SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1989  
STINGSEL stiŋ4sel, r. l. m. l. f.; best. -n.
Etymologi
[sv. dial. (Dal.) stingsel; till STINGA]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) tistel; jfr STINGA I 6. AfhNaturv. 2: 121 (1831; från Dalarna). (Lat.) Carduus (sv.) Stingsel. NormFört. 11 (1894). Stingsel, bot., namn på arter av släktet Carduus. 2SvUppslB (1953). — jfr KRUS-, NICK-, PIGG-, SLOK-STINGSEL.
Ssg: STINGSEL-SLÄKTE(T). (†) om tistelsläktet Carduus Lin. ArkBot. II. 1: 6 (1904).
Spoiler title
Spoiler content