publicerad: 2002
TACKLA tak3la2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, se d. o.; -ARE (se avledn.).
Ordformer
(tack- 1543 osv. tak- 1548 (: vttakle)—1872)
1) (om ä. förh.) motsv. TACKEL 1: förse (segelfartyg) med rigg (se rigg, sbst.1 1) l. tackling, rigga; äv. utan obj. Skeppet var tacklat till skonert. SkeppsgR (1543). Herr Carl Gustafsson .. som aldrig hade lärdt att låta tackla ett skepp eller någon tid gjort en sjöresa. UrkFinlÖ II. 1: 138 (1647). I dagningen blef nordwäst, god wind. Nöje war då se hur alla skeppen i Sundet i ett moment tacklades och hyssade ankar. Linné Dal. 321 (1735). Chapman Skeppsb. 1 (1775; utan obj.). Grefve Wachtmeister emottog 1680 en flotta af 12, till större delen, föråldrade skepp, illa byggde, illa tacklade, illa bevärade. CGNordin i 2SAH 4: 30 (1804). Där ha .. (skalderna) djärfva upptäcktsbåtar, / som de med sina drömmar lasta, / med purpur och med guldtåg tackla / och sedan stöta ut från land. Levertin II. 1: 112 (1901). Skeppet .. hade fyra däck, var tacklat såsom fyrmastad bark (osv.). Hägg Segel 58 (1935). — jfr AV-, PÅ-, UPP-TACKLA o. BRIGG-, FREGATT-, JAKT-, KUTTER-, O-TACKLAD m. fl.
2) (†) (i mer l. mindre bildl. anv. av 1) särsk. i fråga om att utrusta l. förse (ngn) med ngt; särsk.: klä på (ngn, särsk. sig); särsk. i uttr. vara tacklad, om person: ta sig ut l. vara (på)klädd (så l. så); jfr RIGGA 3, 4. Den .. fullkomligt tacklade och provianterade Kaptenen .. förfogade sig från kajutan upp på däcket. Gosselman SNAmer. 2: 29 (1833). När du, genom min omsorg, hinner tacklas och få lärdom, blir du kadett. Sparre Sjökad. 40 (1850). Tackla dig nu såsom Rysk officer, med den der gynnarens kläder. Därs. 147. Gumman min var ej så illa tacklad i ungdomen. Fagert skinn. Carlén Köpm. 1: 30 (1860). — jfr PÅ-TACKLA.
3) (om ä. förh.) motsv. TACKEL 1, om segelfartyg: vara tacklad l. bära sitt tackel (så l. så). Man håller före at et Skepp Taklar väl då .. Fåcke och store stånge-Stag; Store Stag och kryss-stånge Stag, gå uti räta Lineor. Chapman Skeppsb. 113 (1775). Gosselman SNAmer. 2: 44 (1833).
4) (†) med avs. på ända av rep l. tåg: surra med segelgarn; jfr TAGLA. Bobrik NautWörterbuch 107 (1850). Rothstein Byggn. 564 (1859).
5) [jfr motsv. anv. av d. takle] (†) opers.: passa, passa ihop, stämma överens, gå ihop. Ytterrock och galoscher i Juni månad, jo, det tacklar, tror jag! Sehlstedt 4: 44 (1871). Det tacklar ej bra, ej illa. Tholander Ordl. (1872).
6) (i Finl., bygdemålsfärgat) klättra, särsk. i fråga om att ta sig upp för en brant stigning l. dyl. TPedFinl. 1895, s. 126. Hade vi nu varit ordentliga människor .. skulle vi tacklat vidare upp i de två passen som omsluta fondens alpgrupp. Mattsson Resebr. 165 (1910). (Bergroth o.) Pettersson Högsv. 97 (1958; klandrat).
7) attackera l. ta itu med (ngn l. ngt); kritisera. — särsk.
a) med personobj. särsk.
