SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2004  
TILLREDA til3~re2da, v. -reder, -redde, -rett, -redd (se f. ö. REDA, v.1). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (se avledn.), -NING (se avledn.), -SEL (se avledn.); -ARE (se avledn.), -ERSKA (se avledn.).
Etymologi
[fsv. tilreþa; jfr fd. til rethœ (d. tilrede), mlt. tōrēden; ssg av TILL o. REDA, v.1]
jfr REDA TILL.
1) göra l. ställa (ngt redan förefintligt) i ordning, sätta i (för visst ändamål) lämpligt skick, i sht med konkret obj. (jfr dock c), förr äv. med direkt obj. betecknande person; äv. dels utan obj., dels bildl.; jfr TILL-BEREDA 1, -PYNTA 1. Upp. 21: 2 (NT 1526). På Höyentorp will jag tillrede och mitt tillholdh / Skall thär ware. Carl IX Rimchr. 83 (c. 1600). För hårens tillredande och hufvudbonadens hinna .. (flickorna) illa eller intet till högmässan. Annerstedt UUH II. 2: 446 (cit. fr. 1723). Fru Millet tilredde sin tunga, at gifwa til swar, alt hwad ädelmod, ifwer och erkänsla kan i wälskapta hjertan upwäcka. Ekelund Fielding 653 (1765). Under .. tiden tillredes .. Härden till ny smälltning. Rinman JärnH 380 (1782). Raka hans hufwud och korta af hans skägg och säg att det war den ångerfulla syndarens önskan att bli så tillredd innan han gick till döden. Hagberg Shaksp. 9: 171 (1850). Lik en skogens björn / När sitt vinteride den tillreder. Laurén Stenvall Dikt. 138 (1937). — särsk.
a) (numera mindre br.) med avs. på råämne l. råvara l. material o. d.: bereda (se BEREDA, v. 1) l. bearbeta (se d. o. 7 a). Salomos bygninges män .. höggo vth och tilreedde trää och stenar til huszens bygning. 1Kon. 5: 18 (Bib. 1541). The bockskin tu oss sände ähre passelige vel både till redde och färgede. G1R 24: 131 (1553). 110 Skålp(un)d till redt lijn, hwaraf dagel(igen) Spinnes. Thorman KunglBorddam. 52 (i handl. fr. 1699). Den andra högen (stuffmalmer) innehåller fattigare malm .. som före tillgodogörandet måste tillredas. Liedbeck KemTekn. 258 (1864). Redan avverkat och tillrett timmer. SvSkog. 928 (1928). — jfr O-TILLREDD. — särsk. med avs. på (åker)jord: (inför sådd) bereda l. bearbeta (medelst redskap). VadstKlUppbB 4 (1539). Uppå en sandig Grund .. när han är wäl tilredd och giödd effter sin art, sår man om Wåhren Erter eller Bohwete. Risingh LandB 25 (1671). Schulze DrängSvBönd. 36 (1933).
b) (†) med avs. på väg: bereda, bana; särsk. bildl. Sy, iach sender min engel för titt ansikte, huilkin som skal tillredha thin wägh för tigh. Mat. 11: 10 (NT 1526; Bib. 1999: bereda). (Johan af Leyden) tillredde sigh .. igenom arglistighe Konster, en Wägh til at blifwa Konung. Schroderus Os. III. 1: 172 (1635).
c) (†) med avs. på person l. ngns själsliga l. intellektuella egenskaper o. d.: forma, lämpa, göra färdig l. skickad (för ngt); äv. utan obj. (Den helige ande) helgar oss, beweker wår hiärtan och tilreder med hemlige rörelse genom ordet. KyrkohÅ 1931, s. 252 (1540). Vitterleks stycken .. ansedde .. såsom högst nödige at tilreda en människa för at kunna handleda eller umgås med andra människor. Cronstedt ÅmVetA 1760, s. 8. All slags vitterlek, för hvilken quinnornas fina känslor och starka inbildnings-kraft synas .. besynnerligen tilredde. 1VittAH 2: 95 (1776). Odhelius ÅmVetA 1780, s. 32.
