publicerad: 1954
PRODUKTION prω1dukʃω4n l. prå1- l. prωd1- l. prod1- (-ducktschón Dalin), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. (numera bl. tillf.; förr ofta i bet. 2 b, 3 b β, 4 b β o. 5 b) -er.
Ordformer
(förr äv. -duct-)
Etymologi
[jfr t. produktion, eng. o. fr. production; av lat. productio (gen. -ōnis), vbalsbst. till producere (se PRODUCERA)]
1) (†) framläggande l. förebringande l. uppvisande av ngt (särsk. av dokument l. bevis o. d.). Gynther ConvHlex. (1848). Dalin (1871).
a) abstr.: frambringande, alstrande, producerande. VetAH 1812, s. 37. Sedan man påvisat, att produktionen av elektricitet är en allmän funktion hos djuriska organ. Thunberg Livsförrättn. 18 (1924). jfr FRÖ-, HORMON-, SYRE-PRODUKTION.
b) (†) konkret: produkt (se d. o. 3). De mera mjuka productioner, som den continuerliga nutritionen och circulationen låter framträda, .. (äro) kött, hud, form, färg. Reuterdahl InlTheol. 329 (1837).
3) motsv. PRODUCERA I 5 d, e. — jfr BOSTADS-, BRÖDSÄDES-, FRÖ-, GULD-, JÄRN-, KAFFE-, KOL-, KOPPAR-, KVALITETS-, LIVSMEDELS-, MASKIN-, MASSA-, MJÖL-, MJÖLK-, SALT-, SILVER-, SMÖR-, SOCKER-, SPANNMÅLS-, ULL-, ÄGG-PRODUKTION m. fl.
a) abstr.: frambringande av produkter (se d. o. 4), producerande; ofta med särskild tanke på värksamhetens omfattning o. närmande sig b α. LBÄ 39—41: 44 (1800). Produktionen af silfver (har) under de senaste femton åren vunnit en utomordentlig tillväxt. Forssell Stud. 2: 105 (1888). Den fabriksmässiga produktionen. HandInd. 627 (1927). — jfr MASS-, ÖVER-PRODUKTION.
b) konkret.
α) sammanfattande, om vad som producera(t)s (samtliga produkter från ett visst företag l. område l. en viss näringsgren l. en viss period l. av ett visst slag); jfr a. SP 1792, nr 115, s. 3. Mjölk utgör en vigtig del af productionen (i vissa trakter). Därs. 1809, nr 1, s. 3. TT 1927, Allm. s. 89. jfr DAGS-, DYGNS-, VECKO-, VÄRLDS-, ÅRS-PRODUKTION.
β) (†) produkt (se d. o. 4). Våra förnämsta exportvaror äro de som hämtas utur våra jerngrufvor och skogar. Dessa kunna med fördel säljas hos utlänningen, emedan dessa productioner äro naturelle med vårt land och icke finnas til nödig consumtion hos utlänningen. LBÄ 9—10: 95 (1798). Geijer I. 6: 314 (1844).
a) (numera bl. tillf.) abstr.: frambringande l. skapande (av ett konstnärligt, i sht litterärt värk), författande, producerande; stundom med särskild tanke på värksamhetens omfattning o. närmande sig b α. Productionen af ett konstverk. Hammarsköld KonstH 42 (1817). Estlander KonstH 33 (1867).
b) konkret.
α) sammanfattande, om vad som producera(t)s (samtliga arbeten l. alster som en person åstadkommit l. som åstadkommits under en viss period o. d.); jfr a. Odenius 1Celsus 3 (1898). (Catullus') 116 dikter, vilka förmodligen utgöra hela hans produktion. Montelin VLittH 2: 30 (1931). Specialsakkunnig för granskning av viss del av sökandes produktion (vid tillsättning av en professur). SFS 1934, s. 360.
β) (†) konstnärligt (särsk. litterärt) alster l. värk, vetenskapligt arbete l. dyl.; jfr PRODUKT 5. DA 1784, nr 238, s. 2. Förevarande lilla berättelse, säkert den minst lofvande af hr M:s produktioner. Runeberg ESkr. 1: 311 (1833). Söderhjelm Tavaststj. 185 (i handl. fr. 1891).
a) (numera i sht i vetenskapligt fackspr.) abstr.: alstring, skapande, producerande. Höijer 3: 150 (1810). Då jag skulle från det idkeliga inhemtandet af kunskap öfvergå till att sjelf arbeta fram något eget — från receptivitet till produktion. Svedelius Lif 338 (1887). Det är icke i processen fråga om produktion af ny objektiv rätt utan om tillämpning af redan bestående sådan rätt. Kallenberg CivPr. 1: 20 (1917).
b) (†) konkret: produkt. (Läran att) allt yttre blott (är) en förklädd produktion af intelligensens egen verksamhet. Geijer I. 5: 244 (1820). Leijonhufvud Minnesant. 248 (1840).
