publicerad: 1991
-STRUNTA ~strun2ta, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
1) (mera tillf.) om klent l. dåligt träd, ruska (se RUSKA, sbst.2 2); i ssgn GRAN-STRUNTA (De spretande granstruntorna. Fotohb. 1: 199 (1958)).
Spoiler title
Spoiler content