SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1983  
SPARBANK spa3r~baŋ2k, r. l. m.; best. -en; pl. -er (PrestP 1823, 5: 421 osv.) ((†) -ar (BondP 1823, 4: 682, Alm(Sthm) 1867, s. 37))
Etymologi
[av SPARA, v., o. BANK; jfr t. sparbank]
penninginrättning (l. kreditinstitut) med uppgift att utan vinstsyfte för dess stiftare o. ägare o. i enlighet med lagens bestämmelser befordra sparsamheten gm att driva in- o. utlåning av pengar o. i samband därmed stående verksamhet; äv. bildl.; jfr SPAR-KASSA. Anhålles att de Herrar, som hafwit den godheten att tekna sig för deltagande uti den projekterade allmänna Sparbanken för denna Stad (dvs. Göteborg), behagade mangrant sammanträda .. Måndagen d. 11 dennes kl. 4 e. m. GbgAlleh. 1820, nr 108, s. 3. Sparbankerne uppkommo i England. Den första stiftades af ett fruntimer Priscilla Wakefield i Tottenham år 1798. Den var för barn. Agardh (o. Ljungberg) II. 1: 241 (1854). Karl (XII) hade .. inrättat en sparbank vid hvarje regemente, hvari soldaten tillhölls att insätta af sin lön hvad han ej nödvändigt behöfde. Beskow i 2SAH 40: 52 (1865). Skogens värde växer .. likt pengar, insatta i en sparbank eller livränteanstalt, med ränta på ränta; och efter vissa år utfalla vackra belopp. Så har den jordbrukare, som äger skog, fått en sparbank eller livränteanstalt på sin egen gård. Grimberg SvH 513 (1909). Den äldsta fortfarande verksamma sparbanken i vårt land, Göteborgs Sparbank, inrättades år 1820. SvAffärslex. 442 (1948). — jfr POST-, SKOL-SPARBANK.
Ssgr: A (†): SPARBANK-BOK, -INSÄTTARE, -STADGA, se B.
B: SPARBANKS-AUTOMAT. automat vid sparbank för uttagande av pengar (sedlar). SvD 1969, nr 239, s. 27.
-BOK. (-bank- 1848. -banks- 1824 osv.) av sparbank utfärdad motbok i vilken anteckning görs av sparbankens tjänstemän om motboksägarens insättningar o. uttag. DA 1824, nr 212, s. 3. jfr skatte-sparbanksbok.
-DELÄGARE. jfr delägare 1. NF 15: 174 (1890).
-DIREKTION. jfr direktion 4. DA 1824, nr 212, s. 3.
-DIREKTÖR. Lundell (1893).
-EK. (bild av en) ek symboliserande sparbankerna o. deras verksamhet. SthmLSödertäljeT 1957, nr 135, s. 5.
-FANA. fana (se d. o. 1) tillhörande sparbank. Torna, Bara och Harjagers härads sparbank (i Lund) har skaffat Nordens första sparbanksfana. UNT 21/4 1938, s. 4.
-FÖRENING. särsk. i sg. best., om en år 1900 grundad sammanslutning av svenska sparbanker (officiellt kallad Svenska sparbanksföreningen), med syfte att främja sparbankernas gemensamma bästa. SvD 1900, nr 252, s. 5 (om sammanslutningen ss. föreslagen).
-FÖRVALTNING. abstr. o. konkret. EkonS 1: 468 (1894; abstr.). EkonT 1929, s. 215 (konkret).
-IDÉ. jfr idé 4 c. SDS 1904, nr 164, s. 2.
-INSPEKTION.
2) i sg. best., konkret, om ett år 1929 inrättat ämbetsverk (som år 1962 ersattes av Bankinspektionen) med syfte att jämte länsstyrelserna i resp. län utöva tillsyn över sparbankernas verksamhet; jfr inspektion 3. SFS 1929, s. 583.
-INSPEKTÖR. (förr) chef för sparbanksinspektionen. FFS 1903, nr 51, s. 5.
-INSTITUT. i sg. best., om utbildningsinrättning som övertagit sparbanksskolans funktion. SAOBArkSakkSvar (1981).
-INSÄTTARE~020. (-bank- 1894. -banks- 1892 osv.) jfr -insättning. RiksdP 1892, 2 K nr 41, s. 23.
-INSÄTTNING~020. insättning av pengar på sparbank. RiksdP 1892, 2 K nr 41, s. 22.
-JOURNAL. (förr) förteckning över insättning o. uttag i postsparbank. PostsparbCirk. 1884, s. 38.
-KAMRER. jfr kamrer II 5 o. -tjänsteman. SAOL (1923).
-KASSA. jfr kassa, sbst.1 3. Det påstods, att åtskilliga regementen ägt 50 ända till 80.000 daler silfvermynt .. i sin sparbankskassa. Beskow i 2SAH 40: 52 (1865).
-KOMMITTÉ.