6) (†) framträdande med l. utförande av ett konststycke l. dyl. inför publik, prestation. (Lindansaren) Mr Blondin, hvilken uppträder i sina oöfverträffade produktioner på fingertjock telegraftråd, spänd mellan tvenne af de högsta master som man här kunnat anskaffa. Linder Tid. 144 (i handl. fr. 1871). — jfr RANG-PRODUKTION.
Ssgr (i allm. till 3, i sht i fackspr.): PRODUKTIONS-APPARAT. om den apparat (maskiner, fabriker, organisation o. d.) som erfordras för produktion. Heckscher EoH 63 (1922). Produktionsapparaten befinner sig fortfarande under fåtalets kontroll. Fogelström Vakna 59 (1949). —
-ASSOCIATION. (numera föga br.) produktionsförening; producentsammanslutning. EkonS 1: 158 (1891). Schauman o. Christierson Gide 556 (1899). —
-BEVIS. (skrift l. dyl. utgörande) bevis med avs. på en varas tillvärknings- l. ursprungsort, ursprungsbevis. Stålhane Förf. 526 (1872). BtRiksdP 1890, I. 1: nr 23, s. 23. —
(2) -BIOLOGI. zool., bot. (gren av biologien som sysslar med) växt- o. djurvärldens frambringande av ämnen som äro nödvändiga i naturens hushållning. LAHT 1919, s. 205. Vattenblomningens roll i vattnets allmänna produktionsbiologi. FoFl. 1922, s. 81. —
-ENHET~02 l. ~20. (företag l. dyl. som utgör en) produktiv enhet. Heckscher SvEkonH 1: 324 (1936). Under självhushållets dagar var .. (familjen) en produktionsenhet. Granfelt Samh. 65 (1937). jfr: Animaliska produktionsenheter enligt ovan angivna skala (dvs. 1 enhet = t. ex. 2/3 ko l. 3 svin). SvGeogrÅb. 1928, s. 122. —
-FAKTOR, r. l. m. [jfr t. produktionsfaktor] nat.-ekon. faktor som är av betydelse för produktionen av ngt; särsk. om de tre väsentligaste faktorerna, nämligen naturen l. jorden, arbetet o. sparandet l. kapitalet. NF 8: 222 (1884). Fahlbeck NatFörm. 1 (1890). Företagsamheten och organisationstalangen utgör en så viktig art av den mänskliga arbetsförmågan, att man stundom velat i dem se en fjärde produktionsfaktor. Sommarin EkonL 1: 87 (1915). —
-FODER. [jfr t. produktionsfutter] lant. den del av ett husdjurs foderranson som icke utgör underhållsfoder, dvs. som icke åtgår till att underhålla djurets normala livsprocesser, utan omsättes i användbara nyttigheter, t. ex. mjölk, kött, fett, ull l. muskelkraft i större mängder än som äro nödvändiga för djurets existens. Arrhenius Jordbr. 1: 105 (1859). —
-FORM; pl. -er. jfr form I 4. EkonS 2: 557 (1901). Hantverket såsom produktionsform. HandHantv. Hantv. 2: 157 (1935). —
-FÖRENING. förening med ändamål att driva viss produktion; särsk. om en förening av arbetare som själva äga o. driva ett företag (t. ex. en industri l. ett jordbruk), ”arbetarproduktionsförening”. TT 1871, s. 51. Höglund Branting 1: 62 (1928). —
-FÖRHÅLLANDE. om de förhållanden varunder produktionen av ngt bedrives l. som beröra produktionen av ngt; vanl. i pl. Marx o. Engels KomRöst 7 (1848). —
-FÖRMÅGA.
1) (tillf.) till 2: förmåga att frambringa l. alstra ngt. De vanligare ogräsens produktionsförmåga af frö. MosskT 1890, s. 499.
2) till 3: förmåga att producera nyttigheter l. leverera produkter. Holmbergsson Sartorius 72 (1800). Jordbrukets produktionsförmåga. SkogsvT 1911, s. 295. särsk. om en maskins kapacitet. TT 1872, s. 4. (Radgjutningsmaskinens) produktionsförmåga är omkring 6,000 bokstäfver pr timme. 2UB 10: 203 (1906). —
-FÖRNÖDENHET~0200 l. ~0102. om förnödenheter som behövas för viss produktion; vanl. i pl. Cannelin (1921). SvGeogrÅb. 1929, s. 97. —
-KARTELL. kartellsammanslutning med syfte att i gemensamt intresse reglera kartellmedlemmarnas produktion; jfr kartell 4. Sommarin EkonL 1: 124 (1915). —
-KOOPERATION. kooperation som har till ändamål att bedriva produktion av ngt. Schauman o. Christierson Gide 558 (1899). —
-KOSTNAD. [jfr t. produktionskosten, pl.] kostnad för framställande av en produkt, framställnings- l. tillvärkningskostnad; vanl. i pl. Järta 2: 583 (1833). Produktionskostnaderna utgöras av arbetskostnader och materialkostnader. Flodström SvFolk 388 (1918). —
-KRAFT. [jfr t. produktionskraft]
1) till 3.
a) produktionsförmåga, produktionskapacitet. Holmbergsson Sartorius 39 (1800). Jordens produktionskraft. Arrhenius Jordbr. 3: 278 (1861). SvSlöjdT 1931, s. 26.
b) konkretare, om de krafter l. faktorer som erfordras för att bedriva produktion av ngt, produktiv kraft; jfr -faktor, -medel. Marx o. Engels KomRöst 9 (1848). Sakliga och personliga produktionskrafter. 2UB 10: 396 (1907).