2) förbereda l. planera (ngt), göra anstalter för; äv. dels med indir. obj. betecknande person för vilken ngt förbereds osv., dels utan obj.; utom i slutet, numera bl. i avledn. TILLREDELSE, TILLREDNING. G1R 2: 80 (1525; utan obj.). Wij .. förmerkie, att hwarken oss eller andre .. swenske .. är någedt gott ärnedt och tillredt, uthan man .. achter sakerne wåldsambligen .. emot oss företage. RA I. 4: 860 (1598). Hör Cæsar wackta dig. / Din död besluten är; de swärian, de tillredan. ÖB 120 (c. 1712). Hvad vi allenast tillredt, lärer en stor Drottning fullkomna. Höpken 1: 172 (1753). Derpå bortskickades .. (hertig Johans) folk, och Göran (Persson) begynte låta tillreda hans eget fängslande. Fryxell Ber. 3: 244 (1828). När kriget mot Ryssland tillreddes, blef Fabian Wrede af dem, som styrde sakerna, utsedd att gå öfverbefälhafvaren till handa. Malmström Hist. 3: 201 (1870). — särsk. (ngt ålderdomligt) med avs. på festlighet l. gästabud o. d.: göra förberedelser för l. rusta till; stundom närmande sig bet.: ställa till med; jfr ANREDA. Bröllopit är tillreedt. Mat. 22: 8 (NT 1526; Bib. 1999: allt är ordnat för bröllopet). Commerce-Rådet Trogström .. är en 60 års gammal man, omgifven af en talrik slägt .. som nu är sysslosatt at tilreda en högtidlighet på hans födelsedag. Kellgren (SVS) 5: 339 (1790). Höllos .. af ålder inom soknarne större, med gemensamma bidrag af soknens innevånare tillredda, årliga dryckeslag. Nordström Samh. 2: 258 (1840). Östergren (1957).
3) (†, utom i b) åstadkomma l. skapa l. förfärdiga (ngt); äv. sätta l. ställa samman; äv. med indir. personobj. Siw altare haffuer iagh tilreedt. 4Mos. 23: 4 (Bib. 1541; Bib. 1999: uppfört). Tänk .. intet, at jag ökar mit begångna fel, och tilreder mig en ny ängslan. Säfström Banquer. Oo 1 b (1754). Man företog sig, under nöden, det orådet, at tilreda, år 1715 och de nästföljande åren, en Penningestock af mynttekn. Schulzenheim ÅmVetA 1816, s. 10. AnderssonBrevväxl. 1: 287 (1856). — särsk.
a) skapa (ur intet), dana; särsk. om Gud, med avs. på världsalltet och vad däri är; äv. om solen: (gm naturlig process) frambringa. Herre .. tu haffuer tilreedt iordena, och hon bliffuer stondande. Psalt. 119: 90 (öv. 1536; Bib. 1999: skapade). Solen .. tilreeder medh Firmamentets Kraffter och alle Metaller i hårde Bärg, såsom ock ädle Steenar i Klippor. Risingh LandB 81 (1671). Iag från Älskogz lust utsluten tillredd blef. Dahlstierna (SVS) 211 (c. 1696). Bælter JesuH 5: 234 (1759).
b) (fullt br.) med avs. på mat(rätt) l. dryck l. måltid o. d.: tillaga (se d. o. 2) l. anrätta (jfr TILL-PYNTA 1 slutet); äv. med avs. på drog l. (kemisk) lösning o. d.: (gm blandning) bereda (se BEREDA, v. 2), framställa; äv. bildl. Apg. 10: 10 (NT 1526). Ther effter lägger man plåster vpå .. och om thet behöffues så tilreder man något Purgasz. Lemnius Pest. 17 (1572; uppl. 1917). Ei länge däreffter hafwa Studenterne .. tilkommit, hwaruppå Anna tilredt afftonmåltid. ConsAcAboP 9: 391 (1708). Surdeg, som tilredes af 10 Lisp(und) Miöl. PH 6: 3665 (1755). Nu, då ett litet kalas skulle .. följa på disputationsakten, tillredde Porthan sjelf bischoffen (dvs. en dryck). 3SAH 2: 153 (1887). Solange inköper i hallen paprika, auberginer och bamjafikon och tillreder därav en underbar rätt. Kyrklund Sol. 82 (1951). Av dessa växtnäringssalter kan vem som helst själv tillreda ett allsidigt verkande gödselmedel. Ekbrant VVRumsv. 18 (1955). Gunnar Wetterberg .. fortsätter .. att tillreda besk medicin åt den offentliga sektorn. DN 20 ⁄ 3 1992, s. C2.
