SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2009  
TUM tum4, sbst.1, r. l. m. (Triewald Bij 32 (1728) osv.), äv. (numera föga br.) n. (Möller (1790), Östergren (1963)); best. tummen resp. tummet; pl. =.
Ordformer
(tum 1532 osv. tumb 1723c. 1740. tumm 1640 (: tummebreed)1889)
Etymologi
[fsv. thum; jfr ä. d. tom (d. tomme); till TUMME. — Jfr TUMMA, v.1]
1) längdmått med under olika tider o. i olika länder växlande längd; numera vanl. dels i fråga om ä. sv. förh., om (gm metersystemets införande 1888 officiellt avskaffad) längdenhet motsv. 24,74 mm (tolftedelen av en fot) l. (efter 1855) 29,69 mm (tiondedelen av en fot), dels om eng. tum (25,4 mm) (särsk. i fråga om mått på TV- l. datorskärm); förr äv. i uttr. geometrisk tum (jfr GEOMETRISK 1 b), decimaltum. Draghrepit til store masten vm xxxiiij fampne long ix tum tiugt. G1R 8: 66 (1532). Hoss oss .. snögade en tum i går. CAEhrensvärd Brev 2: 355 (1799). Geometrisk tum, (dvs.) Decimal-tum. Weste (1807). Äng och .. ängsmark; med minst .. 18 tum mylla å sandgrund. SPF 1849, s. 81. (Cylindern) är på sin nedre del uppgängad med 9 gängor på tummen. TT 1877, s. 256. Bräder är ett sågat (virkes)sortiment med .. bredd 6 tum el. mer. BonnierLex. 15: 451 (1967). En lyxteve på 42 tum med full hd-upplösning. DN 1 ⁄ 9 2007, Ekonomi s. 9. — jfr DECIMAL-, KVART-TUM.
2) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv.; särsk. betecknande en liten bit l. del, särsk. i uttr. en tum på en näsa gör mycket, också en mindre minskning l. ökning (i sht av ngt litet) kan betyda mycket, tum för (äv. efter) tum, bit för bit, så småningom, i (förr äv. till) varje tum, i alla delar l. avseenden, helt o. hållet, inte (ens) en tum (av ngt) o. d., inte det minsta, inte alls (särsk. i uttr. inte ge efter l. vika sig o. d. en tum). Trots den hårda pressen ämnar han inte ge efter en tum. Han har ej en tums bredd jord. Holmberg 2: 460 (1795). AnderssonBrevväxl. 1: 92 (1841: till hvarje tum). Det är .. / .. en handlingens man i hvarje tum! Sturzen-Becker 6: 182 (1868). (Jag) fick motvind .. och måste knega mig fram, tum för tum. Karlzén BlåNov. 34 (1951). Utan högfärd kunde han nog säga att han lagt en tum till sin andliga växt. Fridegård Somm. 235 (1954). En tum på en näsa gör mycket, om det är ont om plats. Holm Ordspr. 340 (1964). Han viker inte .. en tum från .. (fastighetsbolagets) uthyrningspolicy, som innebär att (osv.). Sydsv. 3 ⁄ 12 2006, s. C5.
Ssgr (till 1; numera vanl. i fråga om ä. sv. förh. l. eng. tum. Anm. Vissa av nedanstående ssgr kan möjl. äv. hänföras till tumme): A: TUM-BRED, se D. —
-MÅTT. (tum- 1949 osv. tums- 1822 osv.) jfr mått, sbst.4 1; äv. konkret, om måttverktyg med tumskala. I formlerna utmärkes fotmåttet med en apostrof (’) och tumsmåttet med två apostrofer (”). JernkA 1822, s. 254. Vikten av att ha ett tummått i hemmet (väger) till .. (tumstockens) fördel. Än finns det bildskärmar och cykelhjul .. (m. m.) som kan kräva mätning i tum. DN 9 ⁄ 12 2001, Bostad s. 2.
-SKALA. måttskala graderad i tum. Vidare torde invändas, at om man med någon förmon ville borrtkasta (artilleri)måttstocken och endast nyttja tumscalan, så borde (osv.). KrigsmSH 1797, s. 64. Måttreformen .. (på 1800-talet) innebar att tumskalan övergavs för millimeterskalan, ett problem för snickare och konstruktörer. DN 6 ⁄ 5 2004, Kultur s. 25.
