publicerad: 1968
SJUKHUS ʃɯ3k~hɯ2s, förr äv. SJUKEHUS, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(sjuk- (siuk-, siwk-) 1522 osv. sjuke- 1522)
1) hus för härbärgering o. vård av sjuka (, fattiga) o. orkeslösa (jfr SJUK-STUGA); i fråga om moderna förh.: inrättning l. anstalt för behandling o. vård av sjuka; jfr LASARETT. Privat sjukhus. Allmänt sjukhus, särsk.: av staten l. landsting l. kommun ägd o. driven sjukvårdsanstalt. Ligga, vara, intas, inläggas på sjukhus. Komma på sjukhus. Utskrivas från sjukhus(et). Akademiska sjukhuset i Uppsala. Larens P:son och Morten Nilsson Borgere i Wastena .. haffua sigh saa företagiid .. sticthe oc fundere .. et Cappel vid Sancte P. kirkemwr .. oc et Siukehws oc voning ther samastædz Pelegrijmom oc androm vanförom, fattigom, blindom och lamom .. tiilhörlige tiilflyckt. G1R 1: 34 (1522). Har Regementet (i garnison) innehaft något Siukhus, aflefwereras det af en der til Commenderat Fändrik til Stads-Majoren. ReglInf. 1751, s. 345. Sjukhusen hafva i alla tider och alla länder varit indelade i civila och militära. Hygiea 1842, s. 427. Lag om vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus; given Stockholms slott den 22 juni 1928. .. Med sjukhus förstås .. i denna lag sjukvårdsanstalt, som drives av landsting eller kommun och som ej är anordnad vid fattigvårdsanstalt eller lyder under militär myndighet. SFS 1928, s. 819. Siwertz Tråd. 61 (1957). jfr BARN-, EPIDEMI-, ETAPP-, FÄLT-, GARNISONS-, KARANTÄNS-, KRIGS-, LUNGSOTS-, LÄNS-, MILITÄR-, PEST-, PRIVAT-, RESERV-, RÖDAKORS-, UNDERVISNINGS-SJUKHUS m. fl. särsk.
a) mil. i uttr. fast, äv. (numera bl. i skildring av ä. förh.) stående l. ständigt (förr äv. beständigt) l. andra linjens sjukhus, om stationärt sjukhus på betryggande avstånd från fronten (i fråga om nutida förh.: krigsorganiserat civilt sjukhus, beredskapssjukhus), rörligt, äv. flyttande l. (numera bl. i skildring av ä. förh.) första linjens sjukhus, om ambulerande sjukhus i fält, etappsjukhus. Siukhus äro 2ne slag beständige och flyttande. .. Det flyttande följer Armeen ... De består af tvenne slag 1. Det som följer lägren, och 2. siukas nederlag emellan Armeens och det ständiga Siukhuset. Ehrensvärd HushRegl. 1761—62, § 481. Flyttande eller första liniens sjukhus. .. Stående eller andra liniens sjukhus. Hygiea 1855, s. 307. Hemsända sjuka och sårade .. (vårdas) dels i de redan i fred existerande regements- och garnisonssjukhusen, dels i särskildt anordnade fasta sjukhus, för hvilka numera inom vår armé benämningen krigssjukhus är införd. 2NF 25: 727 (1916). Rörligt sjukhus. Harlock (1944).
b) (†) i utvidgad anv., om vårdinrättning för sjuka l. skadade hästar (vid krigsmakten), sjukstall. Häst-Lazarettet är ett Siukhus inrättat till att bota Armeens siuka Hästar. Ehrensvärd HushRegl. 1761—62, § 441. ReglFältFörvaltn. 1774, § 641.
c) (i vitter l. högre stil) mer l. mindre bildl. (särsk. motsv. SJUK 5). Det är .. godt .. at förstå, at uti .. (Kristi) rike äro swaga och sjuka människor, och at det intet annat är, än et sjukhus, deri ligga idel skröpeliga och sjuka, dem man måste sköta. Borg Luther 1: 563 (1753). Rundgren Minn. 2: 187 (1879, 1883).
