SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1989  
STATARE sta3tare2, sbst.1, m.; best. -en, äv. (i sht vard.) -n; pl. =.
Etymologi
[sv. dial. o. sv. slang statare (i bet. 2 resp. 1 (SoS 1914, s. 92 (i förteckning över matrosslang)); avledn. av STAT, sbst.3 — Jfr STATA, sbst., STATERSKA]
1) (numera bl. om ä. militära förh., slangartat l. vard.) motsv. STAT, sbst.3 III 4: på stat varande militär befälsperson; företrädesvis om officer, liktydigt med: fast anställd officer. Statare .. (dvs.) officerare på stat. Östergren Ant. (cit. fr. 1926). (Det stora antalet officers- o. reservofficersaspiranter) tyder på trivsel i tjänsten och intresse för arbetet, om man betänker, att det på Karlberg endast finns 20 platser att slåss om för de blivande ”statarna”. SvD(A) 1932, nr 219, s. 6. Två statare och tre reservare utgjorde bataljonens officersreserv. SAOBArkSakkSvar (1983).
2) (förr) motsv. STAT, sbst.3 IV 2: manlig lantarbetare vars lön helt l. delvis utgick i form av stat, särsk. liktydigt med: statdräng l. -karl l. -torpare; i sht om (vanl. för hel- l. halvår) lagstadd gift sådan lantarbetare med eget hushåll o. disponerande bostad i hus tillhörigt husbonden (i denna anv. särsk. motsatt: stattorpare); i pl. äv. med inbegrepp av statares hustru l. familj, särsk. liktydigt med: statfolk (se d. o. 2); jfr STATA, sbst., STATERSKA. FolkRöst 7/9 1850, s. 2 (: så kallade ”statare”). Blotta ordet jul utesluter ju hvarje tanke .. på detta brödbekymmer, som annars ligger i bakhåll för den fattige stataren. Benedictsson Ber. 161 (1884). Statare (”statdrängar”, ”statkarlar”, ”stattorpare”) äro i regeln lagstadda för hel- eller halfår, med skyldighet att hvarje arbetsdag göra tjänst. EkonS 2: 142 (1895). Sedan 1800-talets början ha på detta sätt (dvs. med naturaprodukter) aflönade arbetare, statare l. statfolk, kommit att utgöra allt större del af de fasta tjänarna vid dylika gårdar (dvs. bruks- och herrgårdar). 2NF 26: 1036 (1917). Jag vet ingenting som är så fort framme vid vägen som maskrosor och statares barn. Jönsson SkånSomr. 79 (1935). I oktober 1944 .. beslöts .. statsystemets avskaffande som anställnings- och löneform inom det svenska jordbruket .. Den 1 november 1945 .. (skall) samtliga ännu kvarvarande statare .. erhålla kontant lön som andra lantarbetare. SocÅb. 1945, s. 208. Vanligen ålåg det statares hustru att mot viss lön utföra mjölkning. Östergren (1946). Statarna, som .. (till skillnad från stattorparna) var i vanlig ordning städslade, brukade erhålla husrum, stat och årslön. ”Staten” bestod mestadels av bränsle, spannmål, mjölk och potatis. Carlsson (o. Rosén) SvH 2: 81 (1961). jfr SLÄTT-STATARE.
Ssgr (förr; till 2): STATAR-, äv. STATARE-BARN. barn av statarklassen; statares barn; jfr -dotter, -son. Nordlindh Chans. 78 (1907). —
-BOSTAD~02 l. ~20. statares bostad; jfr -byggnad. EkonS 2: 146 (1895). —
-BYGGNAD. vid herrgård o. d.: byggnad vari statarbostad (statarbostäder) var inrymd(a); jfr -hus, -länga, -stuga. EkonS 2: 146 (1895). —
-DOTTER. statares dotter; jfr -flicka. Krusenstjerna Pahlen 3: 31 (1931). —
-ELÄNDE~020. om (samhällsproblem vållat av) statares eländiga liv l. levnadsförhållanden. Östergren (1946). Något statarelände fanns aldrig här oppe (i Malmberget). TurÅ 1957, s. 161. —
-FAMILJ. jfr familj 2. EkonS 2: 146 (1895). —
-FLICKA. flicka av statarklassen; statardotter; jfr -jänta. Lo-Johansson Stat. 1: 171 (1936). —
-FOLK. tjänstefolk som utgjordes av statare, statfolk; äv. om gift par som var statare; jfr folk 3 h resp. 6. Lilla krögarmadam. Som är kommen av statarfolk. Bergman Mark. 123 (1919). Det var (torparen) Anders i Bräckan .. samt statarfolket Anders och Malin. MinnGPrästh. 6: 220 (1930). —
-FRU. statarhustru. Martinson Rågv. 186 (1935). —
-HUS. jfr -byggnad. TLev. 1905, nr 14, s. 1. —
-HUSTRU. statares hustru; jfr -fru. GHT 1897, nr 48 A, s. 2. —
-JÄNTA. statarflicka. Lo-Johansson Kungsg. 43 (1935). —
-KLASS. jfr klass 2. Statarklassen i Sverige. Lo-Johansson (1939; boktitel). —
-KÖK. statares l. statarfamiljs kök; jfr stat-kök. Lo-Johansson Stat. 1: 56 (1936). —
-LISTA. (mera tillf.) om statlista. Lo-Johansson Stat. 1: 264 (1936). —
-LITTERATUR. litteratur om statare. NDA 1/12 1936, s. 6. —
-LÄNGA. jfr länga, sbst. 1 a, o. -byggnad. Lo-Johansson Stat. 1: 25 (1936). —
-PAR. jfr par, sbst.1 1 a α, o. -folk. Lo-Johansson Kungsg. 445 (1935). —
-POJKE. pojke av statarklassen; statarson. Engström Äfv. 27 (1908). —
-SKOLA(N). litt.-vet. sammanfattande benämning på de av trettiotalets arbetardiktare som utgått från statarnas grupp o. själva upplevt denna grupps arbets- o. levnadsförhållanden, vilka de sedan på ett engagerat sätt skildrat i sin produktion; jfr skola, sbst.2 7. Med de allra senaste åren har utan tvekan en ny realism införts i den svenska litteraturen .. Denna art av realism skall här, med upptagande av en ny term, kallas ”statarskolan” i den svenska litteraturen, ehuru den egentligen icke framträtt i sammanslutning som någon skola. Lo-Johansson i BonnierLM 1938, s. 476. —
-SON. statares son; jfr -pojke. Lo-Johansson Stat. 1: 258 (1936). —
-STUGA. jfr -byggnad. Ahrenberg Männ. 1: 7 (1904). —
-SYSTEM(ET). om (det i Sv. till år 1945 existerande) systemet att (vid större jordbruk) hålla statare ss. arbetskraft; jfr stat-löne-system, stat-system(et). EkonS 2: 145 (1895). —
-VÄSEN(DET) l. -VÄSENDE(T). om det i samhället gestaltade o. fungerande statarsystemet; jfr stat-system(et). Furuland Stat. 49 (1962).
Spoiler title
Spoiler content