SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2000  
SYSSLOMAN sys3~man2, äv. (i bet. 2) SYSSELMAN, förr äv. SYSSLEMAN, m.//ig.; best. -mannen; pl. -män.
Ordformer
(sijdzle- 1536. sisle- 1553. sydslo- (-dz-, -tz-) 15551747. sysel- c. 1755. sysla- 1525. sysle- (-ÿ-) 15251790. syslo- (-ÿ-) 15271863. syssel- (-sz-, -ll-) 1644 osv. syssle- (-ÿ-) 15921807. sysslo- (-sz-) 1571 osv.)
Etymologi
[fsv. syslo man i bet. 1, 2; motsv. fd. syssælman (d. sysselmand) i bet. 1, 2, fvn. sýslumaðr i bet. 1, 2, äv.: driftig, energisk människa, nor. syslemann, sysselmann i bet. 1, 2, nyisl. sýslumaður i bet. 2, äv.: flitig, strävsam människa, fär. sýslumaður i bet. 2, shetl. suselman i bet. 1; ssg av SYSSLA, sbst. 1, 2, o. MAN, sbst.2]
1) [i ä. tid ofta svarande mot lat. oeconomicus, förvaltare, ekonom] om (l. ss. titel för) person med uppgift l. uppdrag att handha ekonomisk förvaltning o. hushållning o. d.; särsk. dels (i fråga om ä. förhållanden) om ämbets- l. ombudsman i tjänst hos konung l. storman o. d., ofta liktydigt med: förvaltare l. fogde l. tillsyningsman l. skaffare o. d., dels (i fråga om nutida förh. o. i denna anv. företrädesvis i d) om (l. ss. titel för) tjänsteman l. ämbetsman l. förtroendeman (med uppgift l. uppdrag att handlägga ärenden särsk. av ekonomisk art); förr äv. allmännare, om person som uträttar l. gör ngt. G1R 2: 150 (1525). Om S. Staffans embete .. scriffuar Lucas .. at han war en skaffare och sytzloman för the fattiga Christna. LPetri 3Post. 17 b (1555). Ther will .. behöfwass een Syssloman eller Rentemestare, som hafwer medh all academiae upbördh och utgifft till att bestella. Annerstedt UUH Bih. 1: 150 (i handl. fr. 1620). (Det är regentens plikt att) Tilordna goda Syslomän, som ej fördölga then fattiga rättfärdigas sak, och för penningar förhjelpa mången odugliger til tjensten. Lallerstedt Dygdel. 106 (1746). (Lat.) Factor .. (sv.) Gerningsman, sysloman. Ekblad 105 (1764). Syszloman hos osz är en titel, som just icke nyttjas om dem, hwilka förwalta privat egendom. AJourn. 1814, nr 300, s. 1. Vid flera tillfällen tog han från sina fogdar eller sysslomän gårdar för bristande redovisning. Rosman BjärkSäb. 1: 241 (1923; om förh. på 1300-talet). Erik Ramberg .. Syssloman i Olandsåns flottled. UNT 10 ⁄ 5 1933, s. 2. SvStatskal. 1939, s. 825. — särsk.
a) (†) i uttr. vara syssloman att göra ngt, ha i uppdrag att göra ngt, vara engagerad i att göra ngt. Presidenten grefve Fredrik Gyllenborg, med biträde af baron Pecklin .. voro sysslomän att värfva och sammanhålla pluraliteten med Frankrikes penningar. Fersen HistSkr. 2: 65 (c. 1790).
b) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om person med uppgift att handha ekonomi o. hushållning o. d. för kyrka, kloster, församling o. d.; särsk. om (l. ss. titel för) vid varje domkyrka (utom Lunds) anställd person med ansvar för (l. vid vissa domkyrkor biträdande ansvar för) domkyrkans tillsyn, vården av dess inventarier o. den ekonomiska o. rättsliga förvaltningen; jfr SKAFFARE e. OPetri Tb. 98 (1526). Svar till abbedisen i Schoclosterett .. att hon må förskaffe sig en annen sysleman, som henne nyttigere vare kan. G1R 26: 750 (1556). Thet war .. befunnet, at domkyrckiorna hadhe större Ränta än the behöffde .. och wart mycket onytteligen i theras Syslemäns Gårdar förtärt. Tegel G1 1: 245 (1622). Diakerne i then förste Församlingen wore werldzlige Personer och fromme Christne, som försorgde the Fattighe, them man i närwarande Dagh kallar Syslomän. Schroderus Os. III. 2: 131 (1635). Moste .. wijdh hwar kyrkio wara een eller twå kyrckiowäriande eller sysslomen, som kyrkionnes inkompst vpbära och henne på bygningh flitigt och trolighen anwenda. Rudbeckius Kyrkiost. 38 (c. 1635). Wid hwarie Domkyrckia, skal en skickelig Sysloman förordnas, som ther hoos och är en Prästman. Kyrkol. 26: 1 (1686). Efter slutad Gudstjenst lemnas alla ljusen til Kyrkans Syssloman. MNorberg (1780) hos Björnståhl Resa 5: 259. Det fanns sysslomän anställda vid samtliga av de äldre domkyrkorna — utom i Lund — och dessutom vid de s. k. yngre domkyrkorna i Karlstad, Visby, Kalmar och Mariestad. Göransson KyrklEgend. 29 (1996). I Karlstad låg ansvaret för förvaltningen (av domkyrkan) på landshövdingen och biskopen med biträde av sysslomannen. Därs. 30.
c) (numera bl. i skildring av ä. förh.) vid sjukhus l. annan vårdanstalt l. i socialvård: person med ansvar för den ekonomiska förvaltningen, intendent; jfr SJUKHUS-SYSSLOMAN o. SKAFFARE g. Her oluff Sysleman j Spettalet j Vpsala. G1R 8: 208 (1533). Effter thet ville vara förståndarena for suårt att vara altijdh vijdh håndena, therfore skall skickas en godh trogen Man ther till, som skall vara syslee Man ij Hospitalen, then ther altijdh, affton och morgon till städes är. Därs. 291. Hwarefter han också samma År antogs till Extraordin: Predikant wid Kongl. LifGardet, samt till sysloman wid samma Regimentes Barnhus År 1779 forordnades. VDAkt. 1784, nr 360. Ett önskemål att den föråldrade titeln syssloman utbytes mot någon lämpligare, exempelvis hospitalsintendent. UNT 7 ⁄ 5 1914, s. 3. K. V. Malmqvist hade anställning såsom syssloman vid Skaraborgs läns sanatorium å Stora Ekeberg .. till .. 1926, då han .. entledigades från befattningen. 1NJA 1928, s. 233. SvOrdb. (1986; angivet ss. ”hist.”). — jfr DOMKYRKO-, FATTIGHUS-, FATTIGVÅRDS-, HOSPITALS-, LASARETTS-, SOCIAL-, SOCIALVÅRDS-SYSSLOMAN.
d) jur. person med behörighet att handla i huvudmans ställe (i rättsliga l. ekonomiska angelägenheter), ombud l. fullmäktig l. ombudsman l. mandatarie; förvaltare; särsk. (i sht förr): (av delägare resp. fordringsägare utsedd) förvaltare av dödsbo l. konkursbo (konkursförvaltare); äv. om av offentlig myndighet utsedd tvångsförvaltare; jfr KURATOR 1. En Sysloman är .. skyldig at noga effterlefwa och följa thet, hwad honom är föreskrifwit. Nehrman InlJurCiv. 251 (1729). Blifwer någor ombuden, at, såsom Sysloman, et Wäxel-bref uphandla, då står honom fritt, at låta ställa det på sin Hufwudman, eller des ombud. PH 4: 2529 (1748). Gode män eller sysslomän wårde konkursboets egendom och rätt som sin egen, eller gälde skadan. Backman Hb. 724 (i handl. fr. 1862). Rättegångsfullmäktige eller ”sysslomän”, med hvilket sistnämnda uttryck i lagen egentligen torde förstås personer, som hos sig förena ett på aftal grundadt uppdrag att för annans räkning företaga rättshandlingar samt en fullmakt att därvid företräda honom. 2NF 29: 861 (1919). Överexekutor äger, om egendomen av ägaren genom vanvård eller annorledes i större mån försämras, på borgenärens yrkande förordna syssloman att omhändertaga och förvalta densamma. Minnesskr1734Lag 1: 359 (1934). Sysslomannen för Lydia Lindholms sterbhus hade betonat att .. (en viss) tomt varit i privat ägo åtminstone sedan 1851. Borgåbl. 21 ⁄ 2 1978, s. 5. Rättsreglerna om sysslomans förvaltnings- och redovisningsskyldighet är ålderdomliga och föga utvecklade. MotRiksd. 1982 ⁄ 83, nr 1224, s. 4.
