SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2005  
TJUGO ɟɯ32, äv. (vard.) ɟɯ3ge2 l. (förkortat i ssgr med andra räkneord) ɟɯ2-, äv. TJUGU ɟɯ32 l. -gω2 l. (vard.) TJUGE ɟɯ3ge2, räkn.
Ordformer
(tighu 1549. tiugiu 1620. tiuve (-w-) 1630. tiwe- i ssg 1570 (: tiwe fäm). tju- (tiu-) i ssgr 1693 (: Tiufemb) osv. tjuge (tiu-, -gh-) 1587 osv. tjugo (tiu-, -gh-) 1590 osv. tjugu (tiu-, tiw-, -gh-, -w) 1523 osv. tugu 1595. tyug 1545)
Etymologi
[fsv. tiughu; motsv. fd. tiughæ, tiughu (d. tyve), nor. tju(g)u; sannol. urspr. bildat med ett sedermera bortfallet ord för två som förled till ett germ. teʒu-, tiotal (se TIO), dvs. eg.: två tiotal (jfr fvn. tuttugu, tjugo); etymologiskt identiskt med TJOG. — Jfr TJUGA, sbst.2, TJUGONDE]
grundtal angivande ett (an)tal som är två gånger så stort som tio; utom i löpande text vanl. skrivet 20, i vissa fall XX; jfr STIG, sbst.4, TJOG. Tjugo tusen (20 000), äv. sammanskrivet. Talet, nummer, sidan, kapitel tjugo (l. 20 l. XX). Jag kan räkna till tjugo. Hon är tjugo (år gammal). Det kostar tjugo kronor. Anno Domini Ett tusendh fämhundrade tjugu. G1R 1: 87 (1523). Bekennes iagh .. att haffuua annammat och wppburitt .. Peninnger tiugho och aderton dalar wtij swenst Mijnntt. Rääf Ydre 1: 359 (i handl. fr. 1601). Jag tjugo år fyllt – då kom ofärden snar: / Och sjön nu begärar mitt blod. Geijer Skald. 10 (1811, 1835). (Han) tager .. inte emot er, derpå vill jag hålla tjugo mot ett. Blanche Våln. 413 (1847). Jag hade nått upp till de tjugo. Wägner Norrt. 74 (1908). Målet är tjugo procents lägre byggkostnad jämfört med vanligt byggande. DN 9 ⁄ 10 2004, Bil. s. 2. — särsk.
a) gm och förbundet med ett föregående ental för att bilda ett sammansatt grundtal (jfr EN, räkn. I b α anm.); äv. (o. numera bl.) i det likartade uttr. några och tjugo, drygt tjugo. Fäm och tiugu. Joh. 6: 19 (NT 1526). Dansen förnyades och räkte till kl: 9. då vi åter måste äta upp några och tjugu rågade fat. Kellgren (SVS) 6: 90 (1779). Du varma hjerta på tre och tjuge, / Du vet jag säkert skall mig förstå. Snoilsky 1: 3 (1869). Några och tjugo är medlemmarna i Captain Murphy ändå rutinerade som grupp. Expressen 1 ⁄ 4 2004, s. 31.
b) betecknande (mer l. mindre) obestämt större antal l. stort antal av ngt; ofta hyperboliskt, särsk. i sådana uttr. som tjugo gånger. Måtte thet wel skee tiughu resor. BOlavi A 5 b (1578). På en Kyrke-marknad öfwer tjugo mil härifrån. Dalin Vitt. II. 6: 106 (1740). Kratsch, der låg hennes lerskål i tjugu bitar. Topelius Läsn. 4: 76 (1871). (Värdinnan) tycktes vara på tjugu ställen på en gång. Åkerhielm FFanny 65 (1904). (Att matskålen var tom) hindrade inte att .. (hunden) sprang dit .. tjugo gånger under dagarnas och nätternas lopp. Berg Krig. 109 (1915). Visserligen hände det att folk gick in i väggen även för tio och tjugo år sedan men då hade man .. verkligen gått in i väggen och slagit i näsan. Expressen 11 ⁄ 10 2004, s. 13.
c) (†) i förb. med sinns l. sinne, se SINN, sbst.1 2 slutet.
Ssgr (Anm. Liksom trettio, fyrtio osv. bildar tjugo ssgr med en (ett), två osv. till och med nio samt med förste, andre osv. till och med nionde (uttalade med huvudtrycket på senare ssgsleden); jfr femtio ssgr anm. BtFinlH 4: 243 (1564: tiwgu otto). Rääf Ydre 1: 347 (i handl. fr. 1595: Tiugesiuende)): TJUGO-DUBBEL. som är tjugo gånger så stor l. talrik o. d.; äv. allmännare, särsk. övergående i bet.: mångdubbel; jfr -faldig. Nordforss (1805). Ett tjugodubbelt antal fiender, / Med tjugodubbel makt hwarenda en, / Ej kan den minsta skada göra mig. Hagberg Shaksp. 4: 303 (1848). I dag är inköpspriset .. det tjugodubbla. SvD(A) 1962, nr 131, s. 6.
