publicerad: 2005
TINA ti3na2, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Skeppsinvent. 1544 (: Skottin(n)or) osv.) ((†) -ar (i bet. 1) SkrSjöhistSamf. 9: 112 (1628); -er (i bet. 2) SkeppsgR 1544 (: skottin(n)er), Skeppsinvent. 1544 (: Skotti(n)er)).
Ordformer
(tena 1592 (: Matt tena), 1749. tina (th-, -ij-, -j-, -ÿ-) 1549 osv. tinna 1634, 1871, 1872. tinner, pl. 1544 (: skottin(n)er). tinnor, pl. 1544 (: Skottin(n)or). -e 1588 (ss. subj.). -e, efter prep. 1599–1603. -o 1549 (: miölketijno; i uppräkning))
Etymologi
[fsv. tinä (obl.); jfr d., nor. tine, nyisl. tína; av mlt. tīne (fsax. tīna), motsv. mnl. tine, ffr. tine, av lat. tina, träbalja för vin l. byk; av ovisst ursprung. — Jfr TINT]
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) (mindre) kar l. laggkärl; i sht om kar osv. avsett för l. använt till förvaring l. transport l. beredning av matvaror; bytta. BtFinlH 3: 240 (1549). Alla Tijnar som komma j skiepet skola när Resan ähr endat Pråwiantmestaren eller eganden Jghen lefwereras. SkrSjöhistSamf. 9: 112 (1628). Tunnor och tinor adt förwara frucht uthi. Rosenhane Oec. 93 (1662). Träkjärl såsom tunnor, kar, såar, tinor, kannor med flere, som ej äro gorde af gammalt och wäl tårkat wirke, gistna och blifwa otäta i solwärma. Rothof 601 (1762). Fruarna köpte upp mycket kött .. och de saltade stora tinor fulla deraf. Hertzberg Canth Lifsb. 2: 119 (1886). Ifrån den dag julgrisen blef hemkörd .. räknade hon julens intåg i Fågelboet .. Först var det korfven, skinkan och syltan, som begraftes i den stora tinan. NDA 1913, nr 338, s. 4. Långa rader av korgar fullplockade med hönsägg, tinor fullpackade med svettiga smördrittlar. Moberg Invandr. 73 (1952). — jfr BAD-, BRYGG-, KÖTT-, LÅS-, MAT-, MJÖL-, POTATIS-, SALT-, SMÖR-, STÅND-, TRÄ-TINA m. fl. — särsk. i inskränktare anv.: matsäcksskrin. (I ottan har fiskarens gumma) varit uppe för att ha kaffet färdigt och för att se till, att gubben får litet i tinan. VL 1896, nr 274, s. 3.
2) [sannol. med anslutning till TENA, sbst.3] fiskeredskap av burtyp för fångst av fisk l. hummer o. d., mjärde; jfr KUPA, sbst. 3 b, TENA, sbst.3 a. Ymer 1901, s. 411 (1559). Neijonögon tages och om Wåhren med Tinor, men mäst om hösten. AllmogHemsl. 122 (1741). På botnen (av hummertinan) lägges et par stenar, at tinan må sjunka ned, och wid henne bindes et rep med en wete eller råcka, som på watnet wisar hwaräst tinan skal igentagas. Linné Vg. 191 (1747). I Forsz fångas lax i forszarne med tinor och i lugnare watten med not. Englund Ged. 134 (1853). Som man vet sträfvar laxen emot strömmen; där vägen är stängd af en tina hoppar han in i hålet och hittar icke ut igen. Molin SSkr. 216 (1894). Tinor skola vara utmärkta genom en flytande träklabb eller en stake utan topptecken. SFS 1933, s. 490. Den dödlighet som hummern åsamkas genom fiske härrör med drygt hälften .. från fiske med tinor. FiskFrit. 116 (1978). — jfr HUMMER-, KRABB-, LAX-, NÄTTING-, STRÖM-, SÄL-, ÅL-TINA m. fl.
Ssgr (till 2): TIN-FISKE. särsk. konkret: tina; jfr fiske 5. En väsentlig beståndsdel i tin- och mjärdfiskena äro i de flesta fall .. sidostängslen, hvilka samtidigt göra tjänst som stöd för själfva tinorna. Ekman NorrlJakt 300 (1910). —
-LÄGE. (†) = mjärde-läge. Biskopsgårdarne uti Forss Sochn .. finna sig beswärade öf(ve)r sina grannar i byen, som .. opbygdt uti Stedforssen ett Tijnläije. AktsamlKungsådreinst. 199 (1690).
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content