1) kommitté med uppgift att grunda en sparbank; särsk. närmande sig bet.: sammanträde av sådan kommitté. I dag skall jag kl. 6 e. m. i en SparbanksComité på Slottet (i Uppsala). Geijer Brev 260 (1830).
2) (förr) samling personer som förordnats att tillsammans bilda ett (vid sidan av ett ordinarie ämbetsverk stående) organ för handhavande av ärenden av ungefär samma slag som utföres vid sparbanks avdelningskontor. SFS 1923, s. 840.
3) kommitté med uppgift att utreda frågor rörande sparbanksväsendet. RiksdP 1892, 2 K nr 41, s. 23.
-KONFERENS. jfr -kongress. Internationella Sparbankskonferensen i Philadelphia. SvSparbT 1926, s. 459.
-KONTO. konto i sparbank. StatistT 2: 366 (1865).
-KONTOR. om sparbank (med tanke enbart på lokalen l. byggnaden); numera företrädesvis om sparbanks avdelningskontor (motsatt: huvudkontor). AB 1895, nr 99, s. 3. SOS Sparb. 1969, s. 7.
-KUPP. kupp begången på l. mot sparbank. LD 1959, nr 105, s. 3.
-LAG. lag (se lag, sbst.1 1) som innehåller grundprinciperna för sparbankernas förvaltning o. sparbanksrörelsens bedrivande. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 3, Bil. s. 25. Vår första sparbankslag tillkom 1875. 2NF 38: 441 (1926).
-LOTTERI. lotteri som anordnas av sparbank (under sparbanksveckan). LD 1958, nr 236, s. 12.
-MAN. tjänsteman vid sparbank; stundom allmännare: man som ägnar sig åt l. är specialist på frågor rörande sparbanksväsendet. SvD 1900, nr 252, s. 5 (allmännare). SthmLSödertäljeT 1957, nr 135, s. 5.
-MEDEL, pl. särsk. om penningmedel som insättes i l. uttages från sparbank. PrestP 1823, 5: 422.
Ssgr: sparbanksmedels-besked. TjReglArm. 1889, s. 87.
-MÄSSIG. som överensstämmer med l. kännetecknar l. påminner om l. avser l. lämpar sig för sparbanksväsendet. Ett lån utan sparbanksmässig säkerhet. Upsala(A) 1929, nr 99, s. 1.
-POLITIK. politik (se d. o. 2) rörande sparbanksväsendet. Sommarin EkonL 2: 124 (1916).
-REGLEMENTE. samling av bestämmelser l. föreskrifter rörande en sparbanks verksamhet o. arbetssätt o. d. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 3, Bil. s. 36. —
-REVISOR. jfr revisor 3. SAOL (1950).
-RÄKENSKAP~002, äv. ~200. räkenskap (se d. o. 1 c) som rör en sparbank; företrädesvis i pl. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 3, Bil. s. 13. —
-RÄNTA. jfr ränta, sbst.1 2. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 3, Bil. s. 16. —
-RÖRELSE.
1) motsv. rörelse 7: verksamhet som bedrives av sparbank. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 3, Bil. s. 25.
-SKOLA. skola för utbildning av sparbankstjänstemän; särsk. i sg. best., om en i Sthm år 1947 grundad skola med syftet att ge personer anställda inom sparbanksväsendet en kvalificerad o. teoretisk yrkesutbildning i ekonomiska ämnen (vilken 1900 ersatts av sparbanksinstitutet). SvD(B) 1946, nr 216, s. 4. 2SvUppslB (1953).
-STADGA. (-bank- 1871) stadga angående förvaltning o. organisation av sparbank. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 3, Bil. s. 28. —
-STATISTIK. statistik rörande sparbanksväsendet. GHT 1895, nr 246, s. 3.
-STIFTARE. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 3, Bil. s. 28. —
-STYRELSE. styrelse med uppgift att utöva tillsyn över en l. flera sparbanker l. sparbanksväsendet inom ett område. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 3, Bil. s. 7. —
-TJÄNSTEMAN~102, äv. ~200. tjänsteman vid sparbank. SvD 1900, nr 252, s. 5.
-UTTAG~02 l. ~20. uttag av pengar som insatts i sparbank; äv. om blankett för sådant uttag. DN(A) 1964, nr 343, s. 23 (om blankett).
-VAKTMÄSTARE~0200. BoupptVäxjö 1845.
-VECKA. vecka i oktober varunder sparbankerna arrangerar offentliga möten o. insättning av pengar i sparbank särskilt premieras l. då sparbanksväsendet ägnas särskilt stor uppmärksamhet. LD 1958, nr 236, s. 12.
-VERKSAMHET~102 l. ~200. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 3, Bil. s. 25. —
-VÄSEN(DE). sammanfattande, om ett lands l. en stads o. d. sparbanker o. den verksamhet som där bedrives. Alm(Sthm) 1867, s. 41.
Spoiler title
Spoiler content