 (1756).
d) (†) i oeg. anv., övergående i allmännare bet., om (pengar (o. varor) utgörande) betalning l. lön l. avlöning för regelrätt civilt arbete l. civil tjänst o. d.; särsk. i uttr. tjäna ngn på sold, tjäna ngn mot erhållande av betalning osv. (anträffat bl. i utvidgad anv., med ironisk bibet., i fråga om att bestjäla ngn); jfr 2 c. Ther .. (konung Magnus) förnam någhon ibland sine tiänare vara skickeligh och dugeligh, honom hadhe han för ögon och förökade hans såld. LPetri Kr. 77 (1559). Hintz ock på samma sätte gick, / Jagh honom som migh borde, / Medh gott och all ähra vndfick, / Hwij han tå wågha thorde / Til Prästens Hwsz at gå på stöld, / Och honom så tiena på sold, / At han sigh när förgiorde? Forsius Fosz 146 (1621). Then sitt Dagzarbete .. förrättar, honom hörer hans Daghelighe, Månlighe och åhrlighe soldh (hans beskedde deel) til. Schroderus Comenius 611 (1639; t. texten: Gebühr). En .. Canonicus har merändels ej mer om dagen att göra, än att läsa en messa och sjunga en stund i Choret. Derföre har han betydlig sold. Atterbom Minn. 503 (1818).
e) mer l. mindre bildl.; särsk. liktydigt med: belöning l. gottgörelse (för ngt); numera bl. (i vitter stil) i uttr. där föreställningen av sold (i huvudmomentets bet.) föresvävar tanken; förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: pant (se d. o. 4); jfr 2 d. Thenn munkenn will man löne (för hans sång o. musik), / och löne honom fulwell, / bere fram .. / enn seck medh gyllenne full, / .. Munken sade medh ähre, / iagh begerer ey sådane såldh. Visb. 1: 21 (1572). Aff alt thet Jungfrwn bär, med henne hälfften deela (dvs. låt henne ge dig hälften ss. pant på sin kärlek); / .. Ach lycklig den som får, aff Näste-klädt (dvs. linntyget l. underkläderna) een såld. CupVen. B 1 b (1669). (Döden) som är Syndzens Löön och Sold. Voigt Alm. 1687, s. B 3 a. (Madam:) Min Band och Muff ger jag til Pänt (möjl. felaktigt för Pant) / At j snart igenkommen. / Monsieur: Thet war en Dam af flinck Paroll, / Hon lette sigh fritt smeka, / Hon gaf Faveur och vth til sold, / At hon skal än få leeka. Tidfördrijf B 2 b (c. 1695). All hans (dvs. hjälten Eleantes') möda är nu dämpat / Der (dvs. på de elyseiska fälten), han niuter dygdens såld. Nordenflycht (SVS) 1: 39 (1745). Ack! tårar är solden, den Verldsfursten ger. Stagnelius (SVS) 2: 128 (1821).
2) i utvidgad anv. av 1, närmande sig l. övergående i verbal bet.: ersättande l. betalande l. lönande med sold (i bet. 1 (c)); ofta i förb. med föregående prep. i (i sht förr äv. uti), i uttr. betecknande att ngn l. ngra befinner sig (l. önskar försätta sig o. d.) i den situationen att få sold av ngn l. en stat o. d. mot att i gengäld göra krigs- l. militärtjänst l. (i utvidgad l. oeg. anv.) utföra spionageuppdrag o. d. för dennes resp. dennas osv. räkning l. gå dennes osv. ärenden l. vara dennes osv. redskap o. d.; äv. [sannol. under analogisk påverkan från uttr. i ngns tjänst, i tjänst hos ngn, ta tjänst (hos ngn l. vid ngt)] närmande sig l. övergående i bet.: tjänst (av ovan angivet slag hos ngn l. en stat o. d.) mot (erhållande av) sold (i bet. 1 (c)); i sht i förb. med genitiv- l. adj.-attribut angivande resp. häntydande till person l. stat o. d. (som utbetalar sold o.) i vars tjänst ngn l. ngra (uttryckt resp. uttryckta gm satssubj.) befinner sig. Solden av legotrupperna kostade landet årligen stora belopp. (Att krigsfolk sändes till Malmö till danske kungens hjälp) Ther wore wij wæl tiil ffriidz med, dog ssaa ath te ære och bliffwe i wor eedt och tiænesth och i hans ssoldth. G1R 1: 118 (1523). En part af .. (det danska krigsfolket) böde sig uthi Herr Steens såld. LPetri Kr. 143 (1559). Vi frugta nu ej mer de tvedrägts hufvudmän, / Som djerfdes, hvar och en, sig kalla Rikets vän, / När de, i utländsk sold, et inhemskt blod förspilde. Ristell Mer. 1 (1774). Ej nog att flere riksråd emottogo Holsteinska penningar, sjelfva öfversten för K. Fredriks garde berättas hafva stått i hans medtäflares sold. Malmström Hist. 1: 267 (1855). Det hände också (i Engl. på 1700-talet) att somliga tidningar stod i främmande makters sold; en .. trovärdig person .. försäkrade .. att två av de mer kända bladen, Argus och Morning Chronicle, tog mutor från Frankrike. Selander Pegas. 203 (1935, 1950). Bland andra beskäftiga aktörer (i det politiska spelet) finner man .. livländaren Wolmar Farensbach, vilken efter allsköns irrfärder för tillfället hamnat i Wallensteinsk sold. Ahnlund AOxenstierna 461 (1940). Det vimlade (under Ludvig XIV:s tid) av hemliga agenter och spioner i fransk sold. Grimberg VärldH 10: 200 (1941). — särsk.