α) (vard.) ta sig an, ta itu med; kritisera; ge sig på; förr äv. närmande sig bet.: uppvakta, slå sina lovar kring o. d. Man ser hur gerna .. (sjömännen) äro behjelpliga att tackla ett vackert fruntimmer. Carlén Ensl. 2: 142 (1846). Hon var för stolt för att tackla sirenen direkt. GbgP 1947, nr 198, Bil. s. 2. Jag skall tackla farbror Percy och föra er talan. Hammar Wodehouse Bravo 63 (1947). Andra dagen bjuder programmet på sådana punkter som ”Hur man tacklar den tystlåtne, misstänksamme, obeslutsamme och ilskne kunden”. SkånD(B) 1958, nr 65, s. 12. Vår demonpromotor är ingalunda ställd över all kritik men det är svårt att tackla honom beträffande matchningen av sina stora boxare. Expressen 22 ⁄ 5 1961, s. 62. Eftersom han själv inte drack sprit så hade han ganska svårt att tackla berusade människor. Evander Härl. 37 (1975).
β) sport. attackera l. angripa (ngn); särsk. i fotboll l. ishockey o. d.: attackera osv. l. gå i närkamp med (motspelare) för att erövra bollen resp. pucken, äv. allmännare, i fråga om överfall o. d.; äv. abs. (Boxaren) Coy tacklade sin motståndares näsa och mun, så att blodet rann. Swing 1923, nr 2, s. 15. För att fråntaga motståndaren bollen (i fotboll) måste denne ofta tacklas. Detta sker genom att han knuffas framifrån eller från sidan med skuldror eller höfter. IdrIMar. 1935, s. 184. Hammar Wodehouse Guldkl. 166 (1944; allmännare). Det finns mycket du måste kunna för att bli en bra ishockeyspelare. Att passa, att skjuta, att stå i mål, att tackla och mycket, mycket mera. Stjärnfeldt Ishockey 7 (1969).
b) med sakobj. särsk.: ta itu med l. ge sig i kast med l. angripa o. d.; särsk. dels med avs. på ngt abstr., i sht problem l. fråga o. d., dels med avs. på ngt konkret, attackera. Vi hade många problem att tackla. Trenter Lek 251 (1950). TT 1965, s. 1124 (med avs. på forskningsfrågor). Finnarna .. medförde nya brukningsmetoder, anpassade att tackla bergshöjdernas steniga moränmarker. TurÅ 1985, s. 241. Jag har inte tagit några chanser utan tacklat banan lugnt och säkert, fastslår Anders Erik, tvåa i fjolårets 5-dagars. GbgP 24 ⁄ 7 1986, s. 25.
8) fisk. motsv. TACKEL 3: förse (fiskelina l. metspö l. drag l. rev o. d.) med tackel; fästa l. anbringa (bete) vid (krok på) tackel. Kastspöet med dess oljade, slungade silkelina och rulle är redan i ordning samt en saltströmming tacklad på spinnaren. Sparre Alfåg. 142 (1916). Då man går med full packning och metspöet tacklat. Ekström DalJämtl. 33 (1936). Tackla ett vanligt blänke, balans- eller hängpirk, och beta med rödmask, maggots eller en mörtbit för storabborren. PiteåT 12 ⁄ 6 1986, s. 20. — jfr PÅ-TACKLA.
1) (om ä. förh.) till 1: ta ned tackel på (skepp), avtackla (se d. o. 1 a α), rigga av; äv. dels utan obj., dels: ta av l. bort (ngt) från tackling. Jag söker .. Hampn och lägger up min Skuta / Jag taklar småningz af ty Masten börjer luta. Spegel GW 99 (1685). (Tysken) såg .. på varvett tacklas utaf fartyg deras gamla vant. CAEhrensvärd Brev 1: 94 (1784). Jag passade på att tackla av skeppet och tog ur stormasten. Stenelid KlarStjärn. 23 (1949). särsk. (†) mer l. mindre bildl. (jfr 2 o. tackla 2); särsk. liktydigt med dels: klä(da) av (jfr kläda av 1 b), dels: komma (ngt) att avta l. minska, inskränka; äv. abs. De skarpa Nordanwäder ljuda, / .. De tackla trädens prydnad af. Nordenflycht QT 1744, s. 39. Dina ögons diamanter / Ha min frihet tacklat af. Därs. 1745, s. 143. Kommer du (till himmelrikets port) med stora humble-säckar fulla med gjerningar, så måste du wackert tackla af, äljest slipper du ej härigenom. Borg Luther 2: 50 (1753). Hans allerchristeligaste Majestät hade haft omsorg, at takla utaf honom ända in på bara kroppen. Wallenberg (SVS) 1: 133 (1769).
