SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2002  
TALAN ta3lan2, r. l. m. l. f. (Lind (1749) osv.) ((†) n. BtFinlH 4: 126 (1563: ååtalan)); i best. anv. utan slutartikel.
Ordformer
(-tahlen 1683 (: twetahlen). talan (-aa-, -ah-) 1563 (: ååtalan) osv.)
Etymologi
[fsv. talan; jfr fvn. -talan i ssgn viðrtalan, handlingen att tala till l. med ngn; vbalsbst. till TALA, v.]
1) (†) motsv. TALA, v. 1, 2: talande, tal; talförmåga; sätt att tala, uttal. Gubben, som redan aldeles odugel(ig) fins till g(ud)ztiänstens nyttigh förrättande, ty näpel(ige)n någon förstår hans taalan. VDAkt. 1706, nr 260. O, hade jag all fager talans makt! Hagberg Shaksp. 6: 227 (1849). För slägtet i vekliga dvalan / Åt stenen gif blickar och talan! Böttiger 1: 190 (1854, 1856). De kommer just i min talan, sa gumman, då hon svor. Hembygden(Hfors) 1913, s. 91. — jfr UT-TALAN.
2) motsv. TALA, v. 3, 4, i fråga om tal l. skrift: yttrande; berättelse; påstående; anförande; äv.: talesätt; särsk. i uttr. föra talan (jfr 3, 5 a), föra ordet; numera bl. ss. senare led i ssgn TVE-TALAN. Om Åssne-käften .. kund måhlet återwinna / .. Wist skulle då rent uth des första tahlan blij: / Tro mig att Menskian är en Beest så wähl som Wij. ÖB 27 (1712). Öfveralt instämde allmogen i den talan, att de i dessa åren måst köpa säd ifrån Skåneland. Barchæus LandthHall. 92 (1773). Det är .. en almän talan, äfven af dem som sielfve väl i 20 à 30 år besått sin åker, at åkren icke alla år fordrar eller drager lika mycket utsäde. Wallerius Åkerbr. 301 (1778). Denna heshet gör, at jag wid Socknestämmors hållande med största swårighet kan föredraga min talan. VDAkt. 1793, nr 440. Jag vill det kommande med ord berätta; / Och med uppmärksamhet afhör min talan. JGOxenstierna 4: 425 (1815). (Åldermannen) ägde .. föra talan. Ambrosiani SvSkråämb. 39 (1920). (I Beethovens) brev, dagboksanteckningar och konversationshäften är ofta talan om Gud, Skaparen, den Högste (osv.). Jeanson o. Rabe 2: 134 (1931). — jfr EN-, GOD-TALAN m. fl.
3) (†) motsv. TALA, v. 6, 7: samtalande l. pratande l. skvallrande man o. man emellan, samtal l. prat l. skvaller; särsk. (skämts.) i uttr. föra talan (jfr 2, 5 a), (ivrigt) deltaga i samtal osv. Dhet hafwer .. warit icke mindre een allmän wissheet än tahlan, at Carl Pehrsson i Hullt .. skall igenom döden förlängst afgången wara. VDAkt. 1696, nr 223. (Sv.) Föra talan (skämtwis), (t.) reden, plaudern, schwatzen, Reden halten. ÖoL (1852). särsk. opersonligt, emfatiskt, med betonat talan, i uttr. inte vara talan om ngt, inte vara tal om ngt (se TAL, sbst.2 6 g). Men säg mig, hvad slut lär detta taga? intet kan han gifta sig med henne — om giftas är intet talan. Levin Schiller Cab. 2 (1800).
4) (†) motsv. TALA, v. 8, i fråga om att (söka) påverka l. intala l. övertala ngn om ngt, (framförande av) bön l. anhållan l. anspråk o. d. Jag anropade himmel och jord til wittne om min oskuld .. men min talan blef icke det ringaste hörd. Ullman Frök. 97 (1780). Konung Gustafs död afbröt Eriks friare-resa till England, men ingalunda sjelva frieriet .. Straxt derefter afsändes Nils Sture .. att fortsätta Eriks talan. Fryxell Ber. 3: 235 (1828).
5) jur. motsv. TALA, v. 9, i rättegång: yrkande som framställs av kärande l. svarande, käromål resp. svaromål; äv. konkret, om skriftlig handling innefattande sådant yrkande osv.; i sht förr äv. om åtal; äv. (o. numera bl. i a) allmännare, om (framställande av) krav l. anspråk o. d.; äv. bildl. Kyrkol. 15: 26 (1686). När förthenskul någon Criminal sak .. angifwes, instämmes straxt .. then beskylte för .. Borgrätten .. men synes .. (saken) swår och twifwelachtig .. ingifwes tå all talan tydelig och kort med sine skiäl och bewis uti skrifter författat. Schmedeman Just. 1182 (1687). Beträffande Karin Jons dotters talan till sin man .. att han är impotens och eij kan giöra henne det nöje som en ächta man bör. VDAkt. 1696, nr 501. Båda parterna sökte ändring samt yrkade därvid försäkringsbolaget, att dess talan måtte till alla delar bifallas, och rederiet, att försäkringsbolagets talan måtte helt ogillas. 1NJA 1951, s. 135. Talan mot sekretessbeslut har förtur. Küng HbRätt 38 (1989). — jfr ANSVARS-, BESVÄRS-, FASTSTÄLLELSE-, FULLGÖRELSE-, REGRESS-, SKADESTÅNDS-, TVE-, Å-TALAN m. fl. — särsk.
