publicerad: 2004
TILLSKOTT til3~skot2, n.; best. -et; pl. = (HC11H 7: 64 (1697) osv.) ((†) -er PH 3: 1774 (1741), Lagerbjelke PVetA 1806, s. 7) (se för övr. SKOTT, sbst.2).
Etymologi
[liksom d. tilskud sannol. efter t. zuschuss; vbalsbst. till TILLSKJUTA (o. SKJUTA TILL) (jfr SKOTT, sbst.2)]
1) motsv. TILLSKJUTA 4 o. SKJUTA TILL 3 d, om ngt (l. ngn) som (ytterligare) för(t)s l. foga(t)s till ngt (för att ingå ss. del däri), bidrag, tillägg; äv. om handlingen l. förhållandet att ngt (l. ngn) förs l. fogas till ngt osv., ökning; särsk. dels i sådana uttr. som få l. ge (förr äv. göra) (ett) tillskott, dels i uttr. med (ett) tillskott av ngt, med angivande av det som förs l. fogas till ngt annat, dels med av prep. till l. i inledd bestämning med angivande av det som är l. blir föremål för tillskott l. tillägg o. d., dels med av prep. av inledd bestämning med angivande av det som förs l. fogas till ngt annat; jfr TILLKOMMELSE 3, TILLKOMST 4, TILLVÄXT e. Barnen får tillskott av C-vitamin. Hennes bidrag blev ett värdefullt tillskott till samlingarna. Han skulle ha blivit ett ovärderligt tillskott i vår arbetsgrupp. AntecknSaml. 146 (1618). Af denna Tabell ses, att Stockholm ifrån 1775 till 1780 fått ifrån Landsorterne ett tillskott af 6944 personer. VetAH 1799, s. 240. 2SAH 3: 144 (1802: gjort .. tillskott). (Vågens fjäder) har .. visat tydliga och jemna utslag för ganska små tillskott eller förminskningar i belastningen. TT 1871, s. 148. Samma sunda, mera husliga .. än svärmiska håg, men med ett tillskott af djupsinnighet. Finland 261 (1893). Moderns musikaliska begåfning gaf ett ytterligare tillskott till de konstnärliga anlagen. Söderhjelm Runebg 1: 25 (1904). — jfr KRAFT-, NY-, SALT-TILLSKOTT m. fl. — särsk. i fråga om pengar l. pengars värde l. andra förnödenheter; förr äv. övergående i bet.: bidrag, hjälp, understöd. Extraknäcket ger ett nödvändigt tillskott till vår ekonomi. Lottovinsten blev ett välkommet tillskott i kassan. (De andliga) åthniuta sitt Underhåld aff åthskillige Inkomster .. men förnämligst genom Menige mans Handräckiande och Tillskått. Schouten Siam 34 (1675). Sådana tilskotter til Academiens förmögenhet hade .. bordt användas til underhållande af pensionärer. Melanderhjelm ÅmVetA 1784, s. 65. Staten (bestrider), med föga tillskott af kommunerna, utgifterna för .. seminarier till bildande af lärare. Järta 2: 550 (1835). Johans far hade ingen stor inkomst, därför blev tillskottet som barnen tjänade under sommarledigheten ett välkommet bidrag. Hesslind Sista 39 (1974). — jfr LÖNE-, PENNING-, PENSIONS-TILLSKOTT m. fl. — särsk. α) i fråga om insättande l. satsande av pengar o. d. i affärsföretag l. bolag l. ekonomisk förening o. d.; ofta konkret, om (ytterligare) belopp l. kapital o. d. som insätts l. insatts l. satsa(t)s; jfr FÖRLAG, sbst.2 4, INSATS 4 b, INSÄTTNING 3 b. Företaget behöver ett kraftigt tillskott av kapital. Förlag och tilskåtter af det, som til värket och Grufvans drift fordras. PH 3: 1774 (1741). Den som sina tillskotter behörigen fullgjort skall ock från vidare betalningsskyldighet vara fritagen. NoraskogArk. 6: 175 (1860). Västhagen Affärsbokf. 16 (1945). jfr KAPITAL-TILLSKOTT. β) (†) om deltagande l. andel i sammanskott. Clerus (behagade) honom .. ifrån alt tilskott frikänna. Wallquist EcclSaml. 1–4: 117 (1788). En gång för alla gjorda tillskotter (till ngn allmännyttig fond). Lagerbjelke PVetA 1806, s. 7. Sundén (1891).
