SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2002  
TALANG talaŋ4, r. l. m.; best. -en; pl. -er (Kellgren (SVS) 4: 164 (1780) osv.) ((†) -s Tersmeden Mem. 2: 280 (c. 1790), Därs. 6: 163); äv. (numera mindre br.) TALENT talän4t l. talaŋ4 l. med mer l. mindre genuint franskt uttal, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -er (2RARP 18: Bil. 410 (1751) osv.) ((†) -s Rodhe Lindblom 11 (cit. fr. 1764), BrinkmArch. 2: 461 (1795))
Ordformer
(talang 1780 osv. talant- i ssg 1829. talens, pl. 1764. talent 17171976)
Etymologi
[jfr t. talent, eng. talent; av fr. talent; eg. bildl. anv. av TALENT, sbst.2, med anspelning på Jesu liknelse i Matt. 25: 14 ff. om de anförtrodda o. på olika sätt förvaltade punden (i NT 1981: talenter; i gr. grundtexten: τάλαντα, talenter (se TALENT, sbst.2 2); beträffande bet.-utvecklingen jfr PUND I 6)]
1) om fallenhet l. anlag l. begåvning för ngt, särsk. konstnärlig l. hantverksmässig l. idrottslig verksamhet; ibland närmande sig l. övergående i bet.: förmåga l. färdighet; ofta i pl. Ha, sakna talang (för ngt). En man med, förr äv. av många talanger. Jag förestälde honom Min Morbrors godhet effter all min talent. LinkStiftsbibl. Brev 11 ⁄ 4 1717. (Eng.) Talent .. (sv.) talent, pund, naturlig gofwa. Serenius Iii 1 a (1734). En kavaljer, som har jämte god karaktär talents och någorlunda utseende. Tersmeden Mem. 1: 209 (c. 1790). Skjöldebrand .. är en ung man af de utmärktaste talenter. HH XXVII. 2: 97 (1809). Lord Melville, en af de få advokater som haft stora administrativa talenter, var i sin profession ganska medelmåttig. Geijer I. 2: 185 (1836). Jag satt som vanligt på förmiddagen och målade. Denna gång blev en del av Ålleberg föremål för min talent. Hamilton Dagb. 2: 410 (1919). Jag springer också en del kortare lopp men satsar på 400 meter som jag har bäst talang för, säger Brommakillen. DN 27 ⁄ 8 1987, Runt stan (Vällingby) s. 36. — jfr BERÄTTAR-, ORGANISATIONS-, SKÅDESPELAR-, SÄLLSKAPS-TALANG m. fl. — särsk.
a) i mer l. mindre ironisk anv., om fallenhet osv. för ngt icke önskvärt l. negativt. Du har en ovanlig talang i att svänga dig, så dig får man då aldrig reda på. Strindberg TrOtr. 4: 72 (1897). Mycket kan man säga om mig men jag har nog inte talang för oärlighet. Evander FalletLHolm 237 (1977).
b) (numera bl. mera tillf.) i överförd anv., om egenskap hos konstnärligt l. litterärt verk o. d. som vittnar om upphovsmannens talang. Beskow Lefn. 48 (1857). (Strindbergs drama) Mäster Olof .. ett trotsigt rabulistiskt stycke, ej utan talent. Edholm SeklSl. 96 (1876). UrDNHist. 1: 373 (1952).
c) (numera mindre br.) i uttr. av typen ha (l. visa o. d.) en utmärkt talang på ngt (särsk. musikinstrument). Hr Fischer lemnade .. bewis af sin utmärkta talent på Violin. GT 1787, nr 31, s. 2. Unga P. .. red som få och hade en vacker talent på revolver. Kræmer Orient. 373 (1866). ATGellerstedt i 3SAH 16: 23 (1901).
