publicerad: 2006
TOPPA top3a2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(förr äv. -å-)
Etymologi
1) i fråga om att avskilja l. frånskilja.
a) (†) hugga huvudet av (ngn); TOPP-HUGGA 1. Der hänga till andras skräck deras hufvuden, dem jag låtit toppa, emedan de brutit mina lagar. Nicander Hesp. 75 (1835). Jag wet ej, gode herrar, hwad J ärnen; / Hwem mer skall blöda, och hwem mer skall toppas. Hagberg Shaksp. 12: 58 (1851).
b) avskilja topp på (ngt, i sht (del av) träd l. annan växt); beskära; hamla; äv. ss. vbalsbst. -ning konkretare, om enskild omgång av sådant avskiljande; jfr TOPP-HUGGA 2, -KLIPPA. Hon ville inte klippa håret kort, bara toppa det. Rosenhane Oec. 122 (1662; med avs. på körsbärsträd). Bredsådda bönor gifva sällan mer än 8 tunnor per tunnland, radsådda och toppade deremot ofta 12 till 20 tunnor i afkastning. QLm. 4: 38 (1833). Sedan såret efter toppningen blifvit läkt .. utflyttas .. (plantorna) på deras förut tillredda varmbänk. Lundström Trädg. 38 (1852). Krusbärsbuskar böra ej toppas; blifva de för stora uppgräfvas de, rotdelas och omplanteras. Langlet Husm. 770 (1884). Han gick före mig på stigen .. och toppade med sin käpp de tistlar, han kunde nå. Melander Sjöfog. 27 (1890). Icke nog med att hararna gnaga barken på de vuxna träden, de toppa därtill också skoningslöst ungplantorna. SvNat. 1936, s. 71. Gummiträd .. är en ganska robust, storvuxen krukväxt med vit växtsaft, som bryter fram om plantan skadas eller om man toppar den. Walfridson OdlKruk. 45 (1993). — jfr AV-, IN-TOPPA. — särsk. (förr) med avs. på sädeskorn: (medelst särskilda kvarnstenar) (rensa gm att) avskilja ändarna på; i sht i p. pf. i adjektivisk anv., om rågmjöl som undergått sådan procedur. Toppadt Rågmjöl, Siktadt d:o. SmålAlleh. 1883, nr 122, s. 4. Om rågkornen genom s. k. toppning endast befrias från en del av fröskalet, erhålles produkten samsikt. HandHantv. Hand. 7: 20 (1939). Benämningarna rågsikt och toppat rågmjöl få .. användas för en blandning av mjöl av råg och mjöl av vete, blott vetemjölshalten understiger 50 gram per 100 gram. SFS 1951, s. 2079.
c) (i fackspr.) gm destillation frånskilja de översta lättflyktiga delarna från (olja); i sht i p. pf., om råolja (l. tjära). Produktionen har hittills varit inriktad på produkter, lämpade för marinens behov, varför råoljan toppas och delas upp i .. lätt, medeltung och tung olja. TT 1941, Bergsv. s. 48. En kolonnapparat (byggs) för toppning av lättoljan, dvs. för avdrivning av de relativt stora bensinmängder, som ingå i denna olja. TT 1942, Allm. s. 422. Mer eller mindre tjockflytande destillationsåterstoder, såsom ”toppad råolja”, dvs. råolja, varifrån bensin .. avdestillerats. Vägmaskinl. 84 (1945). Stenkols-, brunkols- och torvtjära samt andra mineraltjäror, inbegripet delvis destillerade (toppade) tjäror. SFS 1979, s. 2944.
2) i fråga om att bilda l. åstadkomma toppig form.
a) göra (ngt) toppigt l. spetsigt l. ge toppig l. konisk form åt (ngt); förr särsk. i uttr. toppa socker, göra toppsocker. Linc. Gg 4 d (1640). Sedan .. (höet sammanpressats) toppa de höwålman så högt som beqwämligen ske kan. Gadd Landtsk. 2: 432 (1775). Toppa socker. Weste (1807). Av stor vikt är .. att regnvattnet icke bli liggande kvar .. Stackarna toppas därför med hjälp av en traktor. TT 1942, M. s. 3. Toppning (dvs.) anläggning av toppfas på sågtand. TNCPubl. 71: 307 (1978). — jfr AV-TOPPA.
b) refl.: forma sig till en topp l. till toppar, bli toppig; skjuta i höjden; äv. ss. dep.; äv. dels opers., dels bildl. Ibland har .. (kvinnans huvudbonad) tåppat sig som en Pyramid, ibland som ett Kyrktorn, ibland som trappor. Kling Spect. Cc 4 a (1735). Går .. (inflammationen) till bulnad, toppar sig småningom svulsten, huden deröfver blir spänd och glänsande. Braun Läk. 239 (1870). Sjöarna rusa förbi yrande, toppas och gropas. Öberg Son. 246 (1905). Över Östrasalts toppande vågor. Essén KessSthm 167 (1916). Om lågan .. ”toppade” sig skulle de leva, men sänkte den sig var de ”fega”, d. v. s. skulle dö. Celander NordJul 1: 190 (1928). Sjöarna .. toppa sig genom återslaget från stranden och försvåra färden. Engström Milst. 176 (1929). Wallert Hösterm. 86 (1945; opers.).