-KRAFTIG. särsk. till 3: som har (en så l. så beskaffad) produktionsförmåga l. produktionskapacitet. EkonS 2: 477 (1899). —
-KREDIT. kredit som tages i anspråk för ngt produktivt ändamål; motsatt: konsumtionskredit. NF 7: 208 (1883). —
-KRIS. [jfr t. produktionskrise] kris inom näringslivet, berörande produktionen. EkonS 1: 262 (1893). —
-KÄLLA. jfr källa 2 b. Cannelin (1921). Skogen är vår viktigaste produktionskälla. SvSkog. 696 (1928). —
-LAND; pl. -länder. land där en viss artikel producera(t)s l. varifrån en viss produkt kommer, odlings- l. tillvärkningsland. (Agardh o.) Ljungberg III. 3: 314 (1859). —
-MEDEL. [jfr t. produktionsmittel, pl.] om de olika medel (t. ex. råvaror, maskiner, kapital, arbetskraft) som komma till användning vid produktion av nyttigheter; stundom i inskränktare anv., med tanke enbart på materiella medel; i sht i pl. Marx o. Engels KomRöst 9 (1848). —
(3 b α) -MÄNGD. mängd av produkter som är resultatet av en viss produktion. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 1, Bil. 5 b, ProtCiv. s. 33. —
-OMRÅDE~020. område där en viss artikel producera(t)s, odlings- l. tillvärkningsområde. TT 1873, s. 196. —
-ORDNING. jfr ordning 3. EkonS 1: 447 (1894). En socialistisk produktionsordning. NoK 111: 93 (1931). —
-PREMIE. (av staten utfäst) premie till en producent för hans produktion av en viss vara (för främjande av produktionen). Andersson Austr. 171 (1915). —
-PRIS, n. pris (på en artikel) som bl. täcker produktionskostnaderna; produktionskostnad. MosskT 1888, s. 193. —
-RIKTNING. lant. förhållandet att produktionen (t. ex. inom husdjursskötseln) l. (mera tillf.) produktionsförmågan hos en husdjursras l. dyl. är inriktad på framställning av det ena l. andra slaget av nyttigheter (t. ex. mjölk, kött l. ull). 2NF 8: 3 (1907). SFS 1919, s. 2480. —
-SKATT. [jfr t. produktionssteuer] skatt (av olika slag) som lägges på produktionen o. betalas av producenten, dels (vanl.) på den färdiga produkten, dels på produktionsmedlen l. på producenten. KonvLex. (1863). SvBanklex. (1942). —
-SYSTEM. jfr -ordning. Lunell Bebel 28 (1886). Det kapitalistiska produktionssystemet. Höglund Branting 1: 58 (1928). —
-SÄTT, n.
1) till 3: sätt för produktionens ordnande, produktionsordning. Marx o. Engels KomRöst 7 (1848). Det socialistiska produktionssättet. Lidforss Dagsb. 52 (1902).
(1) -TERMIN. (†) jur. om den tid (under en rättegång) inom vilken alla bevis skola framläggas för att bli beaktade vid rättsfrågans avgörande. Andersson (1857). Ekbohrn (1904). —
-UTGIFT~02, äv. ~20. om (pänning)utgifterna för producerande av en viss artikel; i sht i pl. 2NF 22: 326 (1915). —
-VINST. (numera bl. tillf.) vinst uppkommen vid produktion av ngt. Liljecrona RiksdKul. 201 (1840). —
-VÄRDE.
1) om värdet av de produkter som utgöra resultatet av en viss produktion; i utpräglat fackspr. äv. i inskränktare anv., om det ”nettovärde” som uppkommer, om man från värdet av produkterna drager vissa omkostnader (för förbrukat material o. d.). Sthm 3: 15 (1897). Sommarin EkonL 2: 85 (1916). Silverproduktionens kvantitet är tiodubbelt större än guldproduktionens, men produktionsvärdet är betydligt mindre. HandInd. 347 (1926).
2) om värdet av en produktionskälla (t. ex. jorden) med hänsyn till den avkastning den kan ge; närmande sig bet.: produktionsförmåga. Jordens produktionsvärde. EkonS 2: 129 (1895).
3) (numera mindre br.) lant. om ett fodermedels värde ss. produktionsfoder. LAHT 1901, s. 103. Därs. 1918, s. 290. —
-VÄRKSAMHET~002, äv. ~200. värksamhet som syftar till viss produktion. BtRiksdP 1920, XIII. 5: nr 6, s. 5. —
-ÖVERSKOTT~002, äv. ~200. om den del av en viss produktion (se d. o. 3 b α) som blir över (icke förbrukas l. icke uppsuges av marknaden på orten l. inom landet o. d.). LAHT 1900, s. 47.
Spoiler title
Spoiler content