2) person med talang (i bet. 1); särsk. med bestämning som anger i vilket avseende ngn är en talang. Han är en stor talang inom sitt område. Jag ser .. att Herr Professorn .. förföljes af .. detta hemliga misstroende till sin förtjenst, som stundeligen marterar nästan hvar sann talang. Leopold (1799) hos Roos FamArkiv 137. Den snillrike och hänförande Tessin, en af hattpartiets största talanger. SKN 1841, s. 100. Här fanns .. flera musikaliska talanger, som togo gästernas uppmärksamhet i anspråk. Svanberg RedLefn. 331 (1882). I Graham Bond Organisation skolades de stora talangerna inom jazzinfluerad rockmusik. Brolinson o. Larsen GoodVibr. 161 (1994). — jfr SKÅDESPELAR-, SÄLLSKAPS-TALANG m. fl.
Ssgr: (1) TALANG-FULL. om person: full av talang, som har (stor) talang l. (många) talanger; äv. i överförd anv., om ngt sakligt: som vittnar om l. kännetecknas av talang; jfr -rik. JournLTh. 1812, nr 86, s. 1. GHT 1898, nr 265, s. 2 (: talangfulla dukar). (Den) kraftige, dugande och talangfulle .. kapten Lars Wilhelm Kylberg .. blev fader till en stor barnskara. Fatab. 1952, s. 125.
Avledn.: talangfullhet, r. Auerbach (1915).
(2) -JAKT. jakt (se jakt, sbst.1 3) l. sökande efter talanger (i sht i fråga om underhållning särsk. i form av tävling). GbgP 3 ⁄ 9 1957, s. 2. Filmens leading lady är ännu inte utsedd och det är inte otroligt att Richard Widmark kombinerar sin sight-seeing i Sverige med någon form av talangjakt. SvD(A) 1960, nr 149, s. 8. Den riksomfattande talangjakt som anordnats av Sveriges godtemplares ungdomsförbund .. avgjordes på lördagen med stor final. ÖgCorr. 25 ⁄ 3 1968, s. 9.
(2) -JÄGARE. talangscout. Talangjägarna ser tillsammans över 500 (ishockey)matcher per år. DN 14 ⁄ 1 1973, s. 26.
(1) -LÖS. om person: som saknar talang(er); äv. i överförd anv., om ngt sakligt: som vittnar om l. kännetecknas av brist på talang. SvT 19 ⁄ 8 1852, s. 4. Almquists tidigaste litterära försök äro osjälvständiga och opersonliga, mer än vanligt talanglösa. SvLittH 2: 291 (1919). Han hade en vacker baryton och sjöng mycket väl .. Det är somliga som har det beviljat, sa en talanglös drinkare på bänken bredvid. Delblanc Gunn. 95 (1978).
Avledn.: talanglöshet, r. l. f. Polyfem I. 19: 1 (1810).
(1) -RIK. (numera mindre br.) om person: rik på talang(er), talangfull. BrefNSkolH 298 (1811). En mycket talangrik översättare av antika prosaverk. Hedén 3: 207 (1920). Östergren (1954; angivet ss. mindre br.).
(2) -SCOUT. person med uppgift att leta nya talanger, särsk. i fråga om musik l. underhållning o. d.; jfr scout 1. SvD(B) 29 ⁄ 12 1942, s. 11. (Skönheterna) har .. sin chans (vid Filmjournalens bal) eftersom kvällen kommer att filmas och talangscouter sitter på lur i alla hörn. Expressen 5 ⁄ 9 1951, s. 11. Det är tacksamt att leka talangscout bland jazzmusiker. SvD(A) 5 ⁄ 6 1966, s. 12. Det är tradition i USA att industrin och staten redan i början av året brukar sända sina talangscouter till läroanstalterna för att .. rekrytera sin arbetskraft. SvD 31 ⁄ 3 1970, s. 8.
(2) -TÄVLING. tävling med syfte att finna nya talanger, särsk. i fråga om musik l. underhållning o. d.; jfr -jakt. UNT 28 ⁄ 8 1951, s. 5.
Spoiler title
Spoiler content