a) i sådana uttr. som anställa l. väcka l. föra, förr äv. göra talan (emot ngn) (jfr 2, 3), vid domstol anhängiggöra o. utföra käromål o. d.; äv. allmännare: göra gällande anspråk o. d.; bildl. äv.: göra sig gällande; särsk. i uttr. föra ngns (l. sin) talan l. föra talan för ngn, företräda ngn osv. inför rätta; bevaka ngns intressen, representera ngn; vara l. göra sig till talesman för ngn. Återkalla l. fullfölja talan. Abrahamsson 163 (1726; efter handl. fr. 1720: föra). Det är troligt, at Wermeland snart blifwit återtaget, emedan landet blef bibehållet wid Swenska Kronan alt utföre, och ingen Konung i Norrige sedermera gjordt talan därpå. Lagerbring 1Hist. 1: 167 (1769). Yttrande till Protokollet i Rådkammaren .. 1774, vid första föredragandet af den emot några Ledamöter i Göta HofRätt för Embetsförseelser anställda talan. Gustaf III 1: 217 (1806). Liljecrona RiksdKul. 515 (1841: talans väckande). I ären bestämde att föra det gudomligas talan. Melin JesuL 1: 7 (1842). En byggnadskonst, där konstruktionsmetod och materialbehandling förde mer tydlig talan. Östberg ArkAnt. 79 (1928). Vid kårmötet fördes majoritetens talan av Axel Lindqvist. Wigforss Minn. 1: 392 (1950). 1NJA 1954, s. 375 (: för). Den misstänkte äger alltid själv föra sin talan. NorstedtJurHb. 818 (1987).
b) (†) i uttr. bevisa sin talan, styrka sitt käromål l. svaromål. At domstolarne .. hafwa tillagt then Parten ersätning för Expenser och Rättegångs omkostnader, hwilken sin talan hafwer bewist och saken wunnit. Bergv. 1: 526 (1701). Pigan fick sin blanka ducat utan att vidare bevisa sin talan. Tersmeden Mem. 4: 153 (1759).
6) rätt att föra talan (i bet. 5), talerätt; äv. allmännare: rätt att hävda anspråk; rätt att göra sig gällande l. göra sin röst hörd; särsk. (icke) ha(va) l. äga (någon) talan (å ngt l. inför ngn), (icke) ha osv. rätt att föra talan osv.; numera nästan bl. (icke) ha någon talan, förbleknat o. i sht negerat: (inte) ha någon rätt att yttra sig, (inte) ha något att säga till om. Blifwer .. (redaren) andra reesan kallat (då skepparen vill göra upp räkenskaperna) och lijka så försitter, wari thå nögd medh hwadh som the tilstädes warande .. slutet haffwa, och haffwi ther å ingen wijdare talan. Siöl. 1667, Red. 3. Hr Landtm(arskalken) föreställte, det Krigsbefählet intet äger någon tahlan här på Riddarhuset, utan hvar och en måste här tala som Riddersman och med hvad som beslutes får Krigsbefählet låta sig nöja. 2RARP 15: 628 (1747). Den högre adeln var .. mån om att göra slut på ett välde, der allmogen skulle njuta samma talan i rikets angelägenheter som de sjelfva. Ekelund 1FädH 1: 153 (1829). En tid, när de store svenske häfdatecknarne åtnjöto en obestridd talan äfven hos oss (i Finl.). Topelius 23: 332 (1883). Den obehagliga sanningen, att Sverige såsom en bland staterna af andra rangen icke få hafva någon talan i de europeiska ”principalmakternas” rådslag. HLForssell i 3SAH 3: 279 (1888). Behovet av kyrkosamfund .. som ha talan inför folkens mäktige och folkens viljeyttringar. Hildebrand KristnPersp. 228 (1935). — särsk. i uttr. taga sig talan, taga sig rätt att föra talan l. att hävda anspråk; numera bl. (i Finl.) förbleknat: (ta sig friheten att) yttra sin mening; äv. bildl.: ta sig uttryck. Tager någor sig talan för Rätta i then sak, ther han hwarken är målsägande, eller ombudsman .. böte .. (i olika rättsinstanser) som saken är til. RB 15: 16 (Lag 1734). Det framhölls .. att det skulle vara ytterst opassande af mig att mottaga dessa deputationer, som ville taga sig talan i en fråga, hvilken vore rikets ständers ensak. De Geer Minn. 2: 6 (1892). (Att kompromisser) ofta .. (tjänar) samhällets intressen .. må beaktas av dem som taga sig talan i frågor av allmänt intresse. Heikel Stil. 31 (1929). Det varma hjärtat är det, som tar sig talan i bannor som hans. Lagerborg Ord 381 (1945).
Spoiler title