2) om hus (se d. o. 4) där ngn l. ngra drabbats av sjukdom; numera bl. (tillf., skämts.) med anslutning till 1, hyperboliskt, om hus där många äro sjuka; jfr SJUK-STUGA slutet. The misztrogne (få) spörja .. huru såsom the, hwilke Läkedom föracktat hafwa, i Pesten omkomne äre, och at sedan jag i siukhusen kallad worden, anten ingen eller ganska få sedermera genom döden afgångne äre. Block Pest. 117 (1711). Om ett hus där många äro sjuka, säjs Det är ett sjukhus. Weste FörslSAOB (c. 1815).
Anm. Vard. (i sht i fråga om militära förh.) användes (den till SJUKHUS l. SJUK-STUGA bildade) kortformen SJUKA ʃɯ3ka2, sbst.2, r. (vanl. i sg. best. -an). En eller annan vilodag på ”sjukan” kan .. bli ett välkommet avbrott i ansträngningarna. FolkFörsvar 1941, nr 19, s. 18. På morgonen blev det så djävla varmt så .. (fången) svimmade. Dom har tagit ner honom på sjukan nu. Zetterholm Duv. 220 (1958).
-ANLÄGGNING~020. jfr anläggning III 1; numera i sht konkret. Lefrén Förel. 1: 169 (1818). Markens beskaffenhet syntes ej särdeles lämpa sig för sjukhusanläggning. Hygiea 1871, s. 19. SFS 1951, s. 356 (konkret). —
-APOTEK. apotek med anknytning till sjukhus; numera företrädesvis: vid sjukhus inrättat apotek (vanl. del av självständigt apotek i orten) med huvudsaklig uppgift att tillgodose sjukhusets behov av läkemedel. ReglFältläk. 15/2 1808, § 58 (om apotek i anslutning till fältsjukhus). SFS 1938, s. 279. —
-ARKIV. arkiv knutet till sjukhus l. gällande sjukhusväsendet; särsk. i uttr. centrala sjukhusarkivet, 1938—1943 fungerande institution med uppgift att verka för standardisering o. rationalisering på det sjukhustekniska området (jfr sjukvårds-beredning). BtRiksdP 1938, 6: nr 5, s. 60. Centrala sjukhusarkivet. Därs. 1943, 6: nr 143, s. 3. —
-ASSISTENT. vid sjukhus tjänstgörande assistent; jfr sjukvårds-assistent. DN(A) 1964, nr 65, s. 25 (inom förvaltningen). SvLäkT 1965, s. 197 (om teknisk assistent). —
-AVGIFT ~02 l. ~20. avgift för sjukhusvård, vårdavgift; jfr sjukvårds-avgift 1 o. patient-avgift. RedSthmSjukh. 1867—68, s. 4 (1870). —
-AVSKED~02 l. ~20. (förr) i fråga om fast anställt militärt manskap: under sjukhusvistelse erhållet avsked på grund av oduglighet till krigstjänst; jfr -mönstring. Tholander Ordl. (1872). —
-BEREDNING. särsk.: av landsting tillsatt nämnd med uppgift att handha sjukhusförvaltningen inom landstingsområdet, 1954 ersatt av sjukvårdsstyrelse. SFS 1928, s. 820. —
-BESÖK. besök vid sjukhus (särsk. för att hälsa på sjuk l. sjuka); jfr sjuk-besök 1. LundagKron. 2: 248 (1921; om läkares o. medicine studerandes besök). Tiden för sjukhusbesök på allmänna salarna. Östergren (1938). —
-BETJÄNING. (numera bl. tillf.) om lägre sjukvårdspersonal vid sjukhus. ReglQuarantKänsö 19/11 1807, s. 12. —
-BYRÅ. särsk.: 1944—1962 verksam byrå inom försvarets sjukvårdsförvaltning resp. (efter 1949) försvarets sjukvårdsstyrelse med uppgift att handlägga ärenden rörande de militära sjukhusen. SFS 1943, s. 1903. —
-CHEF. chef för sjukhus; jfr -direktör. GeneralintFlottKonc. 15/4 1790. Till Sjukhus-Chef kommenderades .. i Carlskrona en Kommendör-Kapten och vid de andra Stationerna en Kapten. ReglStyrFl. 1836, s. 128. Vid varje sinnessjukhus skall vara anställd en överläkare, som tillika skall vara sjukhuschef. SFS 1929, s. 825. —
-DETALJ.