e) (†) bildl.; särsk. om person som förvaltar andliga l. ideella värden l. tillgångar. Allenast de med förtroget hierta omgå med hwar annan, så warder wäl Gudh, som alltijd har waret en god sysloman, allt hielpandes till det bästa. UUKonsP 10: 20 (1673). Gif trogne Syszlo Männ, som med titt Helga Ord, / Och Sacramenters bruk rätt sköta må tin Hiord. Vultejus Post. F 4 a (1686). Hvad förmon hälst dig faller til är ju Försynens skänk; / Den gifs dig blott som Sysloman. Liljestråle Fid. 13 (1797). En konung i Magnus Ladulås’ stil .. med vördnad för landets lag, men i första rummet ansvarig inför Gud såsom dennes syssloman i vår värld. Schück SvLitH 87 (1885).
2) (numera vanl. i formen sysselman) i fråga om forntida förh. i Västnorden, om (l. ss. titel för) kunglig ämbetsman l. ombudsman med uppgift att utkräva skatt o. sörja för lag o. ordning i en syssla (se SYSSLA, sbst.2 1); i fråga om nutida förh. dels på Island o. Färöarna, om l. ss. titel för (administrativ, fiskal o. judiciell) ämbetsman med syssla (se SYSSLA, sbst.2 2) som ämbetsdistrikt, dels om norska statens högste representant på Svalbard. Ändteligen efter mognare öfwerlägning wardt beslutadt, at man skulle .. fastställa, hwad steg borde tagas med Norrska Konungens Syslomän. Lagerbring 1Hist. 1: 248 (1769). Det säges, att redan kung Sverre år 1178 tillsatte sysselmän för Jämtland, liksom han något senare gjorde det för Thröndelagen. JmtFmT 2: 84 (1897). Island är indelad i sjutton sysslor, styrda av var sin syssloman, som på samma gång är domare, länsman och kronofogde. Nordenstreng Magnússon Borg. 48 (1921). (Vid Svinesund i Bohuslän) började Sveakonungens välde, och denne hade tillsatt sysslomän där, Eiliv den götiske över den norra delen och Hroe den skelögde över den södra. Fornv. 1946, s. 308. Numera är sysselman en isländsk och färöisk ämbetsmannatitel, och så benämns också norska statens högste representant på Svalbard. NE (1995).
Ssgr (i allm. till 1 o. med motsv. bruklighet): A: SYSSLOMANNA-ANSVAR~02 l. ~20. ansvar som åvilar syssloman. Att finna en utomstående person, villig att åtaga sig godmanskapet för gods, tillhörigt sinsemellan oeniga delägare, torde .. möta så stora svårigheter, att det kan blifva nödvändigt att åt en af delägarne öfverlämna att under sysslomannaansvar förvalta godset för gemensam räkning. BtRiksdP 1904, I. 4: nr 86, s. 57.
-ARVODE~020. arvode som tillkommer syssloman. PT 1910, nr 120 A, s. 4.
(1, 2) -BEFATTNING. (sysslomanna- 1831 osv. sysslomans- 1950 osv.) särsk. till 1: befattning som syssloman. MinnSvNH 11: 416 (1831). Wid Lazarettet och Kurhuset i Wisby och Kurhuset i Wadstena .. (är) Sysslomanna-befattningen .. med Hospitals-tjenst förenad. SFS 1859, nr 55, s. 3. SAOL (1986).
