publicerad: 2011
UPPEHÅLL up3e~hol2, n.; best. -et; pl. =; förr äv. UPPEHÅLLE, n.
Ordformer
(oppe- 1528–1699. upe- 1762. uppe- (v-) 1556 osv. -håll 1528 osv. (se för övr. HÅLL, sbst.1), -hålle (-hole, -holle) 1556–1776)
Etymologi
[fsv. uppehald (oppe-); jfr äv. fsv. uphald, fd. uphold (d. ophold), fvn. upphald; vbalsbst. till UPPE-HÅLLA l. HÅLLA UPPE; formen uppehålle gm påverkan från UPPEHÄLLE l. möjl. utlöst ur sg. best. uppehållet. — Jfr UPP-HÅLL]
1) (†) bibehållande, bevarande, vidmakthållande; äv. konkret(are), dels om ngt l. ngn som håller (ngt l. ngn) uppe (se d. o. 1 c) l. utgör grund l. förutsättning (för ngt l. ngn), stundom liktydigt med: stöd, stöttepelare, dels i fråga om förvaring. Hedberg Artill. 161 (i handl. fr. 1549). Herre Gudh wår skapare båldh / Tw som medh titt wppehåldh / Hielper thet wÿ förnimme. Visb. 2: 88 (c. 1600). (Bönen är) Hopsens vppeholl. Muræus Arndt 2: 289 (1648). The nedrigare (lemmarna) tiena them högrom, hela lekamen til tienst, vppehåll och froma, som sig sielfwom. Swedberg Cat. 240 (1709). Det är hundrade gångor både sagt och bevist, at Jordbruket .. är Människjors och konsters uppehåll. Fischerström Tal 82 (1769).
2) (†) försörjning, uppehälle; äv.: underhåll; äv. konkret, om lön l. mathållning. G1R 26: 808 (1556). Synes fuller nesten orsaken vara til deres siuckdom dedh slätte uppehållet, som ähr, allenast bahre brödh och vijn. OxBr. 8: 88 (1632). Dhed ähr .. af nöden, att hvar Häradzhöfding blifver medh itt ehrligit uppehåldh försedder och åthminstonne till häradzränta hafva 300 daler söllfvermynt. RARP 9: 357 (1664). Samtlige Borgerlig Näring idkande Personer i alla Rikets Städer .. erlade år 1828 till Statens uppehåll (osv.). Björnstjerna Beskattn. 13 (1832). Atterbom Minnest. 1: 84 (1847). — jfr LIVS-UPPEHÅLL.
3) (kortare) vistelse; ofta om vistelse som utgör ett avbrott (jfr 5); förr äv. om plats l. lokal för vistelse, särsk. i uttr. taga (sitt) uppehåll. Schroderus Os. III. 1: 379 (1635). En lurfvig individ af hundslägtet hade utvalt en af grafstenarne på Maria kyrkogård till sitt dagliga uppehåll. Sturzen-Becker 2: 218 (1861). Glad att hafva sett Stockholm och att under uppehållet derstädes hafva funnit den unga mostern nöjd och lycklig, steg han omsider om bord för att återvända till Finland. 3SAH 2: 157 (1886). (Franciskanermunkarna) togo sitt uppehåll i en mördad hugenotts hus. Nyblom Golfstr. 55 (1911). Längre uppehåll i Lund hos släkten. MinnGPrästh. 1: 157 (1924). SFS 1938, s. 205. — jfr SOMMAR-UPPEHÅLL.
4) (numera mindre br.) dröjsmål; äv.: hinder; förr äv. dels om handlingen att undanhålla ngn ngt, avstängning o. d., dels (särsk. i förb. med tid): förhalning; särsk. i uttr. utan uppehåll (jfr 5), utan dröjsmål, omedelbart. Medt oskälliga banlysning, och oppehåll frå påska reedho. G1R 5: 60 (1528). Tidsens uppehål. Schmedeman Just. 1554 (1699). Nytt manskap beordrades till skansen utan uppehåll. Hallenberg Hist. 1: 119 (1790). Strömmens fall och vattnets låghet gjorde mycket uppehåll vid krigsförrådets uppförande. Hallenberg Hist. 5: 371 (1796). Werner förekom sjelf såsom god värd hvarje vidare uppehåll vid saken, i det han föreslog, i den nu svalnade qvällsluften, en rodd till Löfholmarna. Feilitzen Wern. 18 (1874). WoH (1904).
5) avbrott; paus; särsk. i uttr. utan uppehåll (jfr 4), utan avbrott, hela tiden; förr äv. om upphörande, särsk. i uttr. hava uppehåll med ngt, upphöra med ngt; jfr UPP-HÖR. Schmedeman Just. 697 (1678; läst i orig.). Förmodandes man nu det .. (mannen) hädaneffter lärer hafwa oppehåld med alt sådant som synes extravagant. VDAkt. 1699, nr 676. Sedan wispas det, efter en led, en fierdedels tima, utan uppehåld. Warg 569 (1755). Göken fortfar att lägga ägg från början af Juni månad till medio af Juli, men med uppehåll af flera dagar. Holmström Ström NatLb. 2: 112 (1852). För att förekomma öfveransträngning i handens muskler göres vid midten af hvarje undervisningstimme ett kort uppehåll. SFS 1906, nr 10, s. 42. Sen får vi ett par timmars uppehåll innan nästa regnväder kommer. Mankell Villospår 78 (1995). — jfr MÅLTIDS-, NATT-, RESE-, SOMMAR-, STATIONS-, SÄNDNINGS-UPPEHÅLL.
