publicerad: 1989
STEARIN ste1ari4n, n. (Åkerman KemTechn. 2: 84 (1832) osv.) l. r. l. m. (Berndtson (1880) osv.); best. -et resp. -en.
Etymologi
[jfr t. stearin, n., ä. t. stearine, f.; liksom eng. stearin av fr. stéarine, till gr. στέαρ, fast fett, talg, till den rot som äv. föreligger i find. styāyatē, stelnar, blir hård, samt i STEN o. STIRRA, medelst den i kemiska benämningar vanliga ändelsen -in; ordet tidigast använt c. 1815 av den franske kemisten M. E. Chevreul († 1889). — Jfr STEAPSIN, STEARAT, STEAROPTEN, STEATIT, STEATOM, STEATOPYGI]
kem. om stearinsyrans glycerid; utom i kemiskt fackspr. vanl. allmännare, om en ur fasta fetter (t. ex. talg) framställd blandning av stearinsyra o. palmitinsyra (i sht använd för framställning av stearinljus). Berzelius ÅrsbVetA 1821, s. 149. Fettet afsätter sig i bindväfvens celler .. och består väsendtligen af två särskilda ämnen, olein och stearin, af hvilka det förra är flytande och det sednare fast vid vanlig temperatur. Thorell Zool. 1: 134 (1860). Man spelar på flygeln i societeten / och fönstren stå öppna mot hafvet; / i draget står fladdret från gult stearin. Wohlin Öd. 42 (1904). Pressar man kokosfettet genom säckväf får man oleinet och stearinet åtskiljda. Jönsson Gagnv. 22 (1910). Röd stearin på en duk skrapas av, varefter den röda fläcken lägges i en tallrik med eter. Holm AlltFläck. 34 (1946). — jfr SOLAR-STEARIN.
Ssgr: STEARIN-BECK. [jfr t. stearinpech, eng. stearin pitch] (i fackspr.) beckliknande biprodukt erhållen vid stearinljusfabrikation (använd ss. impregnerings- o. isoleringsmaterial). TT 1897, Allm. s. 284. —
-FABRIK. fabrik för framställning av stearin l. (vanl.) stearinljus (jfr -ljus-fabrik). SFS 1874, nr 68, s. 10. SthmBelysn. 10 (1903). —
-LJUS. ljus (se ljus, sbst. 4 c) av stearin (en blandning av stearinsyra o. palmitinsyra); äv. bildl. Pasch ÅrsbVetA 1830, s. 108. Så tände jag fyra stora stearinljus framför min Madonna och tillbad. Strindberg TjqvS 4: 14 (1875). Vi skröto med att ha en uppgående stjärna bland de jämnstrukna stearinljusen vid (officers-)mässen. Lindqvist Dagsl. 1: 31 (1898). Jag tog fram ett stearinljus och tände det. Sundman AndréeLuftf. 313 (1967).
-MASSA. (i fackspr.) massa (se massa, sbst.2 1 a) av stearin (i sht för stearinljustillverkning). UB 5: 284 (1874). —
-OLJA. (numera föga br.) olein (erhållet ss. flytande biprodukt vid stearinljustillverkning). Langlet Husm. 634 (1884). 2UB 7: 507 (1903). —
-RIK. rik (se rik, adj. 4 a δ) på stearin. Fårtalg är i regel stearinrikare och fastare än nöttalg. 2NF 28: 334 (1918). —
-SYRA. [jfr t. stearinsäure] kem. till serien fettsyror hörande, högmolekylär, enbasisk syra (C17H35COOH), som förekommer i naturen ss. glycerinester i de flesta fasta fettämnen (o. som utgör en av huvudbeståndsdelarna för tillverkning av stearin till stearinljus). Almroth Kem. 267 (1834). De viktigaste fettsyrorna äro stearinsyra, palmitinsyra och oljesyra. Bolin VFöda 46 (1933). jfr ricin-stearin-syra.
Ssgr: stearinsyre-, äv. stearinsyra-etyl-ester. (-syra- 1953) kem. etylalkoholens ester med stearinsyra, etylstearat. VaruhbTulltaxa 3: 295 (1953).
-SYRAD, p. adj. [till -syra] (numera föga br.) om salt (se salt, sbst. 3): som är ett stearat. Almström KemTekn. 2: 57 (1845). —
Spoiler title
Spoiler content