3) sjöt. upphissa l. ställa (rå o. d.) i horisontellt läge, särsk. i uttr. toppa fyrkant, se FYRKANT I 2, toppa rårna, se RÅ, sbst.2 2 a. Tåppa Råna rätt. SkepCommSkepzb. 1689, mom. 218. — jfr SLÄT-TOPPAD.
4) i fråga om övre l. översta del av ngt.
a) [av eng. top a ball] sport. träffa (boll) över mittpunkten så att överskruv erhålls, särsk. dels i golf, dels i tennis, särsk. i p. pf. i adjektivisk anv., om särskilt (intränat) tillslag som ger boll överskruv. NFSportlex. (1946). Ett golfslag .. som har överspin är alltid ett misslyckat slag, dvs ett toppat slag där bladet är på väg upp när det träffar bollen. Grafton Golfteknik 119 (1976). Bruguera (kom) tillbaka och vann med 6–3. Det toppade forehandslaget, med en oerhörd spinn, blev åter hans segervapen. DN 7 ⁄ 6 1993, s. D3.
b) [jfr eng. top, v., o. topping] kok. gm att strö ngt över l. lägga ngt ovanpå garnera l. smaksätta (maträtt o. d.); i sht utan obj., i uttr. toppa med ngt. (Han) toppade smörgåsen med pastej. Gripe Tordyv. 236 (1978). Löksoppa toppad med gratinerad ost och bröd är oerhört välsmakande. DN 15 ⁄ 10 1981, s. 1. Toppa med kylskåpskall keso och strö över hackade valnötter. GbgP 16 ⁄ 11 1989, s. 68. Toppa med t ex brynt bacon, brödkrutonger, räkor eller ägg. SDS 15 ⁄ 7 1993, s. A1.
5) [jfr motsv. anv. av eng. top, v.] i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv.; i sht i fråga om kvalitet.
a) vara l. befinna sig i toppen av (ngt) l. stå överst på (lista l. tabell o. dyl.) o. därmed i ngt avseende vara den l. det främsta; stå i ledningen för ngt; med saksubj. äv. med avs. på rapportering l. förstasida o. d., i fråga om att ha högt nyhetsvärde. Hon toppar partiets valsedel. De norra kommunerna toppar statistiken. Mordet toppade alla nyhetssändningar och förstasidor. Två melodier .. ”toppa” denna månad A-listan. Orkesterjourn. 1934, nr 7, s. 11. Lokalderbyt .. resulterade i seger för de helvita med 16–8, vilket innebär att RIK nu toppar allsvenskans tabell. GbgP 1947, nr 36, s. 1. De miljonärer som toppar listan på förmögenhet .. sitter inne med 25–33 miljoner. Se 1959, nr 15, s. 14. Det har nu .. bekräftats att Förenta Staternas delegation .. toppas av president Reagans förre säkerhetspolitiske rådgivare. GbgP 6 ⁄ 9 1986, s. 11. Vi vet ju att övergreppen .. kommer att toppa rapporteringen under en tid. DN 5 ⁄ 3 1999, s. A5.
b) förse (ngt) med det främsta l. bästa o. d.; särsk. utan obj., i fråga om att använda ngt som första nyhet i uttr. toppa med ngt. Bara i Grönköping och så förstås i Rapport är det möjligt med en nyhetssändning .. som toppar med besparingar i hemtjänsten dagen efter ett historiskt val i Östtyskland och med spänt läge i Litauen. SvD 21 ⁄ 3 1990, s. 20. Cirkus Scotts program i år är så toppat att jag egentligen inte kan erinra mej dess motstycke i vårt land. GbgP 31 ⁄ 7 1990, s. 9. Efter tre–fyra veckor har .. något nyhetsprogram i TV toppat med samma sak och låtsats att det var en egen nyhet. RöstRadioTV 1994, nr 21, s. 4.
c) kortsp. i fråga om att först spela ut de högsta korten i viss färg, särsk. i uttr. toppa färgen. Werner o. Sandgren Kortox. 130 (1949). Hur fan kunde du dra upp klöver .. ? Jag hade ju toppat ruter ess och kung och när du kommer in på damen måste du ju för tusan spela ruter igen! Widding IngStorm. 59 (1950). Grundregeln med damen borta är att toppa färgen med nio trumf och att maska med åtta. Här skulle dock många göra misstaget att inleda med esset, för att sedan spela klöver till bordet och maska över Öst. DN 16 ⁄ 2 2005, s. B19.
d) sport.
