publicerad: 1997
STÄDSEL stä4dsel l. städ4sel, äv. (vard.) stäs4el (stä´dsel Weste, stä´dds’l Dalin, städ4sel, äv. stät4sel, sällan stä4dsel, vulg. stäs4el LoW (1889)), r. l. f. (m. Sahlstedt (1757), Ahlman (1872)); best. -seln; pl. -slar (i ä. språkprov möjl. äv. att hänföra till sg. städsle, RA I. 1: 236 (1538: gårdestedzlar) osv.), förr möjl. äv. -sler (se nedan); l. STÄDSLA stä3dsla2 l. städ3sla2, äv. (vard.) stäs3la2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (i ä. tid äv. angivet ss. (heteroklitisk) pl. till städsel, Girs G1 190 (c. 1630: Gårdestädzlor), Weste FörslSAOB (c. 1817; angivet ss. pl. till städsel), BtRiksdP 1898, Saml. 1. I. 3: nr 54, s. 31, osv.) ((†) -er, äv. till sg. städsle, möjl. äv. sg. städsel, G1R 12: 179 (1539: gårdestedzler), Celsius G1 2: 232 (1753: gårds-städslerna, best.)); förr äv. STÄDSLE, r. l. f.; best. -en; pl. -ar (se ovan) l. -er (se ovan).
Ordformer
(stedsel (-dz-) 1660—1729. stedsla (-dz-) 1608—c. 1635 (ss. uppslagsord). stedsle- (-dz-) i ssgr 1529 (: stedzle öre)—1729 (: stedzlepenning). stedze- i ssg 1558 (: stedzeskatten, sg. best.). stedzill 1599. stedzl- i ssg 1537 (: stedzlöre)—c. 1580 (: stedzlörer). stedzlar, pl. 1538 (: gårdestedzlar). stedzle 1530 (: gordastedzle, efter prep.)—1622 (: Gårde-stedzle). stedzler, pl. 1539 (: gårdestedzler)—c. 1580 (: gårdestedzler). stesle 1589 (efter prep.). steslo- i ssg 1538 (: stesloöran, sg. best.). stess- i ssg 1553 (: stessöre). stetsler, pl. 1540 (: gårdastet[s]ler). stetzle 1619 (efter prep.). stetzle- (-dt-) i ssgr 1558 (: stedtzle öre)—1617 (: stetzle dalern). städs- i ssg 1538 (: Städsörespengar). städse- i ssg 1674 (: städsepäning(a)r, pl.). städsel (-dsz-, -dz-, -dzs-, -ll) 1528 osv. städsla (-æ-, -dz-) 1527 (: gårda stædzla) osv. städslar, pl. 1756 osv. städsle (-dz-) 1537 (: Gårde-Städzle)—1708. städsle- (-dtz-, -dz-) i ssgr 1538 (: Städzleöre)—1919 (: städsleören). städsler (-dz-, -dzs-), pl. c. 1580 (: gårdestädzsler)—1753 (: gårds-städslerna, best.). städslo 1674 (ss. obj.)—1720 (ss. obj.). städslo- (-dsz-, -dz-) i ssgr 1685 (: Städzlodag)—1910 (: städslotiden). städzl 1541 (: Städzlöre oxer, pl.)—1565 (: städzlöre). stäsl 1527 (: gårdastäsl). stäsle 1594. stäszel 1688. stäzell 1677)
Etymologi
[vbalsbst. till STÄDJA, v.; formerna stess-, städs-, städse- i ssgr sannol. uppkomna gm l-bortfall i ställningen ss. förled. — Jfr STÄDSLA, v.]
a) (avtal om) jordlega, städja (se STÄDJA, sbst.2 1 a); äv. = STÄDJA, sbst.2 1 a β. G1R 5: 121 (1528). För schrifftt för hustru Kirstin [till] Erich Jönsson i Spånga, att han lather henne besittie samme Spånga, till thess hennes stedzle uthe ähr. Därs. 28: 203 (1558). Till landzhöfdingen skall om alt hans procedere skrifwas, att han hwarken lagha tijdh eller genom städsell eller andre laghlige medell ähr till hemmanet kommen, icke häller dhet laghligen häfdat ååbodt, eller bebyggdt. UUKonsP 5: 262 (1660). Gifftostämma eller städsell på wiss tidh bör wara 6 åhr. FörarbSvLag 4: 221 (1695). LAHT 1902, s. 52.