-DUBBLA. [jfr -dubbel] göra (ngt) tjugo gånger så stort l. talrikt o. d. (Berättelsen) slutade med att nära tjugedubbla krigsfångarnes .. antal. Palmblad Nov. 1: 170 (1840). Godsmängden har tjugodubblats på fem år och allt fler passagerare reser till Finland och Estland via Kapellskär. DN 23 ⁄ 8 2002, s. A8.
-ETT. spelt. särsk. ss. sbst., benämning på ett slags kortspel (som spelas med vanlig kortlek) där högsta poängsumman till och med talet 21 vinner. Ge mej igän .. allt som du lurade ifrån mej på tjugeett. Engström Kryss 173 (1912). Vi var några pojkar, som på rasterna .. spelade knack och tolva, tjugoett och femkort. Moberg DinStund 83 (1963).
-FALD, adj. tjugofaldig; anträffat bl. ss. adv.: tjugo gånger; äv. allmännare, särsk. övergående i bet.: mångfaldigt. Weste (1807). Han swor .. / Att förr han wille ha Antonios kött, / Än tjugofaldt den summa han är skyldig. Hagberg Shaksp. 12: 349 (1851). Sveriges snabbaste kallblod gav tjugofalt på toton. SvD 15 ⁄ 4 1940, s. 12.
-FALDIG. tjugodubbel; äv. allmännare: mångfaldig. Nordforss (1805). Rike man / Will tjugofaldigt ha sin gåfwa gäldad. Hagberg Shaksp. 7: 96 (1849). Risken för en dödsolycka på motorcykel är tjugofaldig jämfört med att köra en personbil. Hufvudstadsbl. 15 ⁄ 8 2002, s. 3.
-FEM-ÖRES-BASAR. (förr) basar (se d. o. 3) där varor säljs billigt (för tjugofem öre). Andliga småmynt hvarförutan .. ett stort snille ofta i sällskapslifvet kan befinna sig i samma ledsamma predikament som en millionär, med plånboken full af tusenkronsedlar, på en tjugufemöresbasar. Solnedg. 2: 84 (1911). Laurin 4Minn. 263 (1932).
-FEM-ÖRES-BOK. (förr) bok (utgiven i uniform serie o.) såld till ett pris av tjugofem öre. Asplund Stud. 16 (1912). C. A. Cederborgs romaner gick ofta som följetong .. och kom senare ut som tjugofemöresböcker. TurÅ 1961, s. 18. Enkronasböckerna var bara början. Nästa revolution kom 1910 när förläggaren Valter Hultin började ge ut tjugofemöresböcker på sitt Nordiska förlaget. DN 2 ⁄ 5 2004, s. B8.
-FEM-ÖRES-FRIMÄRKE. (förr) frimärke av tjugofem öres valör. SAOL (1950).
-FEM-ÖRES-STYCKE. (äv. -öre-) (förr) = -fem-öring. Lindeberg MåttVM 15 (1873). Vid mynt- och justeringsverket skall envar äga rätt att .. tillväxla sig skiljemynt .. dock av 2- och 1-kronestycken samt 50- och 25-öresstycken av varje sort icke mindre än 500 kronor. SFS 1921, s. 2458.
-FEM-ÖRING. (förr) om ett i Sv. fram till 1985 gällande mynt av tjugofem öres valör (jfr -öres-stycke); numera i sht dels i fråga om elektroniska pengar om värdet tjugofem öre, dels i förb. med ramla l. trilla ner, betecknande plötsligt inträdande klarsynthet o. d. Kruhs UndrV 485 (1884). Jag sitter och väntar på att det skall ramla ner en tjugofemöring. – Då lär du få vänta. Det finns inga 25-öringar längre. Expressen 1 ⁄ 8 1991, s. 15. Nästa år funderar vi på att sponsra med en tjugofemöring. DN 18 ⁄ 8 1999, s. C2. Tjugofemöringarna lagras automatiskt i en Comviqpott dit bedragarna sedan ringer och tankar ned pengarna som fyller på samtalstid i deras kontantkort. DN 20 ⁄ 1 2001, s. C2.
-FYRA-KARATIG. eg.: som håller tjugofyra karat (se d. o. 2), dvs. rent guld; särsk. i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv.: ren l. oförfalskad o. d. Måla henne alldeles för mig själf, hvilket väl är det enda möjliga sättet för hvarje tjugufyra-karatigt konstverks tillblifvelse. Lindqvist BakMoln. 74 (1911). Tjugufyrakaratig, okonstlad, spontant frambrusande älskvärdhet. Lindqvist Herr. 182 (1917). Min välsignelse har du som i en liten gyllene ask, tjugufyrakaratig. Engström Nak. 287 (1934).
