SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2002  
TALA, f.
Ordformer
(tale, efter prep. 1524. talu, ss. obj. c. 1650)
Etymologi
[fsv. tala; motsv. fvn. tala, äv.: räkning, antal, talvärde; utvidgning av det starka f. som föreligger i fsax. tala, feng. talu, fht. zala (se TAL, sbst.1). — Jfr SAM-TALA, sbst.]
1) tal, talande; samtal; numera bl. om ä. förh. i ssgrna tal-port o. tale-hus. Sedan tager Prästen talu med den siuka .. tröstar honom .. Absolverar honom. FinKyrkohSP 3: 147 (c. 1650).
2) (†) talan (se d. o. 5), i uttr. ha ngn ngt till tale, göra talan mot ngn om ngt. Skeparen aff Danske (dvs. Gdansk) skal haffwa fractena ffor th(et) godz han hijt fførde och sidh(e)n skal han staa køpma(n)nomen til swars j Danske hwad the haffwa ho(nom) til tale. OPetri Tb. 15 (1524).
Ssgr (Anm. 1:o Vissa av de i ramsa A o. C anförda ssgrna kan äv. hänföras till tal, sbst.2 o. tala, v.; jfr äv. de under d. o. anförda ssgrna. 2:o Ssgsförlederna tal- o. tale- är i moderna belägg snarast att hänföra till tal, sbst.2 (o. tala, v.)): A: (1) TAL-PORT. (tal- c. 1900 osv. tala- 1548. tale- 1903 osv.) [fsv. talu porter; jfr ä. d. taleport] (om ä. förh.) i vägg l. mur i kloster o. d.: portliknande, enbart för samtal avsedd öppning genom vilken munkar o. nunnor kunde meddela sig med yttervärlden l. (i kloster för både munkar o. nunnor) med varandra; jfr talar-öppning. Æn nykel til tala-porten. VadstKlUppbB 146 (1548). Samtal med yttervärlden och de samtal mellan bröder och systrar, som icke kunde undvikas, försiggingo i de s. k. taleportarna under iakttagande af de största försiktighetsmått. SvH 2: 351 (1905). Fornv. 1928, s. 223.
B (†): TALA-MAN, se D. —
-PORT, se A.
C (1): TALE-HUS. [fsv. taluhus] (numera bl. om ä. förh.) i kloster: samtalsrum; jfr tal-port o. tal-rum. C.M. Kjellberg uppger, att munkarnas talehus (locutorium) var fullbordat 1403 och deras sovhus (dormitorium) senast 1408. Fornv. 1926, s. 358. Därs. 1945, s. 165.
-PORT, se A.
D (†): (2) TALO-MAN. (tala- c. 16001602. talo- 15381694) [fsv. taluman] person som för ngns talan, talesman; jfr talu-kvinna. At .. Paulus .. Medh retto berömer Englanar för besta talomän. PErici Musæus 1: 68 a (1582). särsk. i inskränktare anv., om person som vid frieri l. bröllop för friares resp. brudgums talan (jfr talman 1 slutet). VarRerV 11 (1538). När Frijaren och hans fölie hafva fått Ja och trolofvanöl är drukkit ligg(e)r qar öfver natten pläga the kalla then som talamannen är dräggebassa. Bureus Suml. 55 (c. 1600; rättat efter hskr.). När Politici ell(e)r officerare brukas i Brudehuus till tahlomän, och (osv.). HärnösDP 1694, s. 313.
(1) -TRAST. taltrast. Kan man och en Talo Trast lära tala, men man skall lösa hans tungo och beskära henne. Forsius Phys. 282 (1611).
E (†): (2) TALU-KVINNA. kvinna som för ngns talan; jfr talo-man. At .. han om natten krupit til henne och hoos henne legat, hwareffter .. (hon) om morgonen bedt, at kopperskan wille wara taluqwinna dem emellan. ConsAcAboP 7: 51 (1691).
Spoiler title