b) handlingen att gm legoavtal anställa ngn l. ta l. få anställning (l. förhållandet att vara anställd gm legoavtal); äv. (särsk. om förh. efter legostadgans upphörande 1926, skämts.) allmännare: anställning; jfr STÄDJA, sbst.2 1 b. ConsAcAboP 8: 106 (1700). Rättsförhållandet mellan husbonde och tjenstehjon uppkommer genom ett aftal, som benämnes städsel. Körner JurRådg. 224 (1888). 1878 beslöts .. att endast kolhuggare, draggossar och maskinister (vid gruvan i Höganäs) skulle städslas, de andra ej. Sedermera borttogs äfven städseln för dessa och upprättades i stället kontrakt .. med alla arbetarne. Mueller MinnesblHöganäs 95 (1897). Städsel, uppsägning och afflyttning ske i enlighet med legostadgans föreskrifter. LAHT 1908, s. 39. Någon av de första julidagarna 1934 gjorde jag min entré på Dagens Nyheter. Det skedde som semestervikarie med städsel för två månader. GGunnarsson i UrDNHist. 3: 216 (1954). Nu mådde Surre fint, hade fått städsel som hästskötare hos stadspolisen. Forss Skom. 12 (1965). Widding Ryttmäst. 271 (1968). — jfr AM-STÄDSEL.
a) (numera mindre br.) vid jordlegoavtal, = STÄDJA, sbst.2 2 a. UpplDomb. 5: 127 (1589). Stämmo-dag kunde sättas på 10 til 15 år, då ändå den förre packtaren blir qwar om han duger och will, samt barn efter honom, allenast ny städsel ärlägges til jordägaren. Salander Gårdsf. 454 (1758). Bland .. inkomster, som fogden hade att redovisa, var .. den s. k. städslen, eller den afgift, som i äldre tider erlades hvart 6:te år. Johansson Noraskog 3: 180 (1886). BtRiksdP 1898, Saml. 1. I. 3: nr 54, s. 31. — jfr GÅRDS-, HEMMANS-, LIVSTIDS-STÄDSEL. — särsk. = BYGSEL. Thulin Mant. 2: 2 (1935).
b) vid tjänstelegoavtal (särsk. för tjänstehjon): fästepenning (l. persedel som på motsvarande sätt bekräftade legoavtalet), städjepenning; jfr STÄDJA, sbst.2 2 b. Lagförsl. 315 (c. 1606). Hendrich Larsson .. hafwer beswärat sigh der öfwer at han hafwer stadt sigh fulkomligen en leghokarl, hwilken karl Abrahamus Kolkonius skal tilförenne hafwa gifwit ett paar strumpor til stedsel och dess förmedelst hafwer häradshöfdingen dömbt karlen Kolkonio til. ConsAcAboP 2: 206 (1660). Twist uti knektehållet .. angående den första städslan, hwilken rotan uti Contractet sig påtagit utom legan at erlägga til knekten som träder i tjensten för rotan. LMil. 4: 812 (1696). Assesorskan Fru Margareta Elisabet von Rohrs beswär däröfwer, att H:r Rector Magnificus hindrat Studenten Alexander Thauvonius att blifwa hennes ryttare, oansett han städsle emottagit. ConsAcAboP 9: 429 (1708). För 40 år sedan fick en dräng 1 plåt i städsel och 4 i årlig lön. NorrlS 1—6: 98 (1798). Fridegård VägSmal 130 (1953). — jfr KNEKT-, RYTTAR(E)-STÄDSEL. — särsk. bildl.; i sht förr särsk. liktydigt med: bekräftelse l. bindande löfte. Warnmark Epigr. E 3 a (1688). I Herrns tjenst? .. Ja, men .. städseln var en örfil? Envallsson Frunt. 40 (1793). Düben Lappl. 198 (1873).
3) [specialanv. av 2 b, senare anslutet till 1 b] (förr) i uttr. ta städsel l. städsla, urspr.: ta emot städsel (i bet. 2 b) (mer l. mindre metonymiskt för: städsla sig); numera nästan bl. i utvidgad anv.: städsla sig. 2RARP 7: 550 (1734). Efter ärhållen Orlofs-sedel, må Hytte-arbetare söka annan tjenst och städsel taga. Bergv. 3: 237 (1766). (Den blivande masmästaren) aflägger .. antingen wid Embetes mötet, eller nästa Bergs-Ting, Masmästare Ed, och må sedan såsom Ställ- och Masmästare, taga städsel och tienst. MasmästOrdn. 1766, s. A 3 a. Anskaffas .. krigshären mot frivilligt tagen städsel eller lega, så kan sådant ske på 2:ne sätt. KrigVAH 1837, s. 5. Det säger jag för sannt, att aldrig .. hade jag tagit städsel af patron, om det intet var’t för att bli kamerat med dej. Knorring Torp. 1: 23 (1843). Barnfröken .. Sökande bör bereda sig på att i laga ordning taga städsel för tiden 24 april—24 oktober. Idun 1890, s. 167. Så småningom tog .. (pigan) ny städsla på en bondgård i trakten. SkånHembFÅb. 1952, s. 80. — särsk. i mer l. mindre bildl. anv. Ey waar än (i paradiset) Haaran skygg, män toog hoos Mänskian städslo. Columbus (SVS) 1: 80 (1674). Då gästerna bjudas (till bröllop hos lapparna) måste Marskalken åt hvar och en af dem gifva en sup, annars anser man sig icke för buden; men den anses ock såsom en tagen städsel att man skall inställa sig. VetAH 1804, s. 10. Får du lön, nå godt! men ej begär den! / Städsel blott af högre makter tag! Böttiger 2: 124 (1842, 1857). FoF 1927, s. 19.