Ssgr: (5) UPPEHÅLLS-BILJETT. (förr) Gäller biljetten för längre sträcka, skall vid resans fortsättande lösas en s. k. uppehållsbiljett till pris af 1 kr. 25 öre, 75 öre .. (l.) 50 öre. PT 1906, nr 132 A, s. 2. —
(3) -BOK. (förr) bok utfärdad av sv. polismyndighet innefattande tillstånd för utlänning att vistas i Sv.; särsk. om sådan bok som under 1918–1927 utfärdades till utlänning som inte innehade pass; jfr -tillstånd. SFS 1914, s. 1120. 3NF (1933). —
-DAG.
2) till 5: nederbördsfri dag. Nederbörds-dagarnas antal förhåller sig til uppehålls-dagarnas, såsom 13 til 20, eller i det närmaste som 2 til 3. VetAH 1762, s. 310. —
(3) -KOSTNAD. kostnad för uppehälle, i sht vid resa. Villkoren för deltagande (i olympiaden) är att resa och uppehållskostnader betalas antingen av tyskarna eller Olympiska Kommittén. IdrBl. 1/2 1935, s. 6. SFS 1963, s. 358. —
(1, 2) -MEDEL. (†) medel för bibehållande l. bevarande av ngt; särsk. (till 2): (penning)medel för uppehälle, understöd. VDAkt. 1660, nr 124 (om pengar). Bolin Statsl. 2: 51 (1871). —
(3) -ORT. ort l. plats där ngn l. ngt (tillfälligt l. tidvis) uppehåller sig, vistelseort; jfr -plats, -ställe. Atterbom Minn. 198 (1817). I temperatur under +8˚ C trivs .. (hummern) inte och tyr sig därför, när det blir för kyligt ut åt djupare och varmare uppehållsorter. Hasslöf SvVästkustf. 271 (1949). —
(3) -PLATS. uppehållsställe (jfr -ort); särsk. (mil.) om plats varifrån militär chef utövar (strids)ledning. Ungdomens uppehållsplats under rasterna. Sthm 1: 345 (1897). TrängRegl. 1940, s. 22. —
(3) -RUM. särsk.: rum avsett för samvaro o. umgänge (numera i sht i skola o. d.). Rig 1932, s. 70. Centralt i byggnaden finns ett uppehållsrum med kafé där alla skolans ca 150 elever kan umgås. SDS 23/8 1995, s. C3. —
(5) -STATION. Vid längre (järnvägs)transport böra å de uppehållsstationer, som befälhafvaren bestämmer, aflösning företagas. TjReglArm. 1889, s. 434. —
(3) -STÄLLE. ställe där ngn l. ngt (tillfälligt l. tidvis) uppehåller sig; jfr -ort, -plats. VetAH 1813, s. 256. En viss obestämdhet råder .. med avseende på föreställningarna om tomtarnas uppehållsställen. FolklEtnSt. 3: 5 (1922). —
-TID.
1) till 3: tid varunder ngn l. ngt befinner sig ngnstans l. varunder ngt pågår o. d. Månens uppehållstid i denna stjärnbild var lyckobringande för ingående af äktenskap. 2NF 34: 611 (1922).
2) till 5: tid varunder paus l. uppehåll (i ngt som därefter fortsätter l. mellan olika skeenden o. d.) pågår. Den första (av sjukdomsperioder som 1500-talet kan indelas i, sträcker sig) ifrån seklets början till den engelska Svettens härjningar i Norden .. den andra derifrån till en liten uppehållstid vid sjette decenniets utgång. Ilmoni Sjukd. 2: 18 (1849). —
(3) -TILLSTÅND~02 l. ~20. tillstånd för utlänning att resa in o. (under viss tid l. på viss plats o. d.) vistas i visst land; särsk. om av sv. myndighet utfärdat tillstånd för utlänning att (under viss tid) vistas i Sv.; jfr -bok. (Kejsar Karl återvände till Schweiz) där förbundsrådet som villkor för uppehållstillstånd affordrade honom en förbindelse att ej i Schweiz bedrifva politisk verksamhet. 2NF 36: 938 (1924). Uppehållstillstånd regleras i utlänningslagen. NE (1996). —
(5) -TJÄNST. om tjänst med uppehåll (i st. f. semester) under viss tid av året, i sht i verksamhet med säsongsuppehåll (särsk. inom skolväsendet). Psykologernas tjänster görs om till uppehållstjänster vilket innebär 92 procent av nuvarande arbetstid och att de endast får tjänstgöra under skoltid. SDS 16/10 1985, s. 31. —
(5) -VÄDER. väder som kännetecknas av uppehåll i nederbörd; äv. om väder utan nederbörd, torrt väder. POlai Alm. 1585, s. B 14 b. Septemb: wid början war wackert uppehåls wäder, så at man kunde få utså rågsäden. Broman Glys. 1: 420 (1728). Efter två dagars uppehållsväder började regnet på nytt. Lagergren Minn. 3: 442 (1924).
Spoiler title
Spoiler content