SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1986  
STAMP stam4p, sbst.6, n. (CIHallman 348 (1779) osv.), äv. (om enskilt stampande) r. l. m. (KrigVAH 1833, s. 251 osv.); best. -et resp. -en; pl. (mera tillf.) ss. n. =.
Etymologi
[jfr dan. o. nor. stamp; vbalsbst. till STAMPA, v.2 (jfr STAMP, sbst.1—3, 5, STAMPA, sbst.1—4)]
1) handlingen att stampa (se STAMPA, v.2 1), stampande; äv. konkretare, om enskilt fall av stampande; ofta med tanken särskilt riktad på det gm stampandet frambragta ljudet; äv. bildl. Af hästars täta stamp all skogen echo gifver. Celsius GVasa 143 (1774). Tom Bouteljen (i vilken en lurendrejare hävdat att han kunde krypa ned) stod på ända, / Vid ett förfärligt stamp (från publiken), at konsten må bli gjord. Bellman Gell. 111 (1793). (Om en fors:) Det är ett stormande, ett stoj, ett stamp, / som när en pöbel är försatt i svallning. Fröding ESkr. 1: 69 (c. 1890). Ett stamp med .. (vildrenens) ena framfot kom hela flocken att sluta med betningen och spejande blicka upp. Hemberg ObanStig. 254 (1896). Han hörde ljudet av en fiol och stampet av dansande par. Grip JunkG 69 (1926). Två röster tävlade, stamp fram och åter förnams, ytterligare något porslin hördes krossas (vid ett kroggräl). Bengtsson Linklater JuanAmer. 161 (1931). Martinson GräsThule 30 (1958). — jfr SNÖ-STAMP. — särsk.
a) sport. motsv. STAMPA, v.2 1 d, om avstamp. TIdr. 1896, s. 391. Ekström, Söderfors, hoppar även mycket mjukt och smidigt (i höjdhopp), men kraften och stampet i upphoppet saknas. IdrBl. 1924, nr 63, s. 4.
b) motsv. STAMPA, v.2 1 i, i sg. l. pl., om gång med tunga, klampande steg. Här hörs ett stamp och stöflors ljud, / Som säkert min rival från fiskargången bådar. CIHallman 348 (1779). Så tågom vi på gammal stråk / med stamp, så marken ruskar. Heidenstam NDikt. 156 (1915).
2) [åtm. delvis efter motsv. anv. av d. stampe i stå i stampe; jfr sv. dial. stå i stampen, ha stagnerat o. d., som möjl. är identiskt med stå i stampen, vara i knipa o. d. (se STAMP, sbst.5 2), med anslutning av substantivet till STAMPA, v.2 1 l slutet] i fråga om hinder för rörelse l. utveckling l. i fråga om stagnation o. d.; i uttr. stå i stamp, icke komma någon vart l. ur fläcken l. icke göra framsteg l. utvecklas o. d., stå o. stampa; äv. opers., i sht i uttr. det står i stamp för ngn, ngn kommer icke någon vart osv.; jfr STAMPA, sbst.4 3. Det wil hwarcken fram eller tilbaka, det står i stamp för honom. Möller 1: 115 (1755). Ingen Virgin (dvs. det svenska sändebudet i Köpenhamn) ännu. — Krisen står i stamp. Sturzen-Becker 1: 254 (i handl. fr. 1857). Vid snösmältningen kan jorden (tack vare täckdikning) .. uppta mer av det nedsipprade vattnet utan risk för hopslammat ytvatten och gulnad sädesbrodd, som står i stamp, emedan jordens salpeterbildning hämmats. Sonesson BöndB 204 (1955).
3) motsv. STAMPA, v.2 2, om (ljudet från) fartygs l. farkosts rörelse(r) vid stampning. Det .. smäller i klyfvarn, / tills med ett stamp det bär nedåt igen, och susande rullar / brottet akter i väg. Engström Lif 133 (1903, 1907). Skutornas dånande stamp i brottning mot väldiga vågor! Wallenius JärnhälTid 30 (1925).
4) motsv. STAMPA, v.2 5; särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) motsv. STAMPA, v.2 5 b, i konkretare, resultativ anv. (eg.: grad av valkning (uttryckt i bråkdel av tänkt, fullständig bearbetning)); i fråga om valkning av vadmal: måttsord angivande grad av mjukhet hos vadmal. Hörlén GSed. 138 (1914). 1/4 stamp och lätt ruggning begärdes .. ofta för sådant tyg (dvs. halvylletyget verken), åtminstone under några år, till dess man vant sig av med vadmalskläderna. Sahlin SkånFärg. 70 (1928). Man skilde på hel, trefjärdedels och halv stamp, av vilka de två sistnämnda graderna voro de vanligaste för vadmal under klädesberedning. Därs. 85.
5) motsv. STAMPA, v.2 7: stampande. Hans livshantering kring ruinerna av hyttan och vid stampet från en gammal kvarn .. följde (mest) plogfårorna, skogshygget och först och sist — den fria jägarestråten. Hasselblad BergslFlyddT 148 (1927). Så dränkes till slut knotets röst i forsens dån och hammarens stamp som åter faller in i samma takt som i diktens början. Olsson Fröding 370 (1950).
Spoiler title
Spoiler content