a) (numera bl. i vitter stil, företrädesvis i skildring av ä. förh.) i uttr. på ngns sold, betecknande att utbetalande av sold (till krigsfolk) sker på ngns bekostnad; äv. i uttr. på egen (förr äv. sin egen) sold, betecknande att krigsman själv svarar för sin besoldning (dvs. gör krigs- l. militärtjänst utan att besoldas därför av den stat o. d. som driver kriget). 1Kor. 9: 7 (NT 1526: på sin eghen sold; Bib. 1917: på egen sold). Af hwart Furstendöme äger hållas 600 man till foot på Konungens sold. Lagförsl. 34 (1609). At Konungen ey måtte dem (dvs. undersåtarna) längre i Härfärd föra, än til Landamäre, war orsaken, at den tijden (dvs. på 1400-talet) ey hölts något Krigsfolck, utan hwar tiente på sin egen sold. Abrahamsson 85 (1726). — särsk. (numera bl. i vitter stil) bildl., i uttr. på egen sold, på egen bekostnad. Komitén för ”Svenska missionen i Kina” har till missionär antagit fröken Eva Tersmeden ... Fröken T. utgår på egen sold. SD(L) 1896, nr 58, s. 1.
b) i uttr. ta sold, motta l. uppbära sold, utan bestämd gräns övergående i bet.: ta tjänst l. låta sig värvas l. lejas (ss. krigsman l. spion o. d.) mot sold; äv. (i vitter stil) mer l. mindre bildl. Strindberg Giftas 2: 99 (1886; i bild). Allt sedan Cæsars dagar hade .. germaner i ständigt större antal tagit sold i romerska armén. Grimberg VärldH 4: 464 (1930).
c) (numera föga br.) i oeg. anv., övergående i allmännare bet., dels: ersättande l. betalande l. lönande (av ngn l. ngra för regelrätt civilt arbete l. civil tjänst o. d.) med pengar (o. varor), dels: tjänst l. anställning (av ovan angivet slag hos ngn l. en stat o. d.); jfr 1 d. Ther the (dvs. adelsmännen) någon af sine Tienare Huset (i staden) at achta, insättia, tå skal han wara i sin Hwsbondes såld. Stiernman Com. 1: 701 (1671). Oftare tyckes det hafwa inträffat, at Regeringen undergräft nationalwälmågan, då den besoldat en alltför stor mängd oproductifva arbetare, derigenom mindskat de producerandes antal, och, genom allt för stora pålagor til desza oproductifva arbetares sold, äfwen mindskat summan af nyttiga fonder. Holmbergsson Sartorius 71 (1800). — särsk. i uttr. ta ngn i en så l. så beskaffad sold, i fråga om att ge ngn anställning på så l. så beskaffade ekonomiska villkor. Denna massa af fattiga barn, som Theatern (i Wien) .. tagit i en torftig sold för att inöfva dem i (dans för barnbaletten). Atterbom Minn. 557 (1819).