α) (försöka) stärka (lag o. d.) gm att (enbart) använda den l. de bästa; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare, om enskild omgång av sådan åtgärd. Örgrytes ”toppning” av laget under de sista sträckorna fick ej avsedd verkan. IdrBl. 1935, nr 57, s. 12. Saabs spel präglas av kraft och tempo, och när laget toppas är det oerhört starkt. DN(A) 12 ⁄ 10 1964, s. 26. En toppning av Teg sex minuter före slutet tvingade så när Piteå att dela med sig av poängen när hockeyettans fortsättningsserie började igår. PiteåT 29 ⁄ 12 1986, Bil. s. 5. En medarbetare på tidningen berättar att i hans klubb får man inte toppa lagen förrän spelarna är 15 år. DN 13 ⁄ 10 1994, Bil. s. 11.
β) i fråga om att (försöka) nå l. komma i sin l. en formtopp inför visst tillfälle; särsk. i uttr. toppa formen; äv. dels i p. pf.: på topp, vältränad, dels ss. vbalsbst. -ning konkretare, om intensiv träning l. hårdträning l. resultatet av sådan träning. Med formen tidsinställd, ”toppad”. DN 31 ⁄ 7 1972, s. 16. Fram till 80–85 m flöt allt underbart bra, men sedan ”dog” jag helt och hållet. Antagligen beror det på att jag försökt toppa för länge, då tappar man i styrka. GbgP 26 ⁄ 7 1984, s. 27. PiteåT 24 ⁄ 10 1985, s. 20 (i p. pf.). Det känns tungt att behöva toppa en gång innan VM. GbgP 5 ⁄ 7 1986, s. 22. Nu har jag bara två dagars toppning i kroppen. GbgP 1 ⁄ 8 1987, s. 19. Alla skall dock veta att (travhästen) Napoletano inte är riktigt på topp ännu. Det är framåt sommaren han skall toppas rejält. GbgP 28 ⁄ 1 1989, s. 34. Först två och en halv timme av total koncentration, så en timmes vila och sedan en absolut toppning under värsta tänkbara stress. DN 27 ⁄ 7 1992, s. D1.
Särsk. förb.: TOPPA AV10 4. (numera bl. mera tillf.) till 1 b: avskilja toppen på (växt), toppa. Serenius Kkk 2 b (1734). Igenom det at stammarne af plantorne .. i tid toppas af, utskiuta de sedan des ymnigare grenar och qwistar. Gadd Landtsk. 2: 78 (1775). Östergren (1958). jfr avtoppa. —
TOPPA UPP10 4, förr äv. OPP. [fsv. toppa up, hissa segel] särsk.
1) (numera mindre br.) till 3: toppa (rå o. d.) så att sned upphängning erhålls; äv. utan obj. Toppa upp storråen till en vinkel af 15 till 20° öfver horizonten. Platen Glascock 2: 18 (1837). Toppa upp vid fördevindsegling i frisk bris. TIdr. 1887, s. 170. VFl. 1929, s. 23.
2) sport. till 5 d α: förstärka (lag); äv. utan obj., i uttr. toppa upp med ngt. Hammarby (var) så spelstarkt rätt igenom att gästerna tvingades toppa upp sitt lag för att hålla undan. SvD 20 ⁄ 10 1981, s. 48. Det hjälpte inte att Piteå toppade upp med två backar. PiteåT 7 ⁄ 10 1985, Bil. s. 2.
Ssgr (se äv. de under topp, sbst.1, anförda ssgrna): (3) TOPP-REP, sbst.2 (sbst.1 se topp, sbst.1 ssgr) (förr) om rep varmed lastbom placerades i rätt vinkel vid lastning l. lossning. SkeppsgR 1543, s. 54 b. Hissblock, ledareblock, topprep och topprepsblock skola å mast eller lastbom vara fästade medelst schackel. SFS 1937, s. 1738. —
(1 b slutet) -SIKT. (förr) särsk. abstr.: siktning av gm högmalning toppat mjöl; jfr sikt, sbst.2 3. Denna väderqvarn har .. ett (par stenar) till toppsigt samt ett till finsigt. PT 18 ⁄ 7 1896, s. 1. —
(1 b) -SKOG. (†) om skog som förnyas gm toppning. Toppskog kallas den, som är ämnad til löfbrott och bränsle, består af Al, Ask, Björk. Brummer 136 (1789). Toppskog skiljer sig ifrån stubbskog endast derigenom, att man i den senare afhugger stammen nära roten, då deremot vid den förra man afhugger blott kronan. Agardh o. Ljungberg III. 1: 355 (1857). TurÅ 1955, s. 192.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content