-EXPEDITION, se B. —
-FÖRVALTNING. förvaltning av egendom genom syssloman. Hernberg Rättsh. 553 (1922).
-KONTOR, se B.
-REDOVISNING. ekonomisk redovisning utförd av syssloman. 1NJA 1874, Utsl. s. CXIX. Den allmänt erkända civilrättsliga grundsats, att en af hufvudmannen godkänd sysslomannaredovisning är mot honom bindande. BtRiksdP 1895, I. 2: nr 6, s. 142.
-TJÄNST, se B.
B: SYSSLOMANS-BEFATTNING, se A.
-BOSTAD~02 l. ~20. (förr) särsk. till 1 c: bostad för syssloman; jfr -boställe. SFS 1910, Bih. nr 4, s. 48.
-BOSTÄLLE~020. (förr) särsk. till 1 c: boställe (se d. o. 3) för syssloman; jfr -bostad. SErikÅb. 1954, s. 45.
-EXPEDITION. (sysslomanna- 19501964. sysslomans- 19501964) (förr) särsk. till 1 c: expedition för syssloman; jfr -kontor. SAOL (1950).
(2) -FULLMÄKTIG~020. En af ortens (Trangisväg på Färöarna) honoratiores, sysselmansfullmäktig Carl Mortensen. Klinckowström BlVulk. 1: 33 (1911).
-GÅRD. (förr) särsk. till 1 b: boställe (se d. o. 3) för syssloman. G1R 4: 317 (1527). Therföre skal .. wara widh hwar Domkyrkio en wiss Syslomansgård. LPetri KO 48 a (1571). Sysslomansgården hade restaurerats och skulle besiktigas av domkyrkostyrelsen. TAndræMem. 197 (1947).
-HUSTRU. (förr) särsk. till 1. Th(et) hus som syslomans hust(rv)n hade giffuit vnd(er) byiakyrkiona. OPetri Tb. 219 (1528).
-KONTOR. (sysslomanna- 19501973. sysslomans- 18991973) (förr) särsk. till 1 c; jfr -expedition. TT 1899, Byggn. s. 128. SAOL (1973).
-LÖN. arvode till syssloman; särsk. (förr) till 1 b. BtÅboH I. 1: 33 (1554).
-TJÄNST. (sysslomanna- 1897 osv. sysslomans- 1894 osv.) (förr) särsk. till 1 b, c: tjänst som syssloman; jfr -ämbete. NPress. 1894, nr 340, s. 4. Det var .. hans upphöjda ställning .. som gjorde att, när herr Per sökte, han ock erhöll sysslomannatjänsten vid domkyrkan, fast han icke var prest. Hagström Herdam. 1: 267 (1897). Blifver sysslomanstjenst vid lasarett ledig (osv.). SFS 1901, nr 83, s. 16. SAOL (1986).
-ÄMBETE~020. (förr) särsk. till 1 b; jfr -tjänst. Bekom H(er)r Hans Oluffzson Drake Confirmation uppå Sysslomans Embethe öfwer kyrckiorna uthi Jemptelandh och Herrdalarna. HärnösDP 1661, s. 44. VDAkt. 1701, nr 171.
Avledn.: SYSSLOMANNASKAP, n. (-man- 1773 osv. -manna- 1874 osv. -mans- 1847) till 1 med motsv. bruklighet; om förhållandet l. verksamheten att vara syssloman; uppdrag l. befattning som syssloman; jfr -skap 1. Wid Syszlomäns utnämnande å de ställen Hospitals Predikanter äro antagne, bör pröfwas, om icke de senare, til winnande af besparing, äfwen Syszlomanskapet kunna förestå. PH 10: 134 (1773). (Fullmäktigskapet) kallas dessutom ombudsmanskap, sysslomanskap, commission m. fl. med afseende på dess olika innehåll. Boström 2: 436 (1859). Att S. måtte ansvara för trolöshet i hans berörda sysslomannaskap. 1NJA 1874, Utsl. s. 77. Därs. Reg. 1964—73, s. 226 (1976).
Spoiler title
Spoiler content