c) med avs. på redskap l. hjälpmedel l. (för försäljning avsedd) vara o. d.: framställa l. tillverka; stundom äv.: bygga l. konstruera; äv. bildl. G1R 16: 227 (1544). På thet Handtwärken må .. tiltaga, och allehanda Wahrur vti Rijket förarbetade och behöriglin tillredde warda. Stiernman Com. 2: 104 (1637). Man tilreder sig en Machin, hwilken består af 2:ne planerade bräder .. Desze bräder gå på 2:ne gångjern. Triewald Förel. 1: 132 (1728, 1735). (I Sthm) tillredas ses skepp, här huggas de väldiga kölar. Agardh o. Ljungberg I. 1: 166 (1852). Ett gissel tillredde du (Kristus) .. för min själ .. dess slag träffade mig smärtsamt. Wikner Tank. 45 (1872).
4) (†) refl., dels om person: göra sig i ordning l. redo l. skickad (för l. till ngt, i sht andlig prestation), dels om sak: (gm naturprocess l. ohejdbart skeende) uppkomma l. nalkas; äv. bildl. Upp. 19: 7 (NT 1526). Så warder tw wel aff sielffua ordhena lärandes huru tw skal tilredha tich när tu skal gåå her til. OPetri 2: 48 (1528). Lijke som een sigh til stridz tilredde. Berchelt PestOrs. A 3 a (1589). Cartagos undergång sig mer och mer tilreder. Knöppel Reg. 63 (1742). (Från Cypern utföres) Salt, godt och hwitt, som tilreder sig i några stora grafwar .. af bara regn och wattn. SvMerc. 6: 699 (1761). Blef ock tilsagt, at uti alla Församlingar bruka Prästerna lika bönevis .. och icke med lång parat tillreda sig til bönen. Wallquist EcclSaml. 5–8: 150 (1791).
Ssg (†, till 1): TILLREDO-DAG. tillredelsedag. Joh. 19: 14 (NT 1526).
Avledn.: TILLREDARE, m. ⁄ ⁄ ig. (numera bl. tillf.) till 3: person som tillreder ngt; särsk. om person som tillreder kemiskt preparat o. d. Linc. Qq 3 a (1640). Färgarne voro en smulo kemister ej blott i sin egentliga verksamhet utan även som tillredare av kemiska preparat. Sahlin SkånFärg. 182 (1928). Östergren (1957).
TILLREDELSE, r. l. f. [fsv. tilredhilse]
1) (†, utom i ssgr) till 1: handlingen att iordningställa l. arrangera ngt, äv. forma l. göra ngn skickad för ngt; särsk. om brödets och vinets invigning vid nattvardsfirande. OPetri 1: 147 (1526). Instichtelse ordens upläsande .. skal i Messone och widh Nattwardzens tillredelse ingalunda uthlåtas. KOF II. 2: 85 (c. 1655). En naturlig vältalighet, intagande utan tillredelse. 1SAH 5: 320 (1795, 1813). Det gräs och den stubb som framsticker efter tillredelsen av en jord. CAEhrensvärd Brev 2: 209 (1798). Och de togo Jesu kropp .. och lade dit de välluktande kryddorna, såsom judarna hava för sed vid tillredelse till begravning. Joh. 19: 40 (Bib. 1917).
2) (numera mindre br.) till 2: handlingen att planera l. förbereda ngt l. rusta till ngt, förberedelse; särsk. med bestämning inledd av prep. för (förr äv. till); äv. konkret(are), om (resultat av) förberedelse l. plan. RA I. 1: 590 (1549). Hr C. J. Klingspor anmärkte, att .. Secreta Utskottet .. allenast .. gifvit tillkänna, att det liksom kommit på spår af någon farlig tillredelse. 2RARP 16: 294 (1747). At mycken tilredelse giöres på många orter at nästkommande år observera Veneris gång genom solen, är en bekant sak. MennanderBr. 3: 183 (1768). Bland andra tillredelser för (kronprinsparets) .. emottagande, var äfven en stor disputationsakt. Böttiger 6: 114 (c. 1875). jfr krigs-tillredelse.