-FYRA-PUNDIG. (förr) om kanon: avsedd för projektiler vägande tjugofyra skålpund; äv. om kanonkula med sådan vikt. Grundell AnlArtill. 2: 1 (c. 1695). Manöverodugligt som .. (fartyget) var kunde galärerna ro an utan risk att mötas av de fruktansvärda salvor som ett lag tjugofyrapundiga kanoner kunde leverera. Stenelid KlarStjärn. 315 (1949).
-FYRA-PUNDING. (†) kanon för kulor med en vikt av tjugofyra skålpund. CAEhrensvärd Brev 1: 7 (1779). Mankell Fältsl. 857 (1859).
-FYRA-SKILLINGS-HACKA. (†) nedsättande, om sedel av tjugofyra skillings valör; jfr hacka, sbst.3 2. Heldre än jag tager den der tjugufyraskillingshackan .. tager jag .. 3 marker färskt smör. Nordstjernan 1845, s. 12.
-HUNDRA. särsk. om årtalet 2000. SvD 8 ⁄ 9 1973, s. 12. En av .. (S. Alléns) senaste debatter har gällt om år 2 000 ska uttalas två tusen eller tjugohundra. Han har förespråkat det senare, vilket också vunnit gehör. DN 1 ⁄ 2 1986, s. 7. Språknämnden har tydligen bestämt sig för det hemska ”tjugohundra”, något som jag å det bestämdaste vill ifrågasätta! SvD 10 ⁄ 6 1996, s. 4.
-HUNDRA-TALET. särsk. om tjugoförsta århundradet e. Kr. Wulff 85År 35 (1929). Vi lever på nittonhundratalet, den logiska följden blir då tjugohundratalet .. anser språkvårdsgruppen. GbgP 14 ⁄ 9 1982, s. 7.
-KRONORS-SEDEL. sedel av tjugo kronors valör; jfr -lapp o. tjuga. Den nya tjugokronorssedeln blir något större än den nuvarande tiokronorssedeln. Tiorna .. har så låg köpkraft att de alltmer betraktas som växel och hastigt blir utslitna. SDS 30 ⁄ 3 1990, 2: 7.
-KRONOR-STYCKE. (-krone- 18801921. -kronor- 1934 osv.) (förr) jfr stycke 18. Lindeberg MåttVM 13 (1880). Vår svenska myntlag av 1873 bestämmer, att av ett kg guld skall präglas 248 tiokronorstycken, eller 124 tjugokronorstycken. Cassel TeorSocEkon. 367 (1934).
-LAPP. tjugokronorssedel; jfr tjuga. DN 21 ⁄ 2 1992, s. A5. Prasslet av svenska tjugolappar och hundrakronorssedlar som petas ner genom myntspringan (i insamlingsbössorna). SvD 13 ⁄ 5 1997, s. 11.
-MANNA-LAG. lag bestående av tjugo man. Basen hade ett tjugomannalag och togs aldrig med annat arbete än bergschakter eller brobyggen. Göth Rall. 73 (1932). Östergren (1958; i fråga om sport).
-MANNA-RÅD. (numera bl. tillf.) råd bestående av tjugo man l. ledamöter. Nordforss (1805). (Att) rikena skulle under ett helt år regeras af ett tjugumannaråd. De Geer Minn. 1: 157 (1892).
-MILA. som är tjugo mil (lång l. bred) l. sträcker sig över tjugo mil; särsk. allmännare: mångmila l. milsvid. Skall du långt i verlden ila / Genom skogar tjugumila. Wirsén Dikt. 86 (1876). Det tjugomila järnvägsbygget. DN 3 ⁄ 9 1998, s. B2.
-MÄNNING, se tjogmänning.
-PROCENTIG. som innehåller tjugo procent av ngt ämne l. som belöper sig på tjugo procent. Citronsyra lösas i tjuguprocentig ammoniak. SFS 1900, Bih. nr 47, s. 5. En tjugoprocentig löneökning. Skolvärld. 2004, nr 8, s. 8.
-PUNDING. (†) kanon för kulor med en vikt av tjugo skålpund. Wikforss 2: 1086 (1804). WoJ (1891).
-SESSA. (om fornnordiska förh.) (krigs)fartyg med tjugo roddarbänkar; jfr sessa, sbst.2 1. IllSvH 1: 284 (1877). Den tidigare vikingatidens långskepp .. hade .. säkerligen fasta roddarbänkar, ty de uppkallades efter antalet sådana (tjugusessa=tjugusitsigt fartyg). Hornborg Segelsjöf. 119 (1923).
-SIDIG.