2) (†) om det antal exemplar av tryckt verk som ett tryckeris gesäller (på av dem själva införskaffat papper) framställer o. tillägnar sig utöver verkets egentliga upplaga (ss. löneförmån o. för försäljning). Schück SvFörlBokhH 2: 46 (i handl. fr. 1745). Ty är Wår nådige wilja och befallning, det sådane så kallade Uthängen och Tilskott wid böckers upläggande hädanefter i alla Tryckerier aldeles skola wara afskaffade. PH 5: 3299 (1752).
Ssgr (till 1): TILLSKOTTS-ANSLAG~02, äv. ~20. (numera bl. mera tillf.) extra anslag, tilläggsanslag. FFS 1892, nr 8, s. 2. SAOL (1973). —
-BILJETT. (bl. i Finl.) tilläggsbiljett. Mattsson Resebr. 48 (1898). Statsverket bjöd .. mig på fri resa i tredje klass, men jag tilläts att lösa tillskottsbiljett till andra klass. Helsingius DetVar 278 (1947). —
-FODER. om extra (näringsrikt) foder som (vid behov) ges husdjur utöver vanlig ranson (o. kvalitet); äv. i fråga om stödutfodring av vilt; jfr tillsats-foder. Nathorst LandtbrSk. 57 (1896). Sillmjöl är ett utmärkt tillskottsfoder åt smågrisar. LAHT 1925, s. 347. Ön, där .. (hararna) under vintrarna erhållit tillskottsfoder. JNordström hos Östergren (c. 1930). —
-FÖRVÄRV. särsk. om (av myndighet uppmuntrat l. understött l. förmedlat) förvärv (se d. o. 3 a α) av jordbruks- l. skogsmark för åstadkommande av ekonomiskt mer bärkraftig brukningsenhet; jfr -jord, -mark. SFS 1967, s. 1013. —
-JORD. jfr -förvärv, -mark. Många ofullständiga jordbruk i länet behöva tillskottsjord. Östergren (cit. fr. 1941). —
-KAPITAL. särsk. om extra kapital som fordras för fortsatt drift av företag o. d. Emedan bolaget var i trängande behov av tillskottskapital för att hållas gående. Sanden StålRom. 209 (1929). —
-KRAFT. särsk. om tillskott av elektrisk kraft som framställs o. levereras till kraftnät vid hög belastning (se d. o. 2 a). 2NF 32: 648 (1921). —
-LJUS. extra ljus; särsk. i fråga om belysning av inomhus odlade växter. Mysljus för att växterna ska se trevligare ut är en sak. Tillskottsljus för att de ska må bättre är en annan. SvD 27 ⁄ 1 1984, Bil. s. 9. —
-MARK. jfr -förvärv, -jord; äv. i fråga om arrende. SFS 1963, s. 656. Innebär rationaliseringsåtgärd .. att sökanden arrenderar tillskottsmark till jordbruk som han äger, förutsättes (osv.). SFS 1967, s. 1016. —
-PENSION. (numera bl. tillf.) om kompletterande pension (se d. o. 3). BtRiksdP 1902, Saml. 1. I. 3: nr 81, s. 33. SAOL (1973). —
-PLIKT. särsk. (numera i sht i Finl.) om (lagstadgad) plikt för delägare o. d. att tillskjuta extra kapital till bolag o. d. Tillskottspligt till täckande af (den ekonomiska) föreningens förbindelser. BtRiksdP 1895, Saml. 1. I. 2: nr 6, s. 211. FFS 2001, s. 4102. —
-RÄNTA. särsk. (förr) om ränta (se ränta, sbst.1 1 a) utgående ss. hjälp till svagare båtsmanshemman; jfr reserv-ränta 2. BtRiksdP 1872, I. 1: nr 15, s. 10. (Båtsmansindelningen) innebar .. att kronan .. lämnade bidrag till underhållet .. genom att i fråga om mindre hemman tillskjuta ett belopp, den s. k. tillskotts- eller reservräntan. SvFlH 2: 88 (1943). —
-RÖST. särsk. (numera mindre br.): tilläggsröst. Röstberättigad .. (erhåller) en tillskottsröst på grund av äktenskap. FFS 1918, nr 59, s. 21. SAOL (1973). —
-VÄRME. extra värme; numera i sht om värme som tillförs byggnad l. uppvärmningssystem o. d. utöver l. som komplement till huvudsaklig värmekälla. HantvB I. 4: 9 (1936). (Energin från solfångare) räcker vanligtvis till tappvarmvatten och lite tillskottsvärme under 6–8 månader. DN 11 ⁄ 6 2000, s. D2.
Spoiler title
Spoiler content