-STOCK. måttstock med tumskala; i fråga om nutida förh. om hopvikbar måttstock med (tum- o.) centimeterskala. 1 Engellsk Tumståck. BoupptSthm 1686, s. 147 b (1685). Til at förrätta mätningen, bör Skeppsmätaren wara försedd med en .. fot-stock, och en 2 fots tumstock. PH 11: 471 (1778). Han .. stuvade ner jättefisken i sumpen och styrde mot hamn. Där åkte tumstock och kamera fram. DN 14 ⁄ 8 1994, s. A5.
-TAL. (tum- 1697 osv. tumme- 1731) (tal angivande) antal tum. Så äro .. wisse Kohlwräkare och upsyningsmän förordnade, som .. skola hafwa inseende, at Skryndorne giöras efter sin rätta widd och tumtal. HC11H 13: 111 (1697). Ett huggverktyg viner, och stocken blir märkt med sitt tumtal, varefter den glider vidare. BygdFolk 1: 303 (1927).
-TALS, adv. med användande av tum ss. måttsenhet, i tum; förr äv.: tumvis; äv. allmännare (hyperboliskt), betecknande så stor längd l. tjocklek o. d. av ngt att det kan mätas i tum, särsk. övergående i adjektivisk anv.: flera (l. många) tum. (Eng.) To inch out .. (sv.) mäta ut tumtals. Serenius Ee 2 b (1734). Skälungen dir tumtals späck hwarje gång af sin moder. GbgMag. 1759, s. 123. (Sv.) tumtals .. (eng.) by inches. WoH (1904).
-TJOCK, se D. —
-VIS, adv. (tum- 1849 osv. tums- 1942) med en tum i taget, tum för tum; jfr -tals. Hagberg Shaksp. 6: 135 (1849). Knappt mer än tumsvis förpassade jag mig uppåt. Palmqvist Oceaner 241 (1942).
B (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): TUMMA-TJOCK, se D.
C (†): TUMME-BRED, -BREDD, se D. —
-TAL, se A.
D: TUMS-BRED. (tum- 1700. tumme- 16401652. tums- 1738 osv.) (minst) en tum bred. Linc. (1640). Under ovädersdagarna var hon rådlös, när regn och snö drev henne i synen genom de tumsbreda springorna i brädväggen. Aronson SångPolstj. 8 (1948).
-BREDD. (tumme- 1714. tums- 1749 osv.) en tums bredd; numera vanl. oeg. l. bildl., betecknande en mycket ringa bredd l. sträcka l. del (av ngt), i sht i sådana uttr. som inte avstå l. förlora en tumsbredd av ngt, inte avstå (ens) den minsta bit l. del av ngt. Han skall ha mädh sigh mykett goda tidningar .. att hwij icke sku förlora ett tumebreds landh. Stenbock o. Oxenstierna Brefv. 2: 186 (1714). Han flyttade .. sin stol en tumsbredd närmare hennes. Stiernstedt Attentat 129 (1942). Vanligen har de protesterande inte fått mer än någon tumsbredd i eftergifter. DN 8 ⁄ 9 2000, s. A2.
-HÖG. (numera bl. tillf.) (omkring l. ända upptill) en tum hög. Matthei Evangelium (börjar) på ett hvitt blad med tums höga utkrusade guldbokstäfver. Lyceum 2: 168 (1811).
-LÅNG. (omkring l. ända upptill) en tum lång. Hartman Naturk. 219 (1836). Ifall man som pojke har .. metat tumslånga abborrar från strandhällarna .. då vet man (osv.). Selander LevLandsk. 167 (1955).
-MÅTT, se A. —
-TJOCK. (tum- 1905 osv. tumma- c. 1645. tums- 1738 osv.) (ungefär) en tum tjock. Ett Waxlius Tummatiockt. IErici Colerus 2: 261 (c. 1645). Rulla ut .. (vetedegen) till tumstjocka längder. StKokb. 15 (1940).
-VIS, se A.
Avledn.: TUMMING, r. l. m. [ordet föreslaget 1823 av Vetenskapsakademien] (†) till 1: kubiktum. En Kanna innehåller 100 Cubik-tum, kallade Tumming. BtRStP 1823, X. 2: 282 (”382”). AB 19 ⁄ 1 1848, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content