d) (numera bl. i vitter stil) mer l. mindre bildl. (jfr a slutet, b); ofta liktydigt med: tjänst; särsk. i uttr. gå i sold, särsk. liktydigt med: låta köpa sig l. göra sig beroende (av ngn l. ngra); jfr 1 e. Dän gambla wärld som doch af kärlek äy är mätter, / Som några tusen åhr, har warit i desz (dvs. kärlekens) såldh / Hon (osv.). SmDiktLejonk. 52 (1689). Meningen .. (med subskriptionen) lärer vara den att subscribenterna endast skulle förbehålla sig vissa exemplar (av Frithiofs saga) på Velin, hvaremot jag skulle ha hela den öfriga upplagan gratis. .. Jag tänker emedlertid svara .. att jag i allmänhet ej vill förbinda mig till något eller gå i sold, så vidt jag utan ohöflighet kan undvika det. Tegnér Brev 2: 267 (1822). Ej min kärlek går i sold / Hos en faders lumpna ränker. BEMalmström 6: 354 (1839). (I Amerika) Där själfviskheten hvarje ädel sträfvan söfver, / och konst och vetenskap i mammons sold har gått. Edgren Dikt. 83 (1870, 1884). Den kroppsliga driften i och för sig är icke ond; tvärtom blir den, då den tages i ett högre intresses sold, något godt. Schück VLittH 1: 483 (1899). Hur stort att (ss. trädgårdsmästare) stå i livets sold / och bara så och ympa! Malm Pejl. 14 (1939). Från sin fängelsecell i Rom, inför utsikten att kastas för arenans vilda djur, skriver biskop Ignatius av Antiokia: ”Låt oss kämpa vår krigsherre till behag, i vars sold vi stå. Må ingen av eder bli en som sviker fanan. Gör tron till hjälm, kärleken till spjut, tålamodet till harnesk.” Bolander HerrKr. 65 (1946).
Ssgr: A: (1 (c)) SOLD-AVDRAG~02 l. ~20. (pengar (o. varor) utgörande) avdrag på sold. KrigVAT 1852, s. 213.
(1 (c)) -BELOPP. Almquist VärldH 5: 58 (1933).
(1 (c)) -BETALARE. betalare av sold; jfr -givare. Framtiden 1877, s. 45.
(1 c, 2) -FURSTE. (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) furste som erhöll sold av l. stod i sold hos ngn l. en stat o. dyl. o. vars motprestation bestod i att vid behov lämna soldbetalaren o. dennes representanter militär hjälp. Hjärne K12 186 (1902).
(1 (c)) -FÖRHÖJNING. jfr förhöjning 2 a α. KrigVAH 1844, s. 148.
(1 (c)) -GIVARE. (numera bl. mera tillf.) jfr givare 2 o. -betalare. Emanuelsson Plut. 4: 136 (1845).
(1 (c), 2) -HERRE. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) herre (se d. o. 1) hos vilken ngn uppbär l. står i sold. Schück VLittH 1: 520 (1899; om förh. under romersk kejsartid).
(1, 2) -HÄR. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) jfr -trupp; legohär. LfF 1871, s. 119.
(1, 2) -KNEKT. (numera bl. mera tillf.) jfr knekt 2 a; legoknekt. Forssell Hist. 1: 88 (1869).
(1, 2) -KRIGARE. (numera föga br.) jfr -knekt. Bolin Statsl. 1: 103 (1868).
(1) -REKVISITION. jfr rekvisition 1 e α. Schulthess (1885).
(1, 2) -RYTTARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr ryttare 2 o. -knekt. E14R 1561, 1: 96 b.
(1 (c), 2) -SYSTEM. KrigVAH 1837, s. 27.
(1 (c)) -TAGARE. mottagare av sold. Fryxell Ber. 7: 29 (1838).
(1 (c)) -TILLÄGG~02 l. ~20. (penningsumma utgörande) tillägg till sold. KrigVAH 1852, s. 7.
(1 (c)) -TILLÖKNING~020. jfr -tillägg. KrigVAT 1855, s. 229.
(1, 2) -TRUPP. militär trupp uppbärande sold av l. i sold hos ngn l. en stat o. d., legotrupp; vanl. i pl. KrigVAH 1837, s. 27 (i pl.; om förh. i Frankrike på 1200-talet).
B (†): (1, 2) SOLDE-BREV. skriftlig handling bekräftande avtal om krigstjänst o. utgående sold; jfr brev 2. Lind (1749; under bestallungs-brief).
(1, 2) -PIK. i bild, betecknande pik (se pik, sbst.1 II) l. (allmännare) vapen som ngn ”betalar sold för” l. har ”i sin sold”, ”köpt pik l. vapen”. Thorild (SVS) 1: 251 (1805).
