SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1956  
REDERI re1deri4 l. red1-, n.; best. -et l. -t; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. -erie. red- (rehd-) 1626 osv. redd- c. 1772)
Etymologi
[liksom d. rederi sannol. av lt. rederij (anträffat bl. i bet. 2) l. holl. reederij (i bet. 1, 2); jfr mnl. rederie (i bet. 1) o. (det från lt. l. holl. upptagna) t. reederei (i bet. 2); jfr äv. (det sannol. från lt. l. holl. upptagna) ä. t. seidenreederei, anträffat bl. med bet.: maskin för avhaspling o. tvinning av silke; till REDARE, sbst.1, o. REDA, v.1]
1) (†) motsv. REDARE, sbst.1 1, REDA, v.1 2: värksamheten att iordningställa l. bereda ngt; äv. konkret, om anläggning för beredning av ngt; anträffat bl. i fråga om beredning av tyg l. silke. Stiernman Com. 3: 180 (1664; abstr.). Att Stockholms stad ville inrätta ett sidenfärgerij och rederij, hvarest man för reda contant allehanda slagz tygh färga kunde. RARP 11: 405 (1672); möjl. ssg. — särsk. om beredning av silke (gm spolning, dubblering m. m.); äv. om värksamheten att reda (se REDA, v.1 5) silke l. ull o. d.; äv. konkret, om industriell anläggning för sådan värksamhet l. om maskin som utför sådan redning; jfr REDARE, sbst.1 1, 2. SthmStadsord. 2: 63 (1690; abstr.). Förläggare äro de, som med egit värk och egna rå ämnen, samt penningar, underhålla och drifva Rederier (för beredning av silke). PH 5: 3504 (1753). (Sv.) Rederi, .. (fr.) Machine .. à chiqueter la laine. Weste (1807). jfr SILKES-REDERI.
2) [jfr motsv. anv. i d., lt., holl. o. t.] motsv. REDARE, sbst.1 4 (o. REDA, v.1 2 p, 20): skeppsrederi.
a) (numera bl. mera tillf.) om redares värksamhet l. näring; rederivärksamhet l. rederinäring. Serenius (1741). Skeppsbyggeri och rederi, handtverkeri och fiske .. äro .. (Sundsvalls) näringsgrenar. Thomée IllSv. 289 (1866). Befraktare .. med erfarenhet i rederi, mäkleri och fartygsförsäljningar erhåller plats. SvD(A) 1915, nr 343, s. 4.
b) konkret(are), om sammanslutning l. firma för bedrivande av rederivärksamhet; företag för drivande av sjöfart; äv. (ngt vard.) om sådant företags kontor o. d. CivInstr. 315 (1626). The, som äga något Fartyg, förplichtas åhrligen ther på utsökia och lösa nya Frijbref .., hvilket .. skall vara .. en åhrlig tunga för rederierne. Stiernman Riksd. 2747 (1731). För rederi skall utses en hufvudredare. SFS 1891, nr 35, s. 4. Sjökaptenen .. (hade) på morgonen besökt sitt rederi och haft ett skämtsamt samtal med (en anställd där). Holmström LändStränd. 1: 23 (1913). Hellström Storm 180 (1935). jfr (i utvidgad anv., föga br.): Sverges första luftfartsrederi startar. Östergren (cit. fr. 1918). jfr LINJE-, OCEAN-, PART-, SEGEL-, TRAMP-REDERI m. fl.
Ssgr (i allm. till 2 b): (2 a, b) REDERI-AFFÄR. särsk. (numera föga br.) motsv. affär 6: rederiföretag. Björkman (1889). Smith (1917).
-AKTIE. i rederiaktiebolag. SvD(A) 1915, nr 322, s. 4.
(2 a, b) -AKTIEBOLAG~00102 l. ~00020. jfr -bolag. SFS 1891, Bih. nr 6, s. 26.
(2 a, b) -AKTIEFÖRETAG~000102 l. ~000200. jfr -bolag. AB 1869, nr 286, s. 1.
(1 slutet) -ARBETARE. (†) arbetare vid industriell anläggning för beredning av silke (”silkesrederi”). PH 5: 3505 (1753).
-AVTAL~02, äv. ~20. i sht jur. (skriftligt) avtal som upprättas vid grundande av partrederi; jfr -brev. SFS 1891, nr 35, s. 5.
(jfr 2 b) -BOLAG~02, äv. ~20. jfr bolag, sbst.2 3. Hambro Sjör. 33 (1870).
-BREV. (†) skriftligt rederiavtal. Åstrand (1855). Nisbeth (1870).
