SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2008  
TRÅL trå4l, sbst.2, r.; best. -en; pl. -ar (WoJ (1891) osv.) ((†) -er SAOL (1900), Auerbach (1915)).
Ordformer
(tral 1911–1915. trawl 1866 (: trawlnät)–1962. trål 1891 osv.)
Etymologi
[av eng. trawl; sannol. av mnl. tragel, av en ffr. motsvarighet till fr. dial. traille, av lat. tragula, släpnät (se TRAILER). — Jfr TRALL, sbst.3]
i sht vid havsfiske använt fiskeredskap som släpas efter ett l. två fartyg o. som består av en lång strutformad nätsäck försedd med två armar med vars hjälp fisken leds in i nätsäcken; jfr SLÄP-NOT, sbst.1, SLÄP-NÄT, SLÄP-VAD. För att erhålla prof af det djurlif, som befinner sig på hafsbottnen, användas dels en s. k. skrapa, dels släpnät eller trawl. Nathorst JordH 503 (1891). Sedan man börjat fånga djupvattensräkor med finmaskig trål, går .. (silvertorsken) ej längre säker. FoFl. 1907, s. 209. (När sillen går) ner på djupt vatten .. kan den inte fångas med snörpvad, endast med trålar. Koch AntHav. 95 (1918). Trålar började införas i Sverige redan på 1880-talet, men först omedelbart efter sekelskiftet tog trålfisket starkare fart. Eriksson HavLiv. 340 (1926). En skonsam trål som sparar småfisken. DN 9 ⁄ 6 2004, s. A6. — jfr BOM-, RÄK-, SILL-, SKON-TRÅL m. fl.
Ssgr: TRÅL-BORD. fisk. i sht på bottentrål använt (använd) bord l. skiva fäst i vardera av trålens släplinor o. med uppgift att hålla trålens armar isär o. därmed trålen öppen; jfr -dörr, -läm. Vid hvardera sidan af trålmynningen är fästadt ett ”board”, trålbord, en af plank gjord lämm .. bortåt 3 m. lång. LAHT 1913, s. 45. —
-BÅT. trålfartyg, trålare. Klint (1906). Det var göteborgare, som först gingo i bolag med engelsmän .. och som sedan i engelska hamnar köpte trawlbåtar. VL 9 ⁄ 2 1908, s. 1. —
-DRAG. fisk. dragande med trål; i sht konkretare, om varje enskild dragning. Då ett nytt tråldrag skall börjas, måste .. (trålens ände) mycket omsorgsfullt tillknytas med ett synnerligen starkt rep. VFl. 1907, s. 24. —
-DÖRR. fisk. trålbord. 2NF 30: 116 (1919). —
-FARTYG~02 l. ~20. fartyg använt för trålfiske, trålare; jfr -båt. (Vårt salteri) ska ändå bli så pass att vi har ett halvt dussin bankskutor och ett trawlfartyg. Dahlbäck Åb. 331 (1914). —
-FISKA. (tillf.) tråla. SAOL (1950). —
-FISKARE. person som (yrkesmässigt) ägnar sig åt trålfiske. Klagomål .. öfver utländska trawlfiskares intrång på det svenska sjöterritoriet. BtRiksdP 1902, 9Hufvudtit. s. 132. —
-FISKE. fiske med trål. SkrGbgJub. 19: 207 (1866). I slutet af 1700-talet skall trålfiske hafva bedrifvits regelbundet med smärre farkoster från Brixham vid engelska kanalen. LAHT 1913, s. 44. —
-FLOTTA. trålarflotta. SvD(A) 26 ⁄ 11 1913, s. 7. —
-FÅNGAD, p. adj. om fisk l. skaldjur o. d.: fångad med hjälp av trål. Beträffande .. de trålfångade rödspättornas lifskraft anför han, att de mesta af dessa komma upp döda. LAHT 1913, s. 50. —
-FÅNGST. fångst medelst trål. LAHT 1913, s. 51. —
-GALGE. fisk. De båda ståltrådstrossar, som trålen drages med, löpa in ombord, hvardera i en trålgalge. LAHT 1913, s. 45. —
-GRÄNS. gräns för område inom vilket trålfiske är tillåtet. Trålgränsen, som utgöres av en linje utmed kusten två nautiska mil innanför territorialgränsen. SFS 1966, s. 985. —
-LAG. arbetslag av trålfiskare. Hasslöf SvVästkustf. 260 (1949). Tio partrål-lag från Möja med fem man i varje trål-lag. TurÅ 1962, s. 170. —
-LÄM. fisk. trålbord. 2NF 30: 116 (1919). —
-NÄT. jfr nät, sbst. 1 a. SkrGbgJub. 19: 207 (1866). I trålnätet får icke finnas mindre maskor än som .. gäller för det .. angivna området. SFS 1966, s. 985. —
-REDARE. (numera föga br.) person som ensam l. tillsammans med medlemmarna i ett trållag äger trålare. SvD(A) 7 ⁄ 1 1916, s. 5. —
-SILL. sill fångad med trål. På fiskauktionerna i Göteborg säljes mycket ofta trålsill af ypperlig beskaffenhet. LAHT 1913, s. 53. —
-STRUT. fisk. om den strutformade nätsäcken hos en trål; jfr -säck. TurÅ 1958, s. 47. —
-SÄCK. fisk. trålstrut. Antarctic 1: 142 (1904). —
-VAJER l. -WIRE. fisk. om var o. en av de två vajrar l. linor med vilka trålen är fäst vid fartyget. Hasslöf SvVästkustf. 254 (1949). —
-VARP. fisk. Trålvarpen eller de båda ståltrådstrossar, som trålen drages med. LAHT 1913, s. 45. —
-WIRE, se -vajer. —
-ÅNGARE. (förr) ångfartyg använt för trålfiske. BtRiksdP 1899, 6Hufvudtit. s. 43. Trålångaren (är) i färd med att sakta kryssa hit och dit med den stora, bredmunnade trålen släpande utefter hafsbottnen. VFl. 1912, s. 140.
Avledn.: TRÅLA, v. -ning. fiska med trål; äv. bildl.: söka i stor skala o. med stor noggrannhet, ”dammsuga”. Enligt officiella rapporter från sistförflutna året landsattes i Aberdeen .. omkring 12 000 000 kg. trawlad fisk. SD 28 ⁄ 1 1901, s. 3. Ett tiotal trawlningar i zoologiskt .. syfte hafva blifvit utförda i Berkeley sound. PT 1902, nr 224, s. 3. (Han) trålar .. i myndigheternas rapporter och får sålunda fram massor av besked. GHT 1959, nr 301, s. 3. Frivilliga överenskommelser mellan länsstyrelsen och fiskarna om att inte tråla i ett tiotal särskilt utpekade områden. DN 28 ⁄ 6 2001, s. A5. — jfr MOTOR-, RÄK-, SILL-TRÅLNING m. fl.
Spoiler title
Spoiler content