(1, 2) -RÄTT. i bild, betecknande rätt (se rätt, sbst.2 1, 2) som ngn ”betalar sold för” l. har ”i sin sold”, ”besoldad l. köpt rätt”. Thorild (SVS) 1: 251 (1805).
Avledn.: SOLDA, v., -ande, -ning (numera knappast br., G1R 16: 681 (1544), Ekblad 270 (1764)). [fsv. solla; jfr ä. d. solde, t. solden] till 1, med avs. på krigsman l. (i utvidgad anv.) spion o. dyl. l. person som går ngns ärenden l. är ngns redskap o. d.: betala l. löna med sold; i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. äv. övergående i allmännare bet.: lejd l. köpt (för visst syfte); förr äv. i utvidgad anv., dels ss. vbalsbst. -ning närmande sig l. övergående i konkret bet.: sold (se sold, sbst.1 1), dels: (med värvningspengar) värva (krigsfolk); jfr soldera. (Man får inte låta knektarna i Hälsingl. veta, att deras närvaro där är nödvändig,) Så att the ther igenom icke halstarkede bliffue, eller någett högre soldning fordre. G1R 16: 681 (1544). (Kristian II) sollade bådhe Siöfolck, Ryttare och Landzknechter .. (för att få) thesse Rijker igen, som han mist hadhe. Tegel G1 1: 291 (1622). (Lat.) Pensiuncula .. (sv.) Liten lön, soldning. Ekblad 270 (1764). (G. I) skickade till Danmark sin troman Peder Hård och Ulf Skrifvare att solda fremmande krigsfolk. Strinnholm Vas. 3: 180 (1823). Han (dvs. statsmannen) värfvar vänner i hvarje Sal / Och vid hvart Hof soldar han Spioner. Wadman Saml. 1: 72 (1830). Tidningen (som ägnade sig åt revolverjournalistik) .. var .. soldad af en penningfirma. Strindberg TjqvS 5: 41 (1886, 1909). Glad går han (dvs. narren, till fängelset), blott han slipper bli / en soldad glädjens dräng. Sigurdh RBörj. 16 (1903). jfr o-soldad.
SOLDARE, m. (†) till 1: krigsman tjänande för sold, soldenär; anträffat bl. i ssgn dubbel-soldare.
SOLDENÄR, se d. o.
SOLDERA, v. [fsv. soldera; jfr mht. soldieren, fr. solder, (ä.) ital. soldare] (numera mindre br.) till 1, = solda; förr äv. med indirekt obj. (i denna anv. äv. övergående i allmännare bet.: leja l. hyra sig). Nær peningene begynte fatt(es) och knecht(er)ne skolde solde(re)s war mest(er) goskalk .. begie- (re)nd(es) peningene aff ho(no)m. OPetri Tb. 50 (1525). Itt .. örligh .., thet .. wel kosta motte mong hundrat tusen etc til ath soldera folk. G1R 7: 240 (1531). Wij haffue befaledt Anders Ytszon ath sollera oss en hop båszmen .. tilhånde. Därs. 8: 352 (1533). Tå Ammons barn sågho, at the illa luchtade för Dauid, sende the bort .. tusende Centener silffuer, til at soldera sigh wagnar och resenärar vthu Mesopotamien, vthu Maecha och vthu Zoba. 1Krön. 19: 6 (Bib. 1541; Bib. 1917: leja sig). (Reuterholm) hvilken särskildt underhåller och solderar en trupp spioner af diverse kalibrer. Ahnfelt HofvLif 3: 21 (i handl. fr. 1795). Vi få nog tro, att borgarna i Enköping i det längsta voro nöjda med den överhet (dvs. Erik av Pommern), som givit staden dess första privilegium. .. Möjligen har stadens lilla kontingent av ”soldenärer” fått rycka i fält en eller annan gång .. (o.) under Karl Knutsson .. fick man utrusta sina ”soldenärer”, soldera och proviantera dem. Ljung EnköpH 1: 31 (1963).
SOLDSKAP, n. (numera bl. i vitter stil) till 2: sold (se sold, sbst.1 2); jfr -skap 1; anträffat bl. bildl. Satan är en stormakt än på jorden, / Som lurar folk att i hans soldskap gå. Nybom SDikt. 1: 260 (1864, 1880).
Spoiler title
Spoiler content