1) (†) i fråga om militär förvaltning l. tjänst: gren l. område som gäller sjukvård (vid sjukhus); jfr detalj 5. SamlGenOrdres 23 (1813).
-DIREKTION. ledning l. styrelse som utövar tillsyn över o. förvaltar sjukhus (o. andra sjukvårdsinrättningar); jfr -styrelse o. lasaretts-direktion. Ehrensvärd HushRegl. 1761—62, § 620. —
-DIREKTÖR. administrativ chef för ett l. flera sjukhus; äv. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om befattningshavare vid krigsmakten med uppgift att (under en sjukhusintendents överinseende) utöva kontroll över ett l. flera militära sjukhus, ha deras ekonomiska ledning om hand o. (i viss utsträckning) ombesörja nödiga nyanskaffningar; jfr -chef. ArmSjukh. Tab. nr 12 (1789; om befattningshavare vid armén). SFS 1962, s. 493. —
-DRÄNG. (numera bl. i skildring av ä. förh.) manlig person anställd vid sjukhus för att utföra grövre sysslor (i sht transporter), sjukhusvaktmästare; jfr dräng 2 o. sjuk-dräng. AftonT 1834, nr 66, s. 4. HågkLivsintr. 7: 282 (1926; om förh. 1905). —
-FOND. (numera nästan bl. om ä. l. utländska förh.) fond avsedd att användas till uppförande l. drift av sjukhus o. d. Annerstedt UUH Bih. 4: 141 (i handl. fr. 1760). 2NF 38: 312 (1926). —
-FOTOGRAF. vid sjukhus anställd fotograf (med uppgift att fotografera vid operationer l. obduktioner o. d.). SvYrkeslex. nr 330, s. 1 (1959). —
-FYSIKER. vid sjukhus tjänstgörande fysiker med uppgift att tillhandahålla läkare o. andra tjänstemän vid sjukhuset fysikalisk sakkunskap, särsk. vad beträffar den radiofysiska verksamheten. DN(B) 1961, nr 36, s. 25. —
-FÖRESTÅNDARE~10200.
1) (numera i sht i skildring av ä. l. utländska förh.) föreståndare för sjukhus; jfr -chef. Backman Lags. 6: 482 (1850; vid militärsjukhus). Andersson SkånH 1: 343 (1947; om medeltida förh.).
-FÖRMÅN~02 l. ~20. förmån (se d. o. 4 b) som utgöres av l. hör samman med sjukhusvård. SFS 1864, nr 77, s. 5. —
-FÖRVALTARE. (förr) förvaltare vid sjukvårdsförråd vid örlogsstation. SvNorStatskal. 1876, s. 210. —
-FÖRVALTNING. förvaltning av sjukhus; äv. konkret(are). Hazelius Förel. 20 (1839). SFS 1906, nr 57, s. 6 (konkret). —
-HOTELL. i anslutning till sjukhus inrättat hotell avsett för patienter som icke äro i behov av att läggas in på sjukhuset men som måste uppehålla sig på sjukhusorten för läkarundersökning l. behandling; jfr sjuk-hotell. SvD(A) 1962, nr 65, s. 7. —
-HUVUDMAN~102, äv. ~200. (i sht i fackspr.) (ledamot av) myndighet l. institution o. d. som äger o. driver sjukhus, huvudman för sjukhus; jfr -ägare o. sjukvårds-huvudman. BtRiksdP 1946, Höstsess. 8—11: 3SärskUtsk. nr 1, s. 21. —
-INFEKTION. (i sht i fackspr.) infektion som sprides inom sjukhus, nosokomialinfektion; jfr -sjuka. Sjukhuset 1953, s. 126. —
-INGENJÖR. civilingenjör med utbildning i anatomi o. fysiologi för tjänst vid sjukhus ss. teknisk expert. SvD(A) 1965, nr 83, s. 12. —
-INRÄTTNING~020. (numera bl. tillf.) jfr inrättning, sbst.2 1 b, c, o. sjukvårds-inrättning. Annerstedt UUH Bih. 4: 140 (i handl. fr. 1760). —
-INSPEKTOR~102. (förr) vid marint sjukhus: befattningshavare med uppgift att utöva uppsikt över sjukhusets personal, övervaka mathållningen, omhänderha uppbörden, ha ansvaret för sjukvårdsmaterielen m. m.; jfr -inspektör 1. GeneralintFlottKonc. 15/4 (1790). —
-INSPEKTÖR.