(2 a, b) -BÖRS. (i fackspr.) börs (se börs, sbst.2 1, 2) för avslutande av affärer med avs. på befraktning av fartyg o. d. HandInd. 475 (1926).
(2 a) -DRIVANDE, p. adj. som bedriver rederivärksamhet. Rederidrifvande aktiebolag. BtRiksdP 1901, I. 1: nr 25, s. 116.
-FLAGGA, r. l. f., l. -FLAGG. [jfr t. reedereiflagge] i sht sjöt. rederis flagga (som föres av dess fartyg); jfr bolags-flagga, kompani-flagga 1. WoL 612 (1885).
(2 a, b) -FOND. fond (se fond, sbst.1 2) för befrämjande av rederivärksamhet. FFS 1928, s. 609.
-FÖRBINDELSE. i sht jur. jfr förbindelse 3 a o. -förpliktelse. NF 13: 785 (1889).
-FÖRENING. redarförening. Smith (1917).
(jfr 2 b) -FÖRETAG~002, äv. ~200. jfr företag 4. SFS 1903, nr 133, s. 3.
(1 slutet) -FÖRLÄGGARE. (†) person som drev industriell anläggning för beredning av silke (”silkesrederi”) utan att ha eget sidenväveri. PH 5: 3504 (1753).
-FÖRPLIKTELSE. i sht jur. förpliktelse som åvilar ett rederi. NF 13: 785 (1889).
-GÄLD. (i sht jur., numera bl. mera tillf.) gäld (se gäld, sbst.1 2) som åvilar ett rederi. Lang FinlSjör. 1: 224 (1890).
-KONCERN. av rederier. Claëson Lockhart Farväl 318 (1934).
(jfr 2 b) -KONTOR. jfr kontor 6. TurÅ 1907, s. 68.
(2 a, b) -LÅN. lån för bedrivande av rederivärksamhet. VFl. 1907, s. 27.
(2 a, b) -LÅNEFOND~002. år 1903 inrättad statlig lånefond för främjande av rederinäringen (särsk. för främjande av sjöfart på utrikes orter). VFl. 1907, s. 27.
-MÄRKE. (mera tillf.) märke (se märke, sbst.1 2) som anger (tillhörighet till l. utgör kännetecken för) ett rederi (o. som är anbragt på dess fartyg, vanl. på skorstenen); rederis skorstensmärke; jfr -flagga. SDS 1900, nr 130, s. 3.
(jfr 2 a) -NÄRING. jfr näring, sbst.2 3. TSjöv. 1900, s. 220.
-RÄKNING. i sht jur. räkning (uppställning l. redogörelse) som visar de ekonomiska resultaten (vinst l. förlust) av ett (part)rederis värksamhet (under viss tid). 1NJA 1874, Dom. s. LXV.
(jfr 2 a) -RÖRELSE. (yrkesmässigt bedriven) rederivärksamhet. Idka, (be)driva, utöva rederirörelse. Lang FinlSjör. 1: 2 (1890).
(1 slutet) -SAL. (†) arbetssal i industriell anläggning för beredning av silke (”silkesrederi”). PH 5: 3509 (1753).
-SAMMANTRÄDE~0020. sammanträde mellan delägare i rederi. BtRiksdP 1891, I. 1: nr 3, ProtLagär. s. 10.
(1 slutet) -SKOLA, r. l. f. (†) skola för utbildning av ”rederiarbetare”. PH 5: 3505 (1753).
(2 a, b) -STAD. stad där rederirörelse utövas. Rönnholm EkonGeogr. 13 (1907). 2NF 36: 547 (1924).
-STÄMMA, r. l. f. jfr -sammanträde o. bolags-stämma 2. 2BonnierKL 11: 262 (1945).
(2 a, b) -TEKNISK. som har avseende på det tekniska ordnandet o. bedrivandet av rederirörelse. De rederitekniska svårigheterna. Helmfrid Holmen. 409 (1954).
-VERK(SAMHET), se -värk(samhet).
(1 slutet) -VETENSKAP. (†) om konsten (se konst 3 e) att bereda silke. PH 5: 3505 (1753).
(2 a, b) -VINST. rederis vinst av sin rörelse; vinst av rederirörelse. Östergren (cit. fr. 1916).
(jfr 1 slutet) -VÄRK, n. (†) industriell anläggning för beredning av silke (”silkesrederi”). PH 5: 3505 (1753).
(jfr 2 a) -VÄRKSAMHET~002 l. ~200. TSjöv. 1901, s. 343.
Spoiler title
Spoiler content