1) (numera bl. tillf.) särsk.: ikosaedrisk. (Sv.) Tjugusidig Granat, (lat.) Granatus Icosaëdricus. Wallerius Min. 120 (1747). Cannelin (1939).
2) som innehåller tjugo sidor (se sida, sbst. 8). En tjugosidig text. DN 11 ⁄ 2 1987, s. 4.
-TAL.
1) antal av tjugo; i sht (med obestämdare innebörd) i uttr. ett tjugotal, omkring tjugo. Nordforss (1805). En liten by som bestod av ett tjugotal låga lerhyddor. Wahlöö Uppdr. 90 (1963).
2) i sg. best., om åren 20–29 av ett århundrade (som framgår av sammanhanget), särsk. om åren 1920–29. Det glada tjugotalet. Rydqvist SSL 2: 596 (1860). Wittgensteins bok gav bestämmande impulser åt en grupp tänkare, som samlades i tjugotalets Wien. Aspelin TankVäg. 2: 336 (1958).
3) (†) i sg. best., om åldern tjugo år; särsk. i uttr. på tjugotalet, i åldern mellan tjugo o. trettio år. Han är på tjugutalet, emellan tjugu och trettio år. Dalin (1854). Då tjugutalet just jag hunnit, / Den tid, då Kärlek i sitt välde / De unga tager. VLitt. 2: 143 (1902). (Eng.) He is still in his twenties .. (sv.) (på tjugutalet). Gabrielson Elfstrand 98 (1945).
-TALIST. [till -tal] person född l. (i sht om förf.) verksam på 1920-talet. SAOL (1950). Bagarmossen, ett av de nya bostadsområden som .. (1955) byggdes upp för att ge plats åt tjugotalisterna och deras barn. DN 6 ⁄ 10 1996, s. D4. Hänström är försiktig med att gruppera diktarna i olika skolor eller litterära riktningar (vad är en ”tjugotalist” eller en ”modernist”?). SvD 13 ⁄ 2 1998, s. 8.
-TUSEN. tjugo tusen. Luk. 14: 31 (NT 1526).
-ÅR. tjugo år; särsk. dels i pl. best., i sådana uttr. som i tjugoåren, i åldern 20–29 år, dels i sådana uttr. som i sina första tjugoår, i åldern drygt tjugo. Allvarliga män i slutet av tjugoåren. Cederschiöld Kerg. 28 (1917). I mina senaste tonår och första tjugoår arbetade jag med ett rehabiliteringsprojekt. KvinnLittH 1: 75 (1981). Slumpen gjorde att han i tidiga tjugoåren blev spärrvakt på SJ. DN 27 ⁄ 10 1996, s. D4.
-ÅRA. (†) särsk. i attributiv anv.: tjugoårig; som funnits i tjugo år. Under en tjugeåra Regering. Gustaf III 1: 10 (1771). Sådane öden hafva öfvergått denna Academie under en tjugu-åra tid, ifrån des första grundläggning. 1VittAH 2: 29 (1773, 1776). AdP 1800, s. 25.
-ÅRIG. som varar (l. varat) tjugo år l. som är tjugo år gammal; jfr -åra. Den tjugoåriga kvinnan. Lind (1738). Allvar satt på tjugeårig panna. Böttiger 1: 200 (1834, 1856). Firandet av en tjuguårig äktenskaplig sammanlevnad. Hellström Malmros 34 (1931). 1NJA 1978, s. 702 (om hävd).
-ÅRING. person (l. växt o. d.) som är tjugo år gammal. Lundell (1893). PT 1904, nr 300, s. 3 (om träd). Ruin SjunknH 19 (1956; om person).
-ÅRS-DAG. särsk. om dag då ngn fyller tjugo år. Bröllopet stod på hennes tjuguårsdag. NordT 1892, s. 153.
-ÅRS-JUBILEUM. jubileum med anledning av ngt som inträffat tjugo år tillbaka i tiden. (Skådespelaren) firade sitt 20-årsjubileum. Strindberg NRik. 33 (1882).
-ÅRS-PERIOD. period av tjugo år. Wieselgren Bild. 377 (1874, 1889). Vår exportvolym har under den gångna tjugoårsperioden ökat med 358 proc. SvD(A) 28 ⁄ 4 1965, s. 26.
-ÅRS-ÅLDER(N). ålder av tjugo år; särsk. i uttr. i tjugoårsåldern, i åldern omkring tjugo år l. i åldern 20–29 år. Pubertetsårens eller den tidiga tjuguårsålderns egendomliga styrka och egendomliga innerlighet. Vetterlund Skissbl. 185 (1914). Frithiofs saga, som Runeberg ingående hade studerat i tjugoårsåldern. SvLittTidskr. 1961, s. 54.
-ÖRES-FRIMÄRKE. (förr) frimärke av tjugo öres valör. SAOL (1950).
Spoiler title
Spoiler content