-INTENDENT. intendent med uppgift att (under sjukhusdirektörs ledning) förestå den ekonomiska förvaltningen vid sjukhus (jfr -syssloman); äv. om intendent med liknande uppgifter inom krigsmakten (i fråga om ä. förh.) särsk. med uppgift att förestå sjukhus o. sjukvårdsförvaltning vid armé l. arméfördelning o. d.; jfr sjukvårds-intendent. ReglFältläk. 15/2 1808, § 6. SFS 1962, s. 493. —
-KADER. (i fackspr.) av sjukvårdspersonal bestående kader med uppgift att upprätta sjukhus i fält; jfr sjukvårds-kader. SFS 1908, Bih. nr 22, s. 4. —
-KLÄDER, pl. kläder för sjukhuspatient; jfr -dräkt, -klänning o. sjuk-kläder. Hygiea 1842, s. 525 (c. 1809). —
-KOMMISSARIE. (förr) befattningshavare vid militärt sjukhus med uppgift att förvalta o. redovisa materiel o. lönemedel o. d.; äv. ss. ä. benämning på sjukhusintendent vid civilt sjukhus. Ehrensvärd HushRegl. 1761—62, § 487. GbgAdrKal. 1894, Adr. s. 88 (vid civilt sjukhus). —
-KOMPANI. mil. kompani med uppgift att upprätta sjukhus i fält (numera etappsjukhus). 3NF 787 (1937). —
-KOSTNAD. i sht i pl.
-KÅR, förr äv. -KORPS. (numera bl. tillf.) sjukvårdskår (se d. o. 2) med uppgift att bl. a. upprätta o. tjänstgöra vid sjukhus. KrigVAT 1844, s. 355 (1841). —
-LAG. lag som gäller för l. har avseende på sjukhus; jfr sjukvårds-lag. Sjövall o. Höjer 127 (1929). —
-LÄRARE. vid sjukhus (l. annan vårdanstalt) anställd lärare med uppgift att undervisa intagna barn (o. därjämte ta sig an o. sysselsätta äldre patienter); jfr -lärarinna. SakregRiksdP 1931—40 (1942). —
-MÖBEL.
1) (†) bruksföremål (t. ex. sjukkläder, madrass, spottlåda, sjukvagn o. d.) som användes vid sjukhus; jfr möbel 1. Ehrensvärd HushRegl. 1761—62, Lit. Z. ArmSjukh. 4 (1789).
-MÖNSTRING. (förr) (kvartalsvis förrättad) mönstring av på sjukhus inlagt fast anställt militärt manskap (varvid avsked meddelades åt dem som därvid befunnos odugliga till krigstjänst). Hygiea 1839, s. 108. —
-OFFICER. (förr) vid militärt sjukhus tjänstgörande officer med uppgift att förrätta visitationer o. övervaka ordning, hushållning o. d. inom sjukhuset. Quennerstedt Torneå 2: 178 (i handl. fr. 1809). —
-OMRÅDE~020.
-PERSEDEL. persedel (se d. o. 5, 5 a) tillhörande (utrustning för) sjukhus; jfr sjukvårds-persedel. ReglFältläk. 9/6 1812, s. A 4 a. —
-PIGA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) kvinna anställd vid sjukhus för att där utföra enklare sysslor, sjukvårdsbiträde. Ekstrand Karlbg 210 (i handl. fr. 1797). —
-PREDIKANT. jfr -präst. DA 1808, nr 122, s. 2. jfr: Am(iralite)ts sjukhuspredikantens lön. KBref 14/11 1785. —
-RAPPORT. (i sht i fackspr.) rapport om tillstånd l. verksamhet vid sjukhus. ReglFältläk. 9/6 1812, s. B 2 a. —
-ROCK. vit rock använd av läkare (o. personal) vid sjukhus; jfr läkar-rock. Munthe Nap. 165 (1885; om läkarrock). —
-RÄKNING.