3) (numera bl. tillf.) till 3: handlingen att tillreda mat l. måltid l. läkemedel o. d.; särsk. konkret(are), särsk. om måltid l. läkemedel o. d.; jfr tillredning 3. När then wäghfarande kommer til Taffuerne, och wil sigh medh hans tilredhelse åthnöije late, tå giffue tre öre för måltijden. Stiernman Com. 1: 650 (1615). Man såg .. tilredelser af tiära och andra brinnande materier, genom hwilka Slottet (i Warszawa) måste .. råka i brand. Nordberg C12 1: 537 (1740). Hon var nu som bäst i stöket med tillredelserna för kvällsmålet. Ödman LitetTill 28 (1902, 1910). IllSvOrdb. (1955).
Ssgr (till -redelse 1): tillredelse-dag. (i Bibeln l. bibelpåverkat spr.) om dag som föregår sabbat l. stor högtidsdag hos judarna; jfr tillredo-dag. Mark. 15: 42 (NT 1526; Bib. 1999: förberedelsedag). jfr påska-tillredelsedag.
-psalm. teol. psalm inledande nattvardsmässa. Giertz Kyrkofr. 84 (1939).
TILLREDERSKA, f. (bl. tillf.) till 3, särsk. om kvinna som tillreder läkemedel l. hälsobringande dryck o. d. SvD(B) 18 ⁄ 5 1956, s. 10.
TILLREDNING, r. l. f.
1) till 1: iordningställande, beredning; äv. konkret(are), om gm iordningställande l. beredning åstadkommet resultat, särsk.: (ngt som ingår i) inredning l. utrustning o. d. Gustaf II Adolf 313 (1629). För åckerens tillredning med plöÿande, härfwande, wåhrläggande. VRP 1700, s. 508. Ett så präktigt kabinet af Anatomiske tilredningar. SvMerc. V. 2: 99 (1759). Derpå förde Einar sin fostersons lik om bord på sitt skepp med kostelig tillredning. Geijer I. 2: 53 (1811). Kostnader för virkets fällning och tillredning. PT 1910, nr 277 A, s. 2.
2) (numera mindre br.) till 2: förberedelse l. planering (till l. av ngt), särsk. i fråga om förberedelse gm rustning till krig (jfr till-rusta b). Medh then osedh skal hafwas fördragh, att qwinnor för gästebudz tillredningh skull, dröija medh sin Kyrkiogång öfwer laga tijdh. KOF II. 2: 46 (c. 1655). Så framt .. denna Cronan (dvs. Danmark) .. alt stadigt vorde fortfahrandes med sina tillredningar, så att ingen tvifvel mehra voro, at ju desamma emot Sverige voro ämnade. HSH 1: 316 (1743). Alving IslSag. 1: 360 (1935). jfr krigs-tillredning.
3) till 3: skapande l. förfärdigande l. tillverkning l. framställning l. konstruktion (av ngt); äv. konkret(are), särsk. (o. numera bl.) om anrättning l. tillagning (av dryck l. mat(rätt) l. måltid l. läkemedel o. d.); jfr tillrede. Meyerson Läderkanon. 13 (i handl. fr. 1627). Den delen af Mechaniquen, hvilken vid vattenverks tilredning är tjenlig. Celsius ÅmVetA 1749, s. 16. Ebreerna, bland hvilka böcker voro utomordentligt dyrare (än i våra dagar), både genom skrifmaterialets svårare tillredning och konsten att skrifva. Agardh ThSkr. 1: 2 (1842, 1855). Vid den informella middagen kan man .. servera en god rätt på billigare kött där man .. lagt ner .. omsorg och tid på tillredningen. Uddenberg Rätt 129 (1985). jfr damasch-, socker-, stycke-tillredning m. fl.
Ssg: tillrednings-sätt.
1) till tillredning 1: sätt att bereda l. iordningställa ngt. PH 10: 407 (1774).
2) till tillredning 3: framställningssätt, tillagningssätt. SP 1809, nr 7, s. 3.
TILLREDSEL, r. l. f. (-redsl (-z-) 16441651. -redzel 16171702) (†)
1) till 1: iordningställande, färdigställande, arrangemang. HSH 24: 242 (1632). KKD 10: 452 (1702).
2) till 2: förberedelse, rustning (se rustning, sbst.2 2 a). Gustaf II Adolf 149 (1617). jfr krigs-tillredsel.
3) till 3: framställning; äv. konkretare: konstruktion. Stiernhielm Arch. B 3 b (1644). Elvius Qvadr. 44 (1697; konkretare).
Spoiler title
Spoiler content