SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2008  
TRUST trus4t, r. l. m.; best. -en; pl. -er (Lidforss Dagsb. 49 (1903) osv.) ((†) -ar SD 8 ⁄ 9 1899, s. 1, Brand 1902, nr 1, s. 3; -s NF 16: 815 (1892)).
Etymologi
[av eng. trust, trust, till bet.: förtroende, tilllit, anförtrott gods, av meng. trost(e), trust(e), tillit, möjl. av ett nordiskt ord motsv. fvn. traust, tillit, förtröstan (se TRÖST). — Jfr TRUSTIFIERA]
1) i sht handel. (mer l. mindre fast organiserad) sammanslutning l. fusion (under en central ledning) av företag o. d. inom samma näringsgren l. produktionsområde o. d. i avsikt att ha l. få kontroll över (l. monopol på) ekonomisk affärsverksamhet; äv. oeg. l. bildl.; jfr KARTELL 4. En trust åsyftar icke blott att fastställa och vidmakthålla prisen på näringsgrenens produkter vid en viss höjd, utan ock .. att afvärja konkurrens från företag, som icke uppgått i föreningen. NF 16: 815 (1892). Trusten är en enhetlig, fast, fortfarande organisation och skiljer sig från kartellen, som är en för längre eller kortare tid varande öfverenskommelse. JernkA 1903, s. 215. Industriernas centralisering genom trusterna tvang arbetarne att samla sig i de större industriområdena. PT 1905, nr 206, s. 3. Smith gjorde upp stora planer på ett nät av råsockerfabriker i hela södra och mellersta Sverige, förenade i en stor trust. HT 1933, s. 241. I går kväll satte sig trusten med Lagerbäck och Roland Andersson ned och diskuterade (fotbolls)- matchen med spionen Göran Göransson. Sydsv. 9 ⁄ 10 2006, s. C16. — jfr FABRIKS-, OLJE-, REDERI-, SALTERI-, SOCKER-, STICK-TRUST.
2) [jfr eng. (common law) trust] (om utländska, i sht engelska l. amerikanska, förh.) enhet l. bolag o. d. för förvaltning av egendom; särsk. i fråga om däri bedrivet förvaltarskap (under vilket förvaltaren står som rättslig ägare) över persons l. institutions o. d. disponibla egendom l. tillgångar med hänsyn till en l. flera förmånstagare. Expressen 18 ⁄ 11 1992, s. 18. (Han) företräder en internationell trust, som han hävdar är (hästen) Liptons riktiga ägare. Expressen 9 ⁄ 7 1994, s. 11. I Sverige tror vi att investeringar i kapitalförsäkringar och insättningar i så kallade truster blir det som ökar allra mest. DN 15 ⁄ 5 1995, s. C9. Den största delen av de stenbeckska aktierna ägs via en stiftelse i Liechtenstein och amerikanska truster. VeckAff. 2002, nr 35, s. 14.
Ssgr: (1, 2) TRUST-BILDNING. särsk. till 1: bildning av trust (äv. konkretare). Lidforss Dagsb. 52 (1903). Den första stora trustbildningen i mera egentlig mening var Standard oil company, som bildades 1882. Almquist VärldH 9: 438 (1934).
(1, 2) -BOLAG~02 l. ~20. bolag som handhar l. förvaltar trust(er). PT 1902, nr 168 A, s. 3. Trustbolag organiserades i stort antal (i USA) för att bedrifva försäkrings-, bankir- och bankrörelse, med bl. a. försäljning af aktier och obligationer. 2NF 30: 65 (1919).
(1) -MAGNAT. (numera bl. tillf.) magnat med dominerande ställning inom trust(er). Trustmagnaterna i Amerika påstå, att de ej afse höja priserna. JernkA 1903, s. 224. IllSvOrdb. (1964).
(1) -VÄSENDE. (numera bl. tillf.) sammanfattande, om allt som har samband med trust(er). Lidforss Dagsb. 48 (1903). Trustväsendet (medverkar) starkt till att minska antalet tidningar. Bjurman 3Statsm. 188 (1935).
Spoiler title
Spoiler content