Ssgr (Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till städsla, v.; jfr äv. de under d. o. anförda ssgrna): A (†): STÄDS-ÖRE, se C.
B (†): STÄDSE-PENNING, se C. —
C (om ä. förh.): (1 a (o. 2 a)) STÄDSEL-AVGIFT~02 l. ~20. = städje-avgift. HallHist. 1: 403 (1954). —
(2 a) -BOSKAP~02 l. ~20. (städsle- 1544) boskap (oxar o. kor) utgörande städja (se städja, sbst.2 2 a). G1R 16: 210 (1544). —
-BREV. (städsel- 1771. städsle- 1739)
1) (numera föga br.) till 1 a: städjebrev, städjebevis. BondP 12: 596 (1771).
-DAG. (städsel- 1925—1935. städsle- c. 1609. städslo- 1685)
2) till 1 b: dag för städsel av tjänstefolk; jfr städslings-dag. Lundquist Blaumans DödSkugg. 317 (1925). —
(2 a) -KO. (städsle- 1544) ko utgörande städja (se städja, sbst.2 2 a); jfr städje-ko. G1R 16: 210 (1544). —
(2 a) -OXE. (städsel- 1857. städsle- 1544—1599) = städje-oxe. G1R 16: 210 (1544). Allvin Mo 125 (1857). —
-PENNING. (städse- 1674. städsel- 1738—1949. städsle- 1568—1897) i sht i pl.
1) till 2 a, = städje-penning a. VadstKlUppbB 135 (1568). När academien ei allenast måste umbära sina städslepengar utan ock nödgas sina kiörslor och dagswärken .. i det dyraste betala. Annerstedt UUH Bih. 3: 248 (i handl. fr. 1738).
2) till 2 b: fästepenning, städsel (se d. o. 2 b). 3SthmTb. 13: 420 (1622). (Skepparen) ägher .. widh Antagande gifwa hwariom och eenom Stedsle-Penning på Handen. Siöl. 1667, Skipm. 1. Moberg Utvandr. 130 (1949). —
(1 a) -RÄTT. (städsel- 1825. städsle- 1695. städslo- 1848) = städje-rätt 1. FörarbSvLag. 7: 140 (1695). Rietz SkolvH 452 (1848). —
-SEDEL. (städsel- 1676. städsle- 1739) (†)
-TID. (städsel- 1760—1973. städsle- 1600—1807. städslo- 1766—1910)
2) till 1 b: (bestämd) tid (under året) för ingående av tjänstelegoavtal, tid för städsel; äv.: tid som (anställning gm) tjänstelegoavtal omfattar (jfr -år 2); jfr städje-tid 2. VDAkt. 1651, nr 108. Svenson-Graner YDom. 87 (1910). —
-ÅR. (städsle-)
(2 a) -ÖRE. (städs- 1538—1553. städsel- 1530—1960 (om ä. förh.). städsle- 1529—1919. städslo- 1538) = städje-penning a; jfr städja, sbst.2 2 a. G1R 6: 88 (1529). (Vi) giffve .. eder, som crone bönder ähre udi .. Vasbo, här medt tilkenne, att vij ähndeligen vele, thett I .. schole vare förtenchte här effter att uthgöre städzleöre utaff the hemenn I besittije. Därs. 29: 9 (1559). Enligt hvad Adelns Recess af d. 3 Aug. 1562 utvisar, ingick .. uti Jordeboks Räntan: Spanmål, Hafra .. Städsleören och Fodernöt. Bonsdorff Kam. 451 (1833). HT 1960, s. 411 (om förh. 1529).
Ssgr (†): städselöre- l. städselöres-järn. järn utgörande städja (se städja, sbst.2 2 a). JernkA 1844, 2: 118 (1557).
-penning. städjepenning(ar); i sht i pl. Hallenberg Mynt 209 (i handl. fr. 1538). Almquist CivLokalförv. 3: 194 (i handl. fr. 1544).
D (†): STÄDSLE-BOSKAP, -BREV, -DAG, se C. —
(2 a) -DALER. jfr daler I 1. Att the motte blifwe förskonthe med den stetzle dalern .. som them nyligen pålagdt ähr. RA II. 2: 330 (1617). —
-KO, -OXE, -PENNING, -RÄTT, -SEDEL, -TID, -ÅR, -ÖRE, se C.
E (†): STÄDSLO-BEVIS, -DAG, -RÄTT, -TID, -ÖRE, se C.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content