2) av sjukhus utfärdad räkning (se d. o. 1 e) för meddelad vård. Lagercrantz SkandStorvOstafr. 64 (1930). —
-SKRIVARE. (förr) befattningshavare vid militärt sjukhus med uppgift att biträda sjukhuskommissarie. Hjärne DagDrabbn. 337 (i handl. fr. 1809). —
-SKRÄCK. skräck för att låta sig intagas på sjukhus; jfr lasaretts-skräck. Petrén EpidSj. 147 (1926). —
-SKÖTSEL. (numera föga br.) sjukhusvård. ReglFörvaltSjöärend. 20/8 1805, § 32. —
-STAD. stad med (stort l. ett flertal) sjukhus; äv. sammanfattande, om stadsliknande sjukhusanläggning. Lindegren Vint. 71 (1954; om sjukhusanläggning). Våra dagars Strängnäs .. är också garnisonsstad och sjukhusstad. SträngnHist. 18 (1959). —
-STADGA, r. l. f. stadga angående förvaltning o. organisation av sjukhus (o. andra sjukvårdsinrättningar); jfr lasaretts-, sjukvårds-stadga. Hygiea 1923, s. 480. —
-STATISTIK. (i sht i fackspr.) statistik över vid sjukhus behandlade patienter, sjukdomar, olycksfall o. d. Welander VenerSj. 236 (1898). —
-STYRELSE. sjukhusdirektion. SamlFörfNorrk. 3: 104 (1876). —
-TEKNISK. (i fackspr.) som tillhör l. har avseende på teknik i fråga om anläggning o. utrustning av sjukhus. BtRiksdP 1943, 6: nr 129, s. 2. —
-TID. särsk. om tid då ngn vårdas på sjukhus. BtRiksdP 1946, Höstsess. 8—11: 3SärskUtsk. nr 1, s. 16. —
-TROSS. (numera bl. vard. l. i skildring av ä. förh.) mil. tross(förband) med materiel m. m. för sjukhus. ReglFältläk. 15/2 1808, § 51. —
-TÅG. sjuktransporttåg (utrustat för sjukhusmässig vård av liggande sjuka l. sårade). FörslReglSjukvFält 1889, s. 88. —
-UNDEROFFICER~10102. (förr) vid militärt sjukhus (särsk. rörligt sjukhus) tjänstgörande underofficer med uppgifter liknande en sjukhusväbels. Hjelt Medicinalv. 3: 294 (i handl. fr. 1809). SFS 1933, s. 61. —
-UPPBÖRDSMAN~102, äv. ~200. (numera bl. tillf.) uppbördsman för materiel o. d. vid militärt sjukhus. FörslReglSjukvFält 1889, s. 96. —
-UTREDNING~020.
1) (ngt ålderdomligt) konkret: utrustning för sjukhus; jfr sjukvårds-utredning. FörslSjukvFält 1842, s. 18. KatalIndUtstSthm 1897, s. 23.
2) utredning av frågor rörande sjukhus; äv. konkret, om kommitté o. d. som handhar sådan utredning. BtRiksdP 1944, I. 16: Riksdagsber. s. 87 (konkret). —
-VAGN. (förr) av häst(ar) dragen (till tross hörande) vagn för transport av materiel till fältsjukhus l. av sjuka (l. bådadera); jfr sjuk-vagn. Zetzell PVetA 1779, s. 35. KrigVAH 1855, s. 170 (om tyska förh.). —
-VAKTARE. (†) sjukvårdare vid sjukhus; äv. = -uppbördsman. FältaflönStat 29/3 1808, s. 4. SFS 1831, s. 499 (om uppbördsman). —
-VÅRDAD, p. adj. vårdad vid sjukhus; i sht i pl. substantiverat. Wigert PsykSj. 1: 53 (1924; i pl. substantiverat). —
-VÄBEL. (förr) vid militärt sjukhus tjänstgörande underofficer med uppgift att svara för ordning o. snygghet vid sjukhuset, vård (o. redovisning) av materiel m. m.; jfr -underofficer. SFS 1878, Bih. nr 44, s. 7. —
-VÄRDINNA. kvinna som vid sjukhus hjälper vårdsökande till rätta, bistår dem med råd o. d. SvD(A) 1959, nr 261, s. 12. —
-VÄSEN(DE). om sammanfattningen av ett lands l. en stads o. d. sjukvårdsinrättningar o. den verksamhet som där bedrives. Odhner G3 1: 331 (1885). —
Spoiler title
Spoiler content