1) (†) om översta delen av växt(del), topp (se TOPP, sbst.1 2 a). Mollet Lustg. B 4 b(1651). När Blomman öpnar sigh så tag af Tåpporna och sambla dem uthi ett Kärill det är Fröt. Rålamb 14: 7(1690).
2) om växt tillhörande släktet Odontites Ludw., särsk. O. vulgaris Moench, rödtoppa; förr äv. ss. senare led i namn på växterna BLOD-, JORD-, STRAND-, SUR-, SÖT-TOPPA; jfr TOPP, sbst.1 2 a. NormFört. 16(1894). Toppa .. växt, rödtoppa. LoW(1911).
