SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1993  
STUDS stut4s, äv. stud4s, sbst.1, äv. (numera bl. vard.) STUSS stus4, sbst.1, r. l. m. (AOxenstierna 10: 88 (1633) osv.), äv. (numera företrädesvis i abstr. anv.) n. (Aurivillius Gr. 43 (1684) osv.); best. -en, ss. n. -et; pl. -ar (Sahlstedt (1773) osv.), ss. n. = (Stagnell Banquer. 117 (1753) osv.).
Ordformer
(studs (-dz) 1648 osv. stuss (-sz) c. 1660—1889. stuts (-tz) 1633—1925)
Etymologi
[jfr d. studs; av t. stutz, av mht. stuz, stöt, vbalsbst. till stutzen (se STUDSA, v.1)]
Aurivillius Gr. 43 (1684).
1) (†) stöt; jfr STUDSA, v.1 I 1. (Sv.) Stusz (stöt) (t.) der Stutz oder Stosz. Lind (1749). Stuss .. (dvs.) Stöt. Schultze Ordb. 5078 (c. 1755).
2) motsv. STUDSA, v.1 II 3: studsande rörelse(r), studsning; särsk. i uttr. taga l. göra studs. HC12H 3: 182 (c. 1710: togo). Bollen gjorde en hög stuss. Weste FörslSAOB (c. 1817). Hagelskurar, så isbollarna smattrar med tusen studsar i backen. Aronson Byar 128 (1937). Det gäller nu att kasta en flat sten, så att den i studs på studs tangerar vattenytan, innan den sjunker. Östergren (1948). Grafton Golfteknik 128 (1976). — jfr BAK-, ÅTER-STUDS. — särsk.
a) motsv. STUDSA, v.1 II 3 f, i utvidgad anv.; ofta liktydigt med: elasticitet l. spänst. Aken Reseap. 342 (1746). Studs i stegen. Zander Löpn. 57 (1918). Ingen (av tennisspelarna) behärskade den snabba studsen. SvD(A) 3/9 1933, s. 17. Han skall .. standardisera bollarnas studs! DN 22/11 1968, s. 19. jfr AXEL-STUDS.
b) (vard.) bildl., om egenskap l. kvalitet hos ngt, bestående i att vara speciellt engagerande l. lockande l. slående l. att skapa l. sprida en speciell l. lockande l. förtätad atmosfär omkring sig; stundom äv. förbleknat. I Gamla Stan by night .. vimlar det av ”toppenställen med studs”. SDS 18/10 1969, s. 14. En studs i Mrs Wilsons stycken som folk blir glada åt. Expressen 1/10 1970, s. 4. Herrklocka med studs i design. UNT 11/12 1972, s. 5.
3) [liksom d. studs, kort stund, ögonblick (särsk. på en studs, äv. på studsen, på ett ögonblick, omedelbart) av t. stutz (särsk. auf einen (l. einem) stutz, auf den (l. dem) stutz); jfr 1 (o. 2)] i uttr. på (en) studs l. på studsen, plötsligt l. omedelbart; förr äv. dels: för en kort tid (se a), dels: på en slump (se b). AOxenstierna 10: 88 (1633). I hastighet och på en stutz kan thetta icke så noga, som wederbör, vtfårskas. Polhem Brev 19 (1710). Var det nån som inte stack med på studsen utan åtminstone ville ringa tjejen först, så blev han fly förbannad. DN 15/4 1979, Söndagsbil. s. 5. GbgP 16/7 1990, s. 1 (: på studs). — särsk. (†)
a) på en studs, tillfälligtvis l. för kort tid. Weste FörslSAOB (c. 1817). Låna mig tjugu eller tjugufem Riksdaler, bara på ett par dar, eller som man säger på en stuss? Cederborgh UngdTidsf. 1: 26 (1834).
b) ankomma l. komma an på en studs, komma an på l. bero av tillfälligheter l. slumpen. Låt det icke ankomma på en stusz. Sahlstedt (1773). Weste FörslSAOB (c. 1817: komma an på). Meurman (1847).
4) (†) motsv. STUDSA, v.1 II 2: handlingen att (stöta på o.) hindras l. hejdas av ngt; i uttr. komma i stussen på ngt, hindras l. hejdas av l. fastna på ngt, köra fast på ngt. Jag skall berätta dig att jag kommit i stussen på ett Berg så att de fruchtbara fälten vid Dömmestorp numera äro intet mine. CAEhrensvärd Brev 2: 238 (1799).
5) (†) motsv. STUDSA, v.1 II 5: ”studsande”, stoltserande, hoverande (i sht med vackra l. eleganta l. flärdfulla l. pråliga kläder l. smycken l. prydnader o. d.); särsk. i uttr. (up)på studs, på pråligt vis l. på grannlåtsvis l. utmanande l. skrytsamt. Myszan har hon på stusz af dyre Siberiske Sablar. BröllBesv. 125 (c. 1660; uppl. 1970). En Juncker skägget strök, som utaf swärta styfdes, / Satt hatten uppå studz, som med en fiäder yfdes. Düben Boileau Sat. 20 (1722). (Sv.) Stusz, (dvs.) prål, (t.) der Stutz. Lind (1738). Jag wil wara blott en Flusz; / Men til Brud-skrud och på stusz. Dalin Vitt. 5: 343 (c. 1753). CIHallman 304 (1778). — särsk. (†) leva på studs, i ekonomiskt avseende leva mer l. mindre lättsinnigt l. överdådigt, i högre l. mindre grad leva över sina tillgångar. Sahlstedt (1773). Lefva på stuss, (dvs.) lefva stort. Weste FörslSAOB (c. 1817).
Ssgr (i allm. till 2. Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till studsa, v.1; jfr äv. de under d. o. anförda ssgrna): STUDS-BRISAD ~brisa2d, r.; best. -en; pl. -er. [senare leden av fr. brisade, till briser, (se brisant), bryta sönder, av gall.-lat. brisare med samma bet.; s-utvidgning av den rot som föreligger i lat. friare, söndersmula, o. fricare, gnida (se friktion)] artill. hos brisansgranat: (avsiktligt framkallad) sprängning i luften efter studs. KrigVAH 1920, s. 79. —
-HÖJD. jfr höjd 2. AffärsmÅb. 1: 197 (1919). —
-KREVAD. artill. hos granatkartesch (dvs. kombination av granat o. kartesch); jfr -brisad. SoldIArtill. 1944, s. 30.
Avledn., se studsa, v.1 avledn.
Spoiler title
Spoiler content