2) eg. bildl. anv. av 1 (jfr 1 slutet).
b) förlora krafter, magra l. tyna bort l. bli skröplig o. d.; jfr avtackla 2 b β. Wachtmeister AntBr. 145 (1821). Om .. (den förälskade) får en korg, börjar han att tackla af. NordT 1892, s. 238. Hon hade tacklat av på ett oroväckande vis och hennes förr så runda ansikte hade fått något snipigt. Krusenstjerna Fatt. 4: 195 (1938).
c) minska, avta; upphöra; särsk. i uttr. tackla av med ngt, sluta l. ”lägga av” med ngt. Respekten för jordbruk ska tackla av — respekten för bönder ska tackla av hos bönderna själva (om järnvägen byggs). Dahlbäck Åb. 316 (1914). Det som egentligen oroade honom var att jag hade tacklat av med fotbollen. Karnstedt Slamf. 23 (1977). Publikt började skrinningen här i Sverige tackla av redan vid VM på Nya Ullevi 1984. GbgP 1 ⁄ 12 1993, s. 35. —
TACKLA NED10 4 l. NER4. (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 1, med avs. på segel: ta ned (från tacklingen), rigga ned. SvMag. 804 (1766). —
TACKLA OM10 4. tackla (ngt) på nytt.
TACKLA TILL. (†) till 1, med avs. på skepp: plötsligt l. i hast tackla (för avfärd o. d.); äv. sätta tackel på (klyvarbom). Visb. 3: 428 (c. 1700). Ett linieskepp tacklas till i Carlskrona för att hämta den stackars tösen. UrKorrCronholm 121 (1850). Sätt nu an riggen; takla till klyfvarbommen. Oxenstierna Vanderdecken 150 (1865). jfr tilltackla. —
TACKLA UPP10 4, äv. OPP4.
1) (†) till 1: tackla (fartyg); jfr upptackla. Schroderus Dict. 255 (c. 1635). särsk. bildl., med avs. på institution o. d.: besätta l. bemanna (med ngn). (Hans ärevördighet) som inthe annat gör än tacklar up Gymnasium med sijne måghar. HärnösDP 1661, s. 41. Har då Stats-Tidningen verkligen gjort något försök att värfva .. (dem) i sin tjenst, innan de tacklat upp sina egna små båtar? SvLittFT 1838, sp. 194. Min salig fader hade .. nog af den försmädelsen, att han tacklade upp stift och consistorium med sina mågar. Högberg Vred. 1: 73 (1906).
2) (i Finl., bygdemålsfärgat) till 6: klättra upp (till en högre belägen plats). Mattsson Resebr. 200 (1911).
3) fisk. till 8: förse (fiskespö) med tackel (o. annat tillbehör); äv. med avs. på bete: fästa l. anbringa (vid krok) på tackel; äv. i uttr. tackla upp med ngt. Hammarström Sportfiske 200 (1925). Tackla upp, (dvs.) göra fiskespö klart för användning. BraBöckLex. 22: 300 (1980). GbgP 20 ⁄ 1 1986, s. 24 (: med). —
TACKLA UT. (†) till 1: utrusta (skepp) med tackling, tackla; jfr uttackla. PrivSvStäd. 3: 701 (1590). —
Avledn.: TACKLARE, om person m. ⁄ ⁄ ig., om sak r. l. m.
1) (förr) till 1: person som yrkesmässigt tacklar fartyg. Serenius 283 (1741). Denna .. omständighet, af Fartygens olika behof .. hvilken kanske .. hindrat .. både Skeppsbyggare och tacklare, att påfinna Skeppens rätta skapnad och tacklingssätt. KrigVAH 1809, s. 117. ÖoL